Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Aluminium - Användning - *Aluminiumbronser - *Aluminiumlegeringar - Härdning - Gjutgodslegeringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Aluminiumbronser—Aluminiumlegeringar
114
vändning. Man beräknar, att omkr. 20 %
av aluminiumproduktionen förbrukas inom
automobil-, järnvägs- och varvsindustrierna.
Inom flygindustrien förbrukas även stora
mängder huvudsaki. legerat a. Elektriska
industrien konsumerar omkr. 15 % av
produktionen, framför allt för kablar. Omkr.
10 % torde åtgå för framställning av
kokkärl. Inom livsmedelsindustrien har a. fått
allt större användning som material för
behållare och maskiner. Den moderna
arkitekturen har en vidsträckt användning för a. i
olika former. Aluminiumfolier ersätta ofta
stanniol i förpackningar samt brukas även
för värmeisolering (se Alfolisolering,
suppl.) och, sönderdelade i ytterst små
fla-gor, i lacker för målning. Se även
Aluminiumbronser, suppl., och A 1 u m i n
i-um legeringar, även i suppl. V. Chr.
‘Aluminiumbronser, legeringar, huvudsaki.
bestående av koppar med en mindre tillsats
av aluminium. A. äro sålunda ej
aluminiumlegeringar (se d. o., även i suppl.) i egentlig
mening. Färgen beror på aluminiumhalten;
den är röd vid halter upp till 2 %, övergår
vid högre halter till gul och är fullt gul, då
aluminiumhalten når 5 %.
Hållfasthetsegen-skaperna (se tab.) hos högprocentiga a. kunna
avsevärt förbättras genom värmebehandling.
Hållfasthetsegenskaper hos vissa aluminiumbronser.
Sammansättning Behandling Brottgräns kg/mm2 Förlängning % Brinelltal (250/5) kg/mm2
95 % Cu, 5 % Al Valsad och glödgad 35—42 40 80
Hårdvalsad 50—60 10 130
Fjäderhårt valsad 65—80 8 150
90 % Cu, 10 % Al Valsad och glödgad 50 30 95
Hårdvalsad 70 20 135
Fjäderhårt valsad 85 5 150
Gjutgods 35—40 25—40 —
87,3 % Cu, 9,7 % Al 3 % Fe Varmpressad 62 20 145
87 % Cu, 10 % Al, 3 % Fe Gjutgods 56 20 —
80 % Cu, 10 % Al, 5 % Fe, 5 % Ni Varmpressad 75 20 175
A:s goda korrosionsegenskaper bero på det
oxidskikt, som bildas på ytan, och förbättras
vid stigande aluminiumhalt. Även en viss
nickelhalt synes ha gynnsam inverkan. A.
angripas dock av ammoniak. På grund av
sin goda värmebeständighet begagnas a. för
detaljer och anordningar, som användas i
rödvärme. Då a. dessutom äro slitstarka, ha de
fått en vidsträckt användning. V. Chr.
*Aluminiumlegeringar. Benämningen a.
brukar numera förbehållas legeringar med
aluminium som huvudbeståndsdel (jfr
Aluminiumbronser, suppl.). Utvecklingen i
fråga om a. har under senare år gått
utomordentligt hastigt. Ett mycket stort antal a.
finnes; de legeringstyper, som fått teknisk
betydelse, äro dock jämförelsevis få. Man
skiljer mellan två stora grupper av a.,
gjut-godslegeringar och valsbara legeringar (se
nedan).
Härdning. Många a. kunna härdas,
varigenom hållfasthetsegenskaperna i hög grad
förbättras. För att vara härdningsbar måste
en legering ha sådan sammansättning, att olika
strukturella jämviktstillstånd kunna intagas
vid skilda temp. Det mot en högre temp.
svarande jämviktstillståndet skall kunna
bibehållas (el. också skola icke önskvärda
förändringar kunna förhindras) genom
legeringens hastiga avkylning till låg temp.
Mellan den temp., vid vilken avkylningen
börjar, och den, vid vilken den slutar, finnes
vanl. ett övergångstillstånd med optimala
egenskaper, som bibringas legeringen genom
efterbehandling vid viss temp. I
härdnings-bara a. kan ett el. flera av tillsatsmedlen
ingå i fast lösning el. bilda biandkristaller
med aluminium, varvid mättningsgränsen för
tillsatsmedlen ökas med stigande temp. Som
framgår av bilden, kan t. ex. vid 500° C
koppar ingå i den fasta lösningen med ända
till 4 %. Vid 100° C är kopparhalten i fast
lösning endast 0,4 %. Härvid förutsättes
jämviktstillstånd råda. Vid härdningen
upphettas legeringen så högt och så länge, att hela
mängden tillsatsmetall kan
upptagas i den fasta lösningen,
och detta tillstånd fixeras
genom hastig avkylning till låg
temp. Den fasta lösningen är
då starkt övermättad och
legeringen fortfarande mycket
mjuk. Efter denna
värmebehandling inträder hos vissa a.,
t. ex. duralumin (se nedan),
en successiv hårdhetsökning,
då materialet får ligga i
rumstemp.; hos andra a.
inträder hårdhetsökningen, då
materialet lindrigt värmes.
Vid viss temp. och däremot
svarande värmningstid
erhål-les det för legeringen
gällande maximala hårdhetstalet.
Hårdhetsökningen har ej
kun
nat tillskrivas strukturförändringar utan
antages bero på förskjutningar inom
biandkristallens gitter. — Aluminium ger
härd-ningsbara legeringar, utom med koppar, med
kisel, litium, beryllium, kadmium, zink,
silver, magnesium och mangan samt med
kombinationer mellan en del av dessa ämnen. De
ur teknisk synpunkt viktigaste
härdnings-bara a. äro i regel baserade på
legeringssyste-men Al : Cu och Al : Mg2Si.
Gjutgodslegeringar. De viktigaste
hithörande a. äro följ. Silumin, alpax och
s i 1 i c a 1 innehålla 12—13,5 % kisel. För
att få ett mera finkornigt gods med
förbättrade hållfasthetsegenskaper inrör man i den
smälta metallen omedelbart före gjutningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
