Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Aluminiumlegeringar - Valsbara legeringar - *Aluminiumlödning - Aluminiumsvetsning - Alw, Carl Gabriel - *Alva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Aluminiumlödning—Alva
118
Tab. 1. Hållfasthet hos sandgjutna
aluminiumlegeringar.
(Kokillgjutgods och pressgjutgods ha något större
hållfasthet. )
Brott- Förläng- Brinelltal
gräns ning (62,5/2,5)
kg/mm2 % kg/mm2
Silumin ............ 17—20 4 —8 55—60
Silumin—gamma ... 19—22 1 —4 65—75
» » , här-
dad ................ 22—29 0,5—4 75—100
Anticorrodal ....... 13—18 1 —3 60—70
» , härdad 17—25 2 —4 70—90
»Am er ik. legering»... 12—16 3 —5 50—70
»Tysk legering» .. 12—18 2 —5 omkr. 60
Alufont, mjuk, härdad 22—24 2,5—5 85—95
» , hård, » 26—30 0,5—1,5 100—160
Alufont 2 .......... 15—18 1 —2,5 55—65
» 2, härdad... 24—34 0,8—3 85—105
Y-legering ......... 21—28 omkr. 1 80—110
Hydronalium ........ 16—19 2 —5 60—70
Tab. 2. Hållfasthet hos
aluminium-magnesium-legeringar.
Magne-siumhalt % Kvalitet [-Brottgräns-] {+Brott- gräns+} kg/mm2 [-Förlängning-] {+Förläng- ning+} % Brinelltal (62,5/2,5) kg/mm2
3,5 Glödgad 22—25 20—25 50— 60
3,5 Hård 32—38 2— 5 85— 95
5 Varmpressad 23—25 16—22 55— 60
7 Glödgad 31—36 16—22 —
7 Hård 37—42 4— 9 100—115
9 Glödgad 36—40 16—20 —
9 Halvhård 40—45 7—12 —
Tab. 3. Hållfasthet hos
aluminium-magnesium-kisellegeringar.
Brottgräns kg/mm2 [-Förlängning-] {+Förläng- ning+} %
Behandling
Brinelltal
(62,5/2,5)
kg/mm2
Mjukglödgad ........ 11—13 20—27 30—40
Efter första
värmebehandlingen .......... 20—28 17—23 60—70
Fullt härdad ....... 28—35 10—20 80—100
» » och där-
på kallbearbetad... 35—42 2—10 100—120
Ohärdad och kallbe- ’
arbetad ............. 18—33 4—6 50—60
Tab. 4. Hållfasthet hos duraluminlegeringar.
[-Brottgräns-]
{+Brott- gräns+} kg/mm2 [-Förlängning-] {+Förläng- ning+} % Brinelltal (62,5/2,5) kg/mm2
Behandling
Mjukglödgad ...... 16—22 15—25 50—60
Härdad ........... 38—48 12—22 100—130
Härdad och därpå
kallbearbetad .... 42—60 2—15 120—150
130° och 160°. Legeringar av denna senare
typ äro bl. a. a 1 f e r i u m, a 1 u d u r,
alufont, avional, 1 au t al, sigmalium
och superduralumin. Mjukglödgning av
a. av duralumintyp sker vid 350°—400° och
varmbearbetning vid 450°—500°.
Korrosions-beständigheten är sämre än hos
aluminium-magnesium-kisellegeringarna. Särskilt
tunn-väggiga detaljer (t. ex. vissa flygplansdelar)
kunna på otroligt kort tid helt förstöras
genom interkristallinisk korrosion.
Korrosions-egenskaperna kunna förbättras t. ex. genom
legeringens hopvällning med ett tunt skikt
av rent aluminium på ömse sidor om plåten.
Dylikt material förekommer i marknaden
under diverse namn, ss. a 1 b o n d u r, a 11 a
u-t a 1, duralplat, e lekt r op 1 at och v
e-t a 1. Duraluminlegeringar äro högvärdiga,
slitstarka konstruktionsmaterial och användas
särskilt där viktbesparingen (spec. v. 2,8) är
av stor betydelse, ss. i luftfarkoster och
fordon. Hållfasthetsegenskaperna framgå av
tab. 4. V. Chr.
*Aluminiumlödning brukas endast där
svetsning (se d. o., suppl.) ej kan tillgripas,
t. ex. vid hopfogning av en mycket tunn plåt
med en tjock, eller då lödfogen ej kommer
att utsättas för korrosionsangrepp genom
fuktighet el. dyl. Såväl hårdlödning (med
aluminiumrika lod) som mjuklödning (med
lättsmälta lod) förekommer. De förra loden
innehålla 70—95 % aluminium samt därjämte
koppar, nickel, silver, mangan, tenn, zink,
kadmium, antimon, kisel el. andra ämnen och
användas vid 540°—630° C. De hårdlödda
fogarna ha ganska god
korrosionsbeständig-het. Lödningen liknar gassvetsning. Man
arbetar med ett flussmedel, som påföres i form
av en pasta antingen särskilt eller tills, m.
svetsstaven. Efter lödningen avlägsnas
resterna av flussmedlet omsorgsfullt. De
lättsmälta loden innehålla tenn el. zink som
huvudbeståndsdel men ingen el. högst 20 %
aluminium. En vanlig sammansättning är 25—
50 % zink, 75—50 % tenn, 2—3 % koppar,
0,5—1 % bly och 0,2—0,5 % aluminium.
Smält-temp. ligger mellan 200° och 420°. De mest
lättsmälta loden (smpt under 350°) kunna
lödas med kolv i närvaro av lämpligt
flussmedel, men a. kan ske utan flussmedel, om lodet
rives med en liten stålborste på den till 300°
—400° värmda aluminiumytan. Bättre är
dock att bestryka ytan med flussmedel,
värma underifrån, så att flussmedlet smälter,
och påföra lodet i form av en tunn stav, som
därvid hastigt smälter och intränger i de
tunnaste fogar. V. Chr.
Aluminiumsvetsning, se Svetsning,
suppl.
Alw, Carl Gabriel, skådespelare (f.
1889 25/i2). A. var från 1908 anställd vid olika
sällskap i landsorten, 1916—23 vid
Lorens-bergsteatern i Göteborg, 1924—25 vid
Svenska teatern och är
sedan 1925 anställd vid
Dramatiska teatern,
1934—35 också som
föreståndare för
elevskolan. Bland hans
roller märkas Hamlet,
narren i »Kung Lear»,
Jago i »Othello»,
Jacques i »Som ni
behagar», Perdican i
»Lek ej med
kärleken», Gringoire, Fedja
i »Det levande liket»,
Rosmer i »Rosmersholm», Jean i »Fröken
Julie», Adolf i »Fordringsägare», frestaren
i »Till Damaskus», Den andre i »Advent»,
Messenius d. ä. i »Messeniernas fall», Denis
i »Diktatorn» och Daly i »Juno och
påfågeln». G. K-g.
*Alva ingår sedan 1 maj 1933 i Rone, Eke,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
