Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Amerikas förenta stater - Undervisningsväsen och skolor - Tidningspress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Amerikas förenta stater (Tidningsrpess)
134
colleget, främst i den formen, att
collegemyn-digheterna vid prövning av en
inträdesansö-kan skola äga tillgång till en under hela
skoltiden upprättad tablå över vederbörandes
färdigheter i olika fack (s. k. cumulative
re-cords). Vid vissa colleges ha dylika på en
gång skärpta och individualiserade
betygsättningar börjat begagnas vid nya lärjungars
mottagande inom colleget.
Den amerikanska folkskolans utveckling
under senare år kännetecknas framför allt
en den fortgående centraliseringen. Särskilt
i de mindre tätt befolkade delarna av landet
ha en mängd fåtaligt besökta skolor nedlagts
och vederbörande skoldistrikt sammanslagits
med ett eller flera angränsande distrikt. I
allm. har sammanslagningen haft den formen,
att samtliga skoldistrikt i ett county ha
utplånats, mindre besökta skolor nedlagts och
hela skolväsendet ställts under enhetlig
ledning. Ofta ha staternas myndigheter
medverkat vid folkskolornas centralisering, bl. a.
i den formen, att bidrag ha lämnats till de
skolskjutsar, som minskningen av antalet
läroanstalter har nödvändiggjort.
Antalet univ., colleges och högre
fackläroanstalter uppgick 1930 till 1,117 med 60,298
manliga och 17,226 kvinnliga professorer och
lärare. Antalet studerande var läsåret 1931/32
989,757, därav 616,843 manliga och 372,914
kvinnliga. Mer än 20.000 stud, hade s. å. New
York university, Columbia university (New
York), College of the city of New York och
University of California (Berkeley).
Tidningspress. Ett framträdande drag
inom den amerikanska dagspressen under de
senaste åren har varit den raska utvecklingen
för tidningar av New York Times’ typ. En
utomordentligt omfattande
informationsappa-rat, ett omsorgsfullt undvikande av
sensationella effekter samt innehållsrika bilagor
för litteratur, konst och teater känneteckna
denna nya, alltmera dominerande
amerikanska tidningstyp. I många städer, särskilt i
New York, har en allt klarare boskillnad
gjorts mellan denna högklassiga dagspress
och den vulgära sensationspressen. Ett
gemensamt drag för de välredigerade tidningar,
som här åsyftas, är det relativt ringa
intresse deras politiska ledaravd. förmå samla.
Antingen dessa tidningar formellt ha
anslutit sig till en viss politisk tendens eller icke,
förefalla deras kommentarer till
dagshändelserna ofta matta. Flera undantag finnas
dock. Främst bland dessa må nämnas
Christian Science Monitor (se Christian
Science, sp. 1042). Genom sin säkra
politiska kurs och sin rakryggade hållning har
Christian Science Monitor vunnit stor
spridning över hela världen.
Ett frappant drag i nutida amerikansk
press är den fortgående sammanslagningen
av flera tidningar i grupper under kontroll
av en enda firma. De flesta av dessa
tidningsgrupper äro emellertid helt lokala.
En
dast två, Hearst- och
Scripps-Howardpres-sen, äro representerade över hela landet.
Hearst äger 24 tidningar i 18 städer,
Scripps-Howard äger 25 tidningar i 25 städer. Av
dessa båda grupper har Hearstpressen sina
typiska igenkänningstecken (jfr Hearst, W.
R.). Denna press spelar dock åtm. i de större
städerna icke på långa vägar den dominerande
roll man ofta föreställer sig. Hearsts New
Yorktidning, New York American, har en
upplaga på 330,000 ex., under det att New
York Times når upp till 450,000 ex., New
York Herald Tribune till 320.000,
Scripps-Howardorganet New York World Telegram
(en sammanslagning 1931 av World och
Telegram) till 400,000, Chicago Daily News till
400.000 och Chicago Tribune till 775,000 ex.
Den periodiska amerikanska pressen har
under de senaste åren utvecklats mycket
raskt och i många fall blivit förebildlig för
sina europeiska motsvarigheter. I och med
att dagspressen mer och mer tappat
kontakten med de politiska partierna och till stor
del upphört att ge politisk ledning, har ett
allt större politiskt intresse koncentrerats
till vecko- och månadsskrifter. Ledande
politiskt inflytande äga sålunda Nation s
Business (organ för amerikanska
handelskammaren) och American Federationist (organ för
The american federation of labor; se
Amerikanska arbetarförbundet).
Bland månadsskrifter av allmänt kulturellt
och politiskt innehåll, som på senaste tiden ha
dragit uppmärksamheten till sig, må särskilt
nämnas American Mercury (se d. o., suppl.)
samt Forum, redig, av H. G. Leach (se d. o.).
Fortskridande krönikor över världspolitik
och finanser tillika med sakkunnig
kommentar ges i Current History, utg. av New York
Times, samt Foreign Affairs, redig, av H. F.
Armstrong. Ett starkt intresse anknyter sig
till New Outlook, A. E. Smiths språkrör.
Facktidskrifter äro bl. a. Geographical
Re-view, utg. av American geographical society
i New York, National Geographic Magazine,
utg. av Geographical society i Washington,
American Journal of History och Journal of
Modern History.
En klarare politisk tendens företrädes i
allm. av veckotidningarna. Today redigeras
av prof. R. Moley och återspeglar tänkesättet
i kretsarna kring presidenten. Nation (se
d. o., suppl.) och New Republic följa en
radikalare kurs. En särskild klass av
veckotidningar, som just under de senaste åren snabbt
avancerat, utgöra de s. k. nyhetsmagasinen
Literary Digest (se d. o., suppl.), Time och
News-Week. Dessa tidskr. innehålla inga
fristående artiklar utan endast en fortgående
redaktionell krönika till händelser inom och
utom landet. Den utpräglat personliga
stilen, som dock icke förenas med något
politiskt ståndpunktstagande, har bidragit’ till
dessa tidskrifters stora framgång (Time har
en uppl. på 400,000—500,000 ex.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
