Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Amerikas förenta stater - Tidningspress - Näringar - Jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Amerikas förenta stater (Näringar—Jordbruk)
136
En synnerligen rik flora av
novellmagasin har vuxit fram under de senaste åren.
Publikens gunst har i särskilt rikt mått
tillfallit de s. k. true story-magasinen, vilka
uppges innehålla endast »sanna berättelser»,
inskickade av tillfälliga medarb. Genren
skapades av B. Macfadden, annars företrädesvis
känd för sitt intresse för kroppskultur. True
story-magasinen ha småningom fått ett
alltmer standardiserat och schablonmässigt
innehåll.
Spridda i millionuppl. liksom true
story-magasinen äro även de populära
novellmagasinen Saturday Evening Post, Collier’s och
Liberty. Dessa tidskr. ha sitt egentliga
intresse som spegelbilder av den amerikanska
medelklassens åskådning och innehålla även
ledande artiklar, i vilka de dagspolitiska
spörsmålen kommenteras.
Den på utländska språk utkommande
pressen i Förenta staterna har på senaste tiden
mycket starkt gått tillbaka. Minskningen av
upplagornas storlek och av antalet
publikationer har varit märkbar icke minst inom
den svenskspråkiga pressen. Å. Th.
Näringar. A. spela en ledande roll bland
jordens länder i de flesta stora
produktionsgrenarna. Följ, tal, sammanställda på
statistik från 1929 och 1930, belysa deras
ekonomiska stormaktsställning. I förhållande till
hela jordens utgjorde A:s befolkning 6,9 %,
landyta 6,8 %, deras produktion av vete 24 %,
bomull 58 %, ull 10 %, pappersmassa 25 %,
koppar 44 %, guld 10 %, silver 22 %,
järnmalm 35 %, tackjärn 42 %, stål 46 %,
stenkol 39 % oeh petroleum 65 %.
Ars nationalförmögenhet uppskattades 1922
till 320,8 milliarder doll. (2,918 doll. per inv.),
därav på fast egendom 55 %. Förmögenheten
hade ökats med 72 % sedan 1912. 1932
beräknades den (inofficiellt) ha fallit till 247,3
milliarder doll. (1,981 doll. per inv.).
Jordbruk. 1930 voro av A:s i olika yrken
och industrier sysselsatta befolkning över 10
års ålder 10,482,323 pers, eller 21,4 % (1920
26,3 %) sysselsatta i jordbruk. Hela
farmbefolkningen var 30,445,350 mot 31,614,269
1920, utvisande en minskning av 1,17 mill.
1920—30, under vilket årtionde 5,9 mill. pers,
flyttade från farmer till städer och
industriorter. 1934 beräknades dock
farmbefolkningen, på grund av svårigheten att finna
utkomst i de senare, ha stigit till 32,5 mill.
Hela arealen jordbruksjord utgjorde 1930
986,771 acres (3,993,351 km2), därav 361,945
acres (1,464,781 km2) skördad areal.
Medan medelstorleken per farm 1920 var
148,2 acres (59,9 har), hade den 1930 ökats till
156,9 acres (63,5 har). Farmer under 20 acres
ha 1920—30 ökat i antal liksom
storfarmerna på 500 acres och däröver, medan
övriga minskat. I vissa av sydstaterna,
särskilt i Georgia och Syd-Carolina, har
jordbrukens antal starkt minskats, särskilt de,
som bedrivits av negrer, ökning är
påfal
lande i nedre Mississippidalen, där ett stort
dräneringsarbete genomförts, som tillåtit
nyodling, samt i Texas. 1930 innehades
5,372,578 farmer av vita, 916,078 av negrer
o. a. färgade. 3,568,394 brukades av ägarna
(56,7 % av hela antalet mot 74,4 % 1880) och
2,720,254 av arrendatorer och förvaltare (43,3
%). Av farmarealen brukades 1930 95,8 %
av vita och blott 4,2 % av färgade; de av vita
skötta farmerna voro genomsnittligt mycket
större. Endast i staterna Mississippi och
Syd-Carolina bruka negrer mer än 30 % av
farmarealen. Av de vita jordbrukarna voro
62,6 % ägare, 37,4 % arrendatorer och
förvaltare, av de färgade resp. 32,i % och 66,5 %.
De självägandes antal har även under
senaste årtiondet gått tillbaka och
arrendato-rernas antal ökats.
Odlingsareal och skördeavkastning för de
viktigaste jordbruksväxterna utgjorde 1933
(1 bushel = 35,2 1):
Mill. acres Skörd
Majs .............. 102,24 2,3 3 0 mill. bushels
Vete ................ 47,49 5 2 7 » »
Havre ............... 36,54 722 » »
Korn ................ 10,10 156 » »
Råg ................. 2,35 21 » »
Potatis ............. 3,18 317 » »
Hö (vall) ... 65,85 54 » ton
Bomull ............. 30,14 13,2 » balar
Tobak ............. 1,75 0,6 » ton
1933 var ett klent skördeår med delvis
reducerade arealer. Bomullsarealen hade
reducerats betydligt genom upplöjning av
bom-ullsland. 1929 var den skördade arealen 45,8
mill. acres och beräknades för 1935 till 34,4
mill. acres. Majs är det ledande sädesslaget,
men det har, liksom ännu mer vetet, gått
tillbaka i odling sedan världskriget. Under
1935 skall en begränsning genomföras av 10
% i förhållande till produktionen 1932/33.
Genom Agrieultural adjustment act 1933 har
bestämts en ytterligare reducering för vetet.
Den frigjorda arealen har använts till andra
sädesslag, bomull (30 % ökning i areal 1919
-—29, sedan ett ännu starkare fall),
frukt-och grönsaksodlingar m. m. eller blivit
betesmark. 1933 voro de förnämsta
veteodlande staterna Nord-Dakota, Kansas,
Washington, Oklahoma, Nebraska, Illinois och
Montana. De viktigaste havreproducerande
staterna s. å. voro lowa, Minnesota, Illinois,
Wisconsin och Nebraska. 1926—30 lämnade
Nord-Carolina 35 %, Kentucky 24 %,
Virginia 8 % och Tennessee 7 % av
bomullsskörden. A. ha en kolossal frukt- och bärodling.
1929 angåvos produkterna vara värda 656
mill. doll., varav bären gåvo 9,7 %, frukt
(utom sydfrukter) 56,2 %, sydfrukter 33,2 %
och nötter 2,9 %. Frukt- och bärodlingarna
intogo 1930 ej mindre än 26,200 km2 (mer
än 2/3 av Sveriges åkerareal). Kalifornien
har av denna areal mer än x/4 och är största
producent av oranger, vin, persikor, päron
och plommon. Staten Washington har den
största äppleodlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
