Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Amerikas förenta stater - Näringar - Industri - Handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Amerikas förenta stater (Handel)
140
Antal fabriker Arbetare (medeltal för året) [-Tillv.-värde-] {+Tillv.- värde+} i mill. doll.
Näringsämnen ........... 56,320 753,247 12,024
Textil- och beklädnads-
industri ............... 27,404 1,707,798 9,243
Trävaruindustri ........ 26,912 876,383 3,592
Pappersindustri ......... 3,126 233,393 1,892
Grafisk industri ....... 27,522 357,988 3,170
Kemisk industri ......... 8,278 280,868 3,759
Produkter av kol och
petroleum ............... 1,497 147,216 3,648
Gummiindustri .... ... 525 149,148 1,117
Läder och produkter
därav ................... 4,285 318,472 1,906
Sten-, ler- och glasin-
dustri .................. 8,515 328,417 1,561
Järn, stål och produk-
ter därav ............... 6,640 880,882 7,138
Metallindustri (ej järn) 7,522 314,741 3,597
Maskinindustri ......... 12,955 1,091,269 7,043
Transportindustri (ej
järnvägar) .............. 2,550 583,355 6,047
Järnvägsverkstäder ... 2,297 398,156 1,270
Diverse industrier ... 14,612 417,410 3,426
Alla industrier ...... 210,959 8,838,743 70,435
1929 var tillv.-värdet inom några större
industrigrenar: Inom livsmedelsindustrierna
slakterier och köttförpackning 3,435 mill.
dolk, bagerier 1,526 mill., kvarnar 1,060 mill.,
konservindustri 750 mill. doll. Inom
textil- och beklädnadsindustrien voro viktigast
damkonfektion, 1,710 mill., bomullsindustri,
1,524 mill., herrkonfektion, 901 mill.,
trikåindustri, 900 mill., och sidenindustri, 731 mill.
doll. Järn- och stålverkens produktionsvärde
var 3,366 mill., masugnarnas 771 mill. doll.
Sågverken producerade för 1,273 mill.,
möbelfabrikerna för 948 mill. doll.
Papperstillverkningens värde var 967 mill., tidnings- och
tid-skriftsframställningens 1,738 mill.,
boktryckets 1,007 mill. doll. Automobilindustrien
hade det största produktionsvärdet av alla
industrigrenar, 3,723 mill. doll., vartill också
kommer tillv.-värdet för karosserier m. m.,
1,538 mill. Gummitillv. (mest
automobil-ringar) hade ett värde av 770 mill. Inom
maskinindustrien märkes tillv. av elektriska
maskiner, 2,301 mill. doll.
Petroleumraffinaderierna hade ett produktionsvärde av
2,640 mill., kopparsmältverken 995 mill. doll.
Utvecklingen 1919—29 belyses av nedanst.
sammanställning:
Antal fabriker med minst 5,000 doll. tillv.-värde Anställda Utnyttjad drivkraft i mill. hkr
1919 .... 214,383 10,688,849 29,33
1929 .... 210,959 10,330,728 42,93
1931 .... 175,325 — —
Påtagliga äro stagnationen i arb.-antalet
och den starka utvecklingen av tekniska
hjälpmedel. Enl. den fullständiga statistiken
över alla i industrien anställda över 10 år
sysselsattes i densamma 1929 12,224,345 män
och 1,886,307 kvinnor el. 14,110,652 pers.,
28,9 % av alla yrkesräknade i A. Under
de senaste depressionsåren har industriens
tillv.-värde liksom arb.-antalet fallit högst
betydligt. 1931 voro sålunda endast 6,523,026
arb. i medeltal sysselsatta, och tillv.-värdet
hade sjunkit till 41,4 milliarder dollars.
A:s industri är koncentrerad till den stora
industriregionen i n. ö. Emellertid har under
1920-talet en mycket snabb utveckling ägt
rum i sydstaterna ö. om Appalacherna av
bomulls- o. a. industrier. Detsamma gäller
Stillahavskustens och främst Los
Angelesom-rådets industrier.
Handel. A:s handel har under
världsdepres-sionen sjunkit i starkare tempo än
världshandeln. Den utgjorde (guld- och
silverhandeln ej inräknad):
Import Export
mill. doll. mill. doll.
1929 ...................... 4,399,4 5,241,0
1932 ...................... 1,322,8 1,611,0
1933 ...................... 1,449,6 1,675,0
1934 ...................... 1,655,0 2,133,4
Dessa siffror omfatta ej handeln med Alaska,
Hawaii och Puerto Rico, som 1933 uppgick till 210
mill. doll. i import och 136 i export.
Medan A:s andel av jordens importhandel
1929 var 12,4 % och av dess exporthandel
15,9 %, voro motsv. siffror 1932 resp. 9,7 %
och 13,2 %.
Handeln präglas av A:s ställning både
som stor råvaruproducent på jordbrukets
område och som ett utvecklat industriland
med stor utförsel av fabriksvaror och
betydande import av vissa råvaror.
Utrikeshandeln är dock liten i förhållande till den
kolossala inre handeln mellan unionens olika
delar. Rekordåret i handelsomsättning, 1929,
föllo på födoämnen inom importen 21,7 %
och inom exporten 13,7 %, på råvaror och
halvfabrikat resp. 46,8 % och 38,9 %, på
fabriksvaror 24 % och 44 % samt på guld och
silver inom importen 7,5 % och inom
exporten 3,4 %.
Europa har förlorat sin förr dominerande
roll i importen. 1932 kommo av importvärdet
29 % från Europa, 26 % från Nordamerika,
15 % från Sydamerika, 28 % från Asien och
Australien samt 2 % från Afrika. Av
exportvärdet kommo 49 % på Europa, 22 % på
Nordamerika, 6 % på Sydamerika, 20 % på
Asien och Australien samt 2 % på Afrika.
Den största importen äger rum från Kanada
(12,5 %), Japan (9,9 %), Filippinerna (7,4 %),
Storbritannien (6,3 %), Brasilien (6,o %) och
Tyskland (5,o %), allt budgetåret 1932/33.
Importen från Sverige uppgick till 21,o mill.
doll. el. 1,8 %. Den största exporten gick
nämnda period till Storbritannien (17,8 %),
Kanada (13,5 %), Tyskland (8,9 %), Japan
(7,5 %), Frankrike (7,3 %), Kina (3,7 %) och
Italien (3,6 %). Till Sverige exporterades för
15,3 mill. doll. el. 1,1 %.
Av totalimporten, värd 1,168 mill. doll.
1932/33, intog kaffe 11,o %, rörsocker 8,7
%, råsilke 7,2 %, papper 6,7 %, pappersmassa
4,o %, frukter och nötter 3,3 % o. s. v.
Av exporten 1932/33 (1,440 mill. doll.)
utgjorde bomull 22,5 %, bomullsvaror 3,5 %,
mineraloljor och produkter därav 12,5 %,
maskiner 7,8 %, automobiler och
automobil-delar 5,0 %, tobak och tobaksvaror 4,8 %,
frukter och nötter 4,6 %, fläsk och kött
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
