Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Amerikas förenta stater - Näringar - Jordbruk - Skogsbruk - Bergsbruk - Industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Amerikas förenta stater
(Skogsbruk—Industri
138
137
Totalproduktionen av mjölk uppskattades
1929 till 41,8 mill. 1. Smörproduktionen vid
mejerierna utgjorde 733 mill. kg och vid
farmerna 235 mill. Siffrorna visa en
utomordentlig stegring på ett årtionde.
I och med Rooseveltregimen 1933 står A:s
jordbruk vid en målmedveten
produktionsinskränkning, som delvis fått sitt uttryck i
ovan anförda siffror. Utvecklingen sedan
sekelskiftet kan sammanfattas så, att den
skördade arealen 1932 var 25 % större än 1900
och den samlade produktionen av
jordbrnks-alster 50 % större. Då den i jordbruket
sysselsatta arbetsstyrkan 1932 var blott 12 %
större än 1900, betyder detta, att
avkastningen per person ökats med 34 %.
En stark förändring i amerikanernas diet
inverkar i hög grad på produktionen av
jordbrukets alster. Sålunda konsumerades i U.
S. A. 1930 40 % mindre majs och råg per
person än 1910. Vetekonsumtionen har under
samma tid sjunkit 18 % och konsumtionen
av nötkött 2 %, medan den stigit med nära
25 % för mjölkprodukter, med mer än 25 %
för socker och med 15 % för fläsk, allt per
person under samma tidsavsnitt.
Skogsbruk. A:s skogsproduktiva mark
utgör enl. T. Streyffert, »Världens
barrskogstillgångar» (1931), 190,1 mill. har (23,8 % av
totalarealen), därav 118,8 mill. har barrskog.
Samme förf, beräknar A:s virkesskogsförråd
till 21,1 milliarder m3 (med bark; träd,
mindre än 10—15 cm vid brösthöjd,
undantagna). 1925—27 utgjorde produktionen av
sågat kärnträ i A. 15,25 mill. stds årl., motsv.
55 % av världsproduktionen. 1932 var
produktionen i A. på grund av krisen ej mer än
30 % av medeltalet för 1925—27. Alla
sydstater i A. söder om Nord-Carolinas
nordgräns t. o. m. Arkansas och Louisiana visa,
med undantag av Tennessee,
produktionsöverskott av sågade trävaror. Det andra och
största produktionsområdet ligger i A:s n. v.
del (Washington, Oregon, Idaho och v.
Montana). Med undantag av Maine ha eljest alla
stater i A. importöverskott av sågat barrträ.
Bergsbruk. Liksom näringslivet i det hela
har A:s bergsbruk under senare år visat
starka produktionsväilingar. Produktionen av
viktigare mineral och metaller utgjorde:
Årlig medel- Procent
produktion av världs-
1929—33 produktionen
Stenkol ............ 400 mill. ton 29
Petroleum ........... 122 » » 63
Järnmalm ........... 38,6 » » 29
Koppar ............. 0,62 » » 35
Bly .............. 0,45 » » 30
Zink ............... 0,36 » » 32
Silver ....... 1,200 ton 18
Guld ................. 71 » 10
De anförda genomsnittliga procenttalen av
världsproduktionen äro för U. S. A. ovanligt
låga på grund av att depressionen där med
undantag av toppåret 1929 (som visar ovan
ligt höga siffror) varit kännbarare än i
värl
den i genomsnitt. 1929 funnos i bergsbruket
i A. 806,418 anställda, därav i kolgruvorna
601,533. Produkternas värde utgjorde 1929
för gruvorna och stenbrotten 2,4 milliarder
dolk; härav föllo på kol 56,5 % (1,85
milliarder dolk), koppar 11,8, järnmalm 8,2, bly 2,8,
zink 1,9, guld 0,9, kalksten 4,9, granit 1,8,
svavel och svavelkis 1,6 % o. s. v. S. å. var
produktionen av bergolja (råpetroleum) värd 1,28
milliarder dolk Enl. en annan
indelningsgrund var värdet av metallproduktionen 1932
283,7 mill. dolk Häri ingå tackjärn (126,o
mill. dolk), guld (50,6), koppar (34,8),
aluminium (20,4) o. s. v. samt andra
mineralprodukter (2,153 mill. dolk). I de senare
in-gingo kol (638 milk, därav antracit 222),
råpetroleum (680), naturgas (357), sten (84),
cement (84) och koks (106 milk dolk). Av
järnmalmsproduktionen, som rekordåret 1929
uppgick till 74,2 milk ton, föllo 86 % på
Lake Superior distriktet (Minnesota 63 %,
Michigan 21 %, Wisconsin 2 %) och på
Alabama ej fullt 9 %. 1929—33 uppgick A:s
produktion av tackjärn till i medeltal 23
milk ton eller 35 % av jordens produktion.
Produktionen växlade dock mellan 43,8 milk
ton (1929) och 8,9 milk ton (1932), resp. 44
% och 23 % av världsproduktionen, beroende
på världsdepressionens markant starka
inverkan på A:s näringsliv. Stålproduktionen
för samma tid utgör i medeltal 37 mill.
ton eller 46 % (1929 57,4 mill. ton, 1932 13,9
mill. ton, resp. 47 % och 28 % av
världsproduktionen). I fråga om
kopparproduktionen äro de ledande staterna Arizona med
omkr. 40 %, Montana och Utah med vardera
omkr. 17 % och Michigan med 10 % av
A:s. totalproduktion. Guldproduktionen är
störst i Kalifornien, Syd-Dakota och Alaska
(som tills. 1932 producerade över 60%),
Colorado, Utah och Nevada. Silverproduktionen
är f. n. störst i Utah och Idaho, där tills.
60 % av totalutbytet utvinnas. A. äro jordens
utan jämförelse största producent av bergolja
(råpetroleum). Av de olika petroleumfälten
är fortfarande Mid-Continentfältet (med
Oklahoma samt n. och centrala Texas som
viktigaste områden) det mest givande. Av
staterna producerade Texas dels i nämnda fält
och dels i Golffältet 40 %, Kalifornien 23
% samt Oklahoma 20 %. Oljefälten i A.
täckte 1932 en yta av nära 19,000 km2
med 316,000 producerande källor. Oljerören,
the pipe linea, som transporterade oljan,
hade en längd av 179,000 km.
Naturgas-produktionen har en ofantlig betydelse, och
gasrör på 80,000 km leda naturgasen in i
tusentals fabriker och millioner hem. Texas,
Oklahoma, Kalifornien och Louisiana äro de
största producenterna. Värdet nådde 1929
och 1930 över 400 milk dolk per år men har
sedan något sjunkit.
Industri. Census 1929 indelar industrien i
16 större grupper. Endast anläggningar med
minst 5,000 dolk tillv.-värde ha upptagits:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
