Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Amerikas förenta stater - Näringar - Handel - Sjöfart - Skeppsbyggeri - Järnvägsväsen - Vattenvägar - Landsvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Amerikas förenta stater (Sjöfart—Lufttrafik)
142
4,o %, spannmål och. mjöl 2,7 %, kemikalier
3,o %, kol och koks 2,7 %, trä och trävaror
2,5 % o. s. v.
Sjöfart. A:s handelsflotta har under
senare år minskats och utgjorde 1 juli 1934
24,904 fartyg om 14,861,834 bruttoton,
därav ångfartyg 5,332 om 11,599,386 ton,
motorfartyg 13,003 om 1,087,197 ton, segelfartyg
1,094 om 499,871 ton, vartill kommo
kanalpråmar m. fl. fartyg. Av tonnaget voro 70
% hemmahörande i Atlantens och
Mexikanska buktens hamnar samt 20 % i Stora
sjöarna. De flesta större fartyg äro oljeeldade,
och A. ha jordens största oljedrivna tonnage.
Kalenderåret 1932 inklarerades fartyg om
64,8 mill. ton i A:s hamnar. Härav voro
61,5 % av främmande nationalitet (33,8 %
brittisk).
Skeppsbyggeriet, som under världskriget
hastigt drevs upp till jordens största, har
hårt lidit av depressionen. 1931 sjösattes
206,000 bruttoton el. 12 % av jordens sjösatta
tonnage men 1933 blott 11,000 ton eller 2,2 %.
J ärnvägsväsen. Järnvägarna ha under
senare år minskats i utsträckning genom att
få sträckor nybyggts (1930—34 2,158 km),
medan flera linjer nedlagts. Deras längd var
1919 409,322 km och 1933 395,421 km. Texas,
Illinois och Pennsylvania ha de största
järnvägsnäten, vart och ett större än Sveriges. Av
enskilda bolag är Southern pacific system
med 25,800 km järnvägslinjer störst och
därnäst New York central samt Chicago,
Mil-waukee, S:t Paul and pacific och
Pennsylvania (18,400—17,200 km).
Transportrörelsens omfattning och ekonomi
voro:
Är Mill.
per-sonmiles Mill.
ton-miles Drifts-inkomst, mill. doll. [-Drifts-utgifter,-] {+Drifts- utgifter,+} mill. doll. [-ütgifts-procent-] {+ütgifts- procent+}
1919 46,358 364,293 5,144,5 4,378,3 85,h
1929 31,165 450,189 6,373,0 4,579,2 71,85
1932 16,997 235,369 3,168,5 2,441,8 77,08
1933 16,368 — 3,138,2 2,285,2 72,82
Påfallande är den starka nedgången i
persontrafiken, men lika påfallande är, att
genom rationalisering och samarbete
utgifts-procenten minskats. 1932, resp. 1933
fraktades på A:s järnvägar 1,229, resp. 1,322 mill.
ton gods och befordrades 481, resp. 434 mill.
passagerare (1920 1,270 mill.). Medan de
anställda tjänstemännen 1920 voro 2,076,000, var
antalet 1933 990,839 eller under hälften men
har under 1934 på grund av tillämpning av
National recovery act åter ökats.
Statens ingripande i järnvägarnas drift har
fortsatt även efter världskriget och lett till
ett bättre samarbete mellan olika järnvägar
och en skarp ekonomisering. The emergency
transportation act och The bankruptcy act,
båda av 1933, tjäna järnvägarnas
reorganisa-tionsbehov. På grund av den hårda
konkurrensen från automobilernas o. a. färdmedels
sida ha de amerikanska järnvägarna ur
teknisk synpunkt betydligt utvecklats under
se
nare år (oljeeldade lokomotiv,
strömlinjeformade tåg, förbättrad luftväxling i vagnarna
o. s. v.). Hastigheten har ökats. Union
pacificbanans tåg körde 1934 sträckan Los
Angeles—New York (5,243 km) på 56 tim.
55 min. eller med en medelhastighet av 92 km
i tim., uppehållen inräknade, och med en
maximihastighet av över 190 km i tim.
Vattenvägar. A:s vattenleder ha under
senare år alltjämt utbyggts. Viktigast är
trafikleden över Stora sjöarna med
mellanliggande vattenvägar. Eriekanalen (New
York state barge canal) har blivit
fördjupad, men trafiken på densamma och dess
bikanaler är ej överväldigande stor (3—
4 mill. ton årl.). En ny kanalled på 500
km längd och med 2,7 m djupgående
förbinder Chicago med Mississippi sedan 1933.
Storartade inomkustfarleder hålla f. n. på
att utbyggas och äro till största delen
färdiga inom de låga lagunkusterna i
Nord-Carolina, Syd-Carolina, Florida, Louisiana
och Texas. Tills, utgöra de för smärre
båtar en skyddad farled av 3,400 km längd
och med i allm. 3 m djup. Ännu viktigare
är den nya stora kanal, som förbinder Houston
med havet (80 km, 9 m djup). Den blev
färdig 1925 och har gjort Houston till en
betydande exporthamn. En annan stor kanal,
Beaumont—Port Arthurkanalen, betjänar
exporten från ö. Texas’ petroleumfält.
De väldiga offentliga arbeten, som sedan
Rooseveltregimen 1933 satts i gång, beröra
även vattenvägarna. Mississippifloden och
nedre Missouri skola ytterligare regleras.
Colombiafloden skall genom
Bonnevilledam-mens byggande nära dess utlopp förvandlas
till en för större fartyg trafikabel vattenled,
som blir av värde för vetetransporten från
det inre av Washington o. s. v.
Landsvägar. De statliga huvudvägarna,
state highways, ha tack vare anslag från
kongressen och de olika staterna men framför
allt de väldiga inkomsterna från bensin- och
motorfordonsskatterna hastigt utbyggts och
förbättrats. Ensamt bensinskatten har sedan
1919 inbragt över 3 milliarder doll., som
hu-vudsakl. använts för vägarna. Vid 1933 års
slut utgjorde dessa state highways 360,000
eng. mil (579,000 km), varav 21 % voro
ce-mentlagda. I denna sträcka ingår federal aid
highway-systemet med 207,000 km, för vilkas
byggande från 1917 till 1933 kongressen
anslagit l1/^ milliard doll. och ytterligare 1
milliard 1933—35. Hela vägsträckan i A.
utgjorde 1932 3,040,000 eng. mil (4,892,000
km). Omnibuslinjerna sträcka sig nu på state
highways från kust till kust. A:s huvudvägar
bilda ett utomordentligt välbyggt vägnät.
1930 lågo dock ännu över 36 % av alla
A:s farmer vid vägar, som ej genom grus
o, a. beläggning förbättrats (unimproved
dirtroads). Antalet automobiler var 1933
23,827,290 (1929: 26,501,443).
Om lufttrafiken se d. o., suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
