Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Amerikas förenta stater - Sport och idrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Amerikas förenta stater (Sport och idrott)
149
idrottsutövande är emellertid icke så livligt,
i stället intresserar den sig i hög grad för de
stora professionella tävlingarna i fotboll,
base-ball, boxning och tennis.
Den fysiska fostran företer mycket
växlande former bland olika raser och i olika stater.
Redan under 1800-talets förra hälft infördes
tyska Turnén enl. Jahns system och vann stor
spridning; den svenska gymnastiken kom
betydligt senare men har genom energiskt
arbete av bl. a. greve Nils Posse och dr C.
Ene-buske vunnit en ganska stark ställning, ehuru
det svenska systemet på många håll blandats
med andra. Större institut för svensk
gymnastik finnas i ett 10-tal städer, däribland New
York, Boston och Chicago. Främst ha dock
A. hämtat sina idrottsliga impulser från
England. Under senare hälften av 1800-talet ha
A. även byggt upp en egen idrottslig
tradition, som bildar underlaget till de senaste
årtiondenas idrottsliga högkonjunktur. A:s
stora idrottsliga prestationsförmåga förklaras
också delvis av det amerikanska folkets
strävan efter rekord och topprestationer (»biggest
in the world»).
Nästan all amerikansk idrott är knuten
till univ. och högskolor, varifrån även
majoriteten av de professionella idrottsmännen
rekryteras. Under ledning av idrottslärare
(coac/ies), som äro de högst avlönade
universitetslärarna, utbildas studenterna här till
högklassiga specialister i olika idrottsgrenar;
medelmåttorna försummas däremot. På
senare år har man dock börjat lägga an på en
sundare och mera allsidig fysisk fostran.
Bland mera kända idrottsuniversitet märkas
främst Harvard, Princeton, Cornell,
Columbia och Pennsylvania. De flesta större univ.
ha sina egna, mycket påkostade
idrottsanläggningar. Större stadionanläggningar äro
bl. a. Grant park, Chicago (125,000 åskådare),
Sesquicentennial, Filadelfia (125,000),
Coli-seum, Los Angeles (105,000), California
uni-versity, Berkeley (90,000), Leland Stanford
j:r university, Palo Alto (88,000), Yankee
stadion, New York (82,000), Yale-univ., New
Haven (80,000), Rose bowl, Pasadena (80,000).
Vid olympiska spelen har A:s roll varit
dominerande. Särskilt ha amerikanerna haft
sin styrka i fri idrott; bland deras bästa
löpare f. n. kunna nämnas negrerna Eddie
Tolan och Ralph Metcalf, som båda löpt 100
m på 10,2 sek., Ben Eastman med
världsrekordet 1 min. 49,8 sek. på 800 m, Glenn
Cun-ningham med rekordet 4 min. 6,8 sek. på
1,609 m (1 eng. mil) och Glenn Hardin med
rekordet 50,6 sek. i häcklöpning 400 m.
Vidare ha de nått ypperliga resultat i hopp (W.
Marty 2,067 m i höjdhopp) och kast (Jack
Torrence 17,40 m i kulstötning). I simning
inledde Duke Kahanamoku omkr. 1912 den
amerikanska eran, som sedan omfattat en
rad framstående simmare och hoppare med
Johnny Weissmuller och Helene Madison i
spetsen.
150
Bland kampidrotterna skattas boxningen
högst, men även den fria brottningen (catch
as catch can) har många utövare, och i båda
dessa grenar ha A. vunnit många olympiska
framgångar. Vid 1800-talets början infördes
boxningen från England, och den första
lands-matchen mellan England och A. utkämpades
1811, varvid engelsmännen segrade. Sedan
dess ha amerikanerna överflyglat sina
läromästare, och på senare år ha nästan alla
professionella världsmästare varit amerikaner.
Den amerikanska boxningen hade sin stora
hausseperiod 1919—26, då Jack Dempsey var
världsmästare i tungvikt.
Karakteristisk för amerikansk sport är
dess starka kommersiella betoning. Vid en
match mellan Dempsey och Gene Tunney
upp-gingo inträdesavgifterna till 2,650,000 doll.
De stora matcherna i amerikansk fotboll (ett
slags rugby) och base-ball samla årl.
100,000-tals åskådare, och dess främsta utövare (t. ex.
Babe Ruth) uppbära furstliga gage.
Golfsporten utövas av alla samhällsklasser, och
även här kunna de stora stjärnorna (t. ex.
Bobby Jones) skapa sig stora inkomster.
Hästkapplöpningar och travtävlingar
anordnas på flera banor landet runt, ss.
Bel-mont park, Santa Anita, Saratoga, Agua
Ca-liente, Pimlico och Louisville (Kentucky
Derby), varvid väldiga summor omsättas.
Engelska fullblod importeras. A. äro världens
ledande travland och hålla alla världsrekord upp
till 1 eng. mil (absoluta världsrekordet på 1
eng. mil satt av Peter Manning, 1922, 1 min.
56,7 sek., d. v. s. kilometertid 1 min. 12,6 sek.).
Största travlopp är Hambletonian stakes på
1 eng. mil, anordnat ambulerande på de stora
banorna. A-ö.
Bilsporten intar en framstående plats. På
väldiga autodromer, av vilka den i
Indianapo-lis är världsberömd, köras rundbanelopp, vid
vilka oerhörda genomsnittshastigheter nås.
Däremot saknas motsvarighet till Europas
krävande landsvägstävlingar. Då
autodromer-nas banor äro utförda av kubb eller plank,
kräves dock stor körskicklighet. Olycksfall äro
vanliga. Indianapolisloppet mäter 804,5 km
(500 miles) och köres på omkr. 43/4 tim.
Rekordet, 168,5 km/tim., sattes .1934 av Bill
Cummings. Motorcykelsporten är föga
utvecklad och består mest i körning uppför
livsfarligt branta backar. J. N-n.
Seglingssporten står mycket högt i A.,
där kappseglingar anordnas mellan olika
båttyper på de många sjöarna och längs
kusterna. Den amerikanska seglingens höga
standard har bevisats i många
internationella tävlingar, särskilt om de berömda
troféerna America cup, Seawanhakapokalen och
Guldpokalen (erövrad 1926).
Lawn-tennissporten har länge stått högt i
A. Davis cup har (till 1935) vunnits 10 ggr,
14 ggr ha A. dessutom nått finalen. På
senare år har även denna sport erövrats av
professionalismen, särskilt sedan A:s störste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
