Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Andishan - Andliga sånger - *Andning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Andliga sånger—Andning
178
Andizjan, tillhör nu sovjetrepubliken
Uzbekis-tan och beräknades 1933 ha 97,700 inv.
Andliga sånger, i allm. dets. som religiösa
sånger men särskilt sådana av enkel, folklig
karaktär, försedda med en lättlärd, gärna
känslofull eller eggande melodi. Refräng och
upprepning äro vanliga företeelser i a., som
man t. ex. kan finna hos frälsningsarmén och
pingstvännerna. — Till en egendomlig
virtuositet har refrängsången uppdrivits bland
Nordamerikas negerförsamlingar genom s. k.
negro spirituals (se d. o., suppl.).
Termen a. har i Sverige begagnats under
1700-talet, då likväl »andeliga wijsor» var den
vanligaste beteckningen (jfr P i e t i s m, sp.
982). Herrnhutarna begagna det bibliska
uttrycket »Sions sånger» (Ps. 137: 3), resp.
»Sions nya sånger» (se H e r r n h u t a r e, sp.
939, och Rutström, A. C.). En viktig
samling (tillkommen i viss motsats till 1819 års
psalmbok) blev den av P. H. S y r é e n utg.
»Christelig Sångbok till bruk vid enskild
husandakt» (1826; flera uppl.), där 1700-talets a.
bevarades för fortsatt användning, särskilt i
Sydsverige. Där ha även upptagits a. av L.
L i n d e r o t (se d. o.). Den egentliga
blomst-ringstiden för a. kom med den stora
evangeliska folkväckelsen vid mitten av 1800-talet.
Den nya, mera nationella sångskatten av C.
O. Rosenius, Betty Ehrenborg, Lina Sandell
m. fl. samlades av O. Ahnfelt (se d. o.).
Det engelsk-amerikanska inslaget framträder
i samlingen »Pilgrims-Sånger på vägen till
det himmelska Sion», utg. av bröderna G. och
P. Palmqwist (1859), varav omkr. 100
sånger översatts från engelska. Dessa
samlingar utgingo i hundratusentals ex. Nytt
angelsaxiskt tillskott kom med »Sånger till
Lammets lof» (se S a n k e y, 1. D.), övers, av
dr E. Nyström (1875 ff.). En mängd nya
sångböcker sågo ung. samtidigt dagen, och så
föranleddes en strävan att i e n bok
sammanföra ett sovrat urval, t. ex. »Hemlandstoner»
(1883), utg. av kyrkoherden G. E. A1 f v
e-g r e n, och »Sionstoner» (se d. o.). De
frikyrkliga samfunden ha egna sångböcker,
bland vilka »Svenska missionsförbundets
sångbok» är mest spridd. Pingströrelsens
sångbok »Segertoner», utg. av L. P e t h r u s,
avviker rätt mycket från övriga samlingar.
Mest besläktad synes den vara med
fräls-ningsarméns sångbok, där frälsning, helgelse,
jubel och strid äro huvudrubriker.
Litt.: E. J. Ekman, »Inre missionens
historia», III (2:a uppl., utg. av N. P. Ollén, 1922);
E. Liedgren, »Den andliga sången på
anglosaxisk mark» (1927); L. Aanestad,
»Troesvid-ner og sangere» (1931); O. Lövgren, »Våra
psalm- och sångdiktare» (1935). Li.
*Andning (växternas). Den biokemiska
analysen av a:s mekanik pågår. För att
förklara syrsättningen av bränslet vid
för-bränningsandningen räkna de s. k.
andnings-teorierna med en aktivering (se d. o.,
suppl.) antingen av syret, som underhåller
förbränningen, eller av bränslets väte eller
av bådadera. En hel rad härtill lämpliga
katalysatorer (se Andningsferment,
suppl.) har studerats. På senaste tiden har
II. O. Wielands teori, som räknar med en
väteaktivering som nyckeln till a:s mekanik,
alltmer beaktats. Enl. en vidare utveckling
av denna teori av A. J. Kluyver (se d. o.,
suppl.) och H. J. L. Donker utgöres i
allmänhet ämnesomsättningen i levande celler av
o x i d o - r e d u k t i o n e r (se d. o., suppl.),
där aktiverat väte spelar en huvudroll.
Teorien har vunnit åtm. en triumf: den har lett
till uppklarandet av de färgade
svavelbakteriernas förut gåtfulla ämnesomsättning.
Den djupare frågan om a:s medverkan i
det fysiologiska sammanhanget lämna de
vanliga andningsteorierna å sido. Man
brukar tänka sig a. såsom livsmaskineriets
motor, som på något sätt är kopplad till och
driver det, som där behöver drivas, d. v. s. de
energikrävande förloppen, t. ex. de
uppbyggande omsättningarna i samband med
tillväxten. Men icke ens förslagsvis har man
kunnat formulera ett schema för en dylik
koppling. Däremot har Kluyver visat hur
man kan tänka sig uppbyggnad av
energi-laddade molekyler ur mindre laddade genom
en serie av enkla, energiförskingrande och
frivilligt förlöpande kemiska reaktioner.
Kärnpunkten i Kluyvers schema är följande
reaktion: CH3.CO.COOH = CH3.CHO + CO2
(py-rovinsyra dekarboxyleras, och det bildas
acet-aldehyd och kolsyra). Reaktionen är föga
energiförskingrande. Det mesta av
pyrovin-syrans energiinnehåll blir alltså, sedan den
energitomma kolsyran avgivits, kvar i
acet-aldehydens molekyl. Det blir då fördelat på
två kolatomer i st. f. på förut tre.
Acetalde-hyden är därför en så energiladdad förening,
att man ännu efter dess syrsättning till
glykolaldehyd har ett ämne, som frivilligt
kan bilda socker.
Oberoende av Kluyvers reaktionsschema
(som hittills gäller endast specialfall) kan
man påstå, att den vid a. utvecklade, utåt
avgivna fria energien icke kan ha verkat
som drivkraft vid något kemiskt
uppbyggnadsarbete i cellen. Den energi, som åtgår
för kemisk uppbyggnad, blir näml, därmed
bunden i form av kemisk energi, som lagras
i de uppbyggda ämnena. Likväl kan den med
uppbyggnadsarbetet förknippade a. betraktas
som uppbyggnadsmaskineriets drivkraft, om
näml. a. definieras såsom bildning av
energifattiga andningsprodukter. Det är endast
genom bildning av dylika, som samtidigt
energirikare ämnen kunna byggas upp. Men
energifrigöringen vid processen blir en
driftsförlust av mer eller mindre tillfällig
storlek. En viss driftsförlust är nödvändig,
för att de vid den kemiska ommöbleringen
verksamma reaktionerna eller
reaktionssyste-men skola äga rum, enär endast
energiförskingrande reaktioner förlöpa frivilligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
