Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andrade, Edward Neville da Costa - *Andræ, P. - Andræ, Sten Eskil Johannes - Andræ, Tor Julius Efraim - *Andra livgrenadjärregementet - *Andrarum - *Andrássy, G. - *André, H. - *Andreaea - Andreas, Willy - Andreas Sunesson - *Andrée, E. - *Andrée, S. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
Andræ—Andrée, S. A.
182
betat inom mekanik och (tills, m. E.
Ruther-ford) radioaktivitet samt utgivit läroböcker,
bl. a. »The structure of the atom» (1923; 3:e
■uppl. 1927).
*Andræ, P., dog 1928.
Andræ [-rè’], Sten Eskil Johannes,
präst (f. 1877 20/s), bror till T. J. E. A. Blev
til. kand, i Uppsala 1897, avlade teoretisk teol.
■examen 1902, blev e. o. hovpredikant 1911,
kyrkoherde i Jönköping s. å. och i Jakobs
församling i Stockholm 1923. A. har tagit
livlig del i kyrkligt och humanitärt arbete.
Han är en framstående homilet, genomgående
klar, innerlig och biblisk. Led. av Stockholms
stads mindre konsistorium. H. W-rk.
Andræ [-rè’], Tor Julius Efraim, teolog
och religionshistoriker (f. 1885 ®/7), bror till
S. E. J. A. Blev fil. kand. 1906, teol. kand.
1909, teol. lic. 1912 och teol. dr 1921.
Komminister i Delsbo 1913
och kyrkoherde i
Gamla Uppsala 1924,
utövade A. från 1917
även akademisk
verksamhet såväl vid
Uppsala univ. som (från
1923) vid Stockholms
högskola, där han 1927
blev prof, i
religionshistoria. Utnämndes
1929 till prof, i teol.
prenotioner och
en-cyklopedi vid Uppsala
univ. A. blev inspektor för
Olaus-Petristiftel-sen i Uppsala 1931 och led. av Sv. akad. 1932.
Han var uppförd på 2:a förslagsrummet till
ärkebiskop 1931. — Som religionshistoriker
har A. gjort banbrytande insatser främst inom
islamforskningen (»Die Person Muhammeds»,
1918, akad. avh.; »Muhammed, hans liv och
hans tro», 1930). Hans förmåga av inlevelse
i religiöst själsliv har kommit även
religionspsykologien till godo (»Mystikens psykologi»,
1926). Bland hans övriga skrifter märkas
levnadsteckningen över ärkebiskop Söderblom
(1931) och essäsamlingen »Det osynligas värld»
(1933). J. Cbg.
*Andra livgrenadjärregementet
samman-slogs 1927 vid genomförandet av 1925 års
härordning med Första livgrenadjärreg:tet
till Livgrenadjärreg:tet (I. 4), Linköping. —•
Litt.: O. Nordenfalk, »Kongl. Andra
Lifgre-nadierregementets chefer» (1891); W.
Sten-hammar, »Östgöta kavalleriregemente under
frihetstiden och Gustaf HI:s regering» (1926),
»Livgrenadjärregementets rusthållsdivision
1791—1816» (1932) och »Andra
livgrenadjär-regementet 1816—1927» (1933); R.
Stenbock, »Östgöta kavalleriregemente 1618—1699»
(1927). C. A.E.
*Andrarum. Aluntillverkningen upphörde
1912; rödfärg tillverkades vid A. till omkr.
1930. — Litt.: E. Stoltz, »A:s alunbruk» (i
Sv. Geogr. Årsbok 1932).
*Andråssy, G., dog 1929. Han lämnade
deputeradekammaren 1926. Bland hans skrifter
märkes ytterligare ett arbete om
världskrigets förhistoria (2 bd, 1925—26).
*André, H., lämnade Kungl. teatern 1924.
A. uppsatte 1922 på Scalateatern i Milano
»Mefistofeles» och 1929 »Tannhäuser». 1926
—28 var han huvudred, för Stockholms
Dagblad. 1932 engagerades A. åter som förste
regissör vid Kungl. teatern, där nya
iscensättningar, bl. a. av »Hoffmanns äventyr»,
»Furst Igor», »Fanal» och »Sadko», ånyo
vittnat om hans talang. H. G-t.
*Andreaea, se även Bladmossor, med
bild 4.
Andreas, W i 11 y, tysk historiker (f. 1884),
prof, i Karlsruhe 1914—16, därefter i
Rostock, Berlin och sedan 1923 i Heidelberg. A.
har skrivit en serie arbeten rörande bl. a.
renässansen samt 1800-talets tyska och
österrikiska historia och utgivit »Moltkes Briefe»
(1922) och »Bismarcks gesammelte Werke»,
bd 7—9, »Gespräche» (1924—26).
Andreas Sunesson, se Sunesönerna.
*Andrée, E., dog 1929 u/i.
*Andrée, S. A. 22 aug. 1930 spreds
meddelandet, att en norsk arktisk expedition med
fartyget »Bratvaag» och under dr G. Horns
ledning funnit Andréemännens sista lägerplats
på Vitön (Giles land) 6 aug. Nyheten väckte
ofantligt uppseende. »Bratvaags» fynd
kompletterades på Vitön 5—7 sept. av en för
ändamålet utsänd svensk expedition med
fartyget »Isbjörn» under redaktör K.
Stubben-dorffs ledning.
Lägret låg på den flacka s. v. delen av
Bild 1. Minnesvården över Andrée, Strindberg och
Frænkel på N. kyrkogården vid Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
