Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annihilationsteorien - *Annons - *d’Annunzio, G. - *Anod - Anodbatteri - Anorak - Anrep-Nordin, Birger - Anrick, Carl-Julius - *Anrikning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
Annihilationsteorien—Anrikning
198
Annihilationsteorien hänför sig ur allmänt
dogmatisk synpunkt till tanken på Guds
slutuppgörelse med det onda och betecknar
jämte tanken på den eviga fördömelsen och
»alltings återställelse» (grek. apokata’stasis)
den tredje möjligheten: förintelsen av det onda.
— Inom katolsk dogmatik är a. en speciell
utformning av den skolastiska
transubstantia-tionsläran. Redan Petrus Lombardus känner
följ, uppfattning, vilken han likväl icke själv
accepterar: Där, varest brödet var, är nu
Kristi lekamen; brödets substans blir till
intet (substantia panis in nihilum redigitur).
Senare blev denna teori förhärskande inom
nattvardsläran. Hj-rLth.
*Annons. Litt.: W. von Sydow,
»Annonsens historia i Sverige intill år 1700» (1929).
*d’Annunzio, G. Sedan A. tvingats lämna
Fiume 1921, bosatte han sig i Gardone Riviera
och drog sig undan från politiken. Han fick
1924 titeln prins av Montenevoso. A:s senaste
bok är »Angelo Cocles. Cento e cento e cento
e cento pagine del libro secreto di Gabriele
d’Annunzio tentato di morire» (1935), en
samling autobiografiska fragment i stil med
»Notturno», delvis starkt präglade av ålder
och sjukdom. — Litt.: Monogr. av A. Meozzi
(1929), E. Cozzani (1930), A. Sodini (1931),
A. Bruers (1934) och C. A. Traversi (1935); se
även Gunhild Bergh, »Modern italiensk
litteratur» (1930); M. Giannantoni, »La vita di
G. d’A.» (1933).
*Anod. Förutom i betydelsen positiv
elektrod i batterier, urladdningsrör o. s. v.
brukas a. numera i stor utsträckning bl. a.
inom radioteknik (jfr d. o., sp. 407 ff.) och
telefoni som beteckning på den eller de
elektroder i ett elektronrör, genom vilka positiv
ar-betsström ingår i röret. Vid elektriska
ström-riktare, t. ex. kvicksilverlikriktare (se dessa
ord, suppl.), äro a. de elektroder, genom
vilka, på grund av apparatens ventilverkan,
elektrisk ström tillätes flyta från en yttre
strömkälla inåt ventilröret. F. D-n.
Anodbatteri, batteri för alstrande av
anod-spänning för rörmottagare, förstärkare och
små rörsändare (se Radioteknik, sp. 407
ff.). A. består av ett antal seriekopplade
torrelement, insatta i en papplåda och övergjutna
med en isolerande massa. Utvecklingen av
de nätanslutna radioapparaterna har nu
begränsat a:s användning huvudsaki. till
transportabla apparater och apparater för
användning på platser utan elektrisk kraft. Sv. B-r.
Anorak [anåra’k], grönländskt klädesplagg,
bestående av blus med fastsydd huva för
huvudet. A. är även benämning på ett
sportplagg, förfärdigat av vindtätt tyg,
påminnande om eskimåernas a. samt avsett som
vindskydd vid fjällfärder.
Anrep-Nordin, Birger, musiker och
musikskriftställare (f. 1888 21/i), son till
Elisabet A.; fil. d:r i Lund 1924. A., som varit
musiklärare, organist, dirigent m. m. i olika
städer, blev 1923 musiklärare vid folkskole-
seminariet i Göteborg. 1924—30 var han
mu-sikred. i Göteborgs-Posten och har sedan 1933
samma befattning i Göteborgs Morgonpost.
Sedan 1927 är han organist i Oscar Fredriks
kyrka, där han också dirigerat kyrkokören.
Han har även dirigerat i Orkesterföreningen
i Göteborg. A. har bl. a. utgivit »Musikaliska
sällskapet i Visby 1815—1915» (1916) och en
biogr. över J. M. Kraus (1924; gradualavh.).
Som tonsättare har han övervägande skrivit
vokala verk, ss. flera kantater, däribland
»Gammal svensk julkantat» (till O. Levertins
dikt), samt körer och sånger. H. G-t.
Anrick, Carl -Julius, geograf (f. 1895
1/2), sedan 1919 sekr. i Svenska
turistföreningen (se vidare d. o.). A. blev 1921 fil.
dr på avh. »Karta över Sveriges åkerareal»
(1921). Han har bl. a. varit huvudred, för
av Sv. turistföreningen utg. verk: »Atlas
över Sverige» (1923—25), »En bok om
Stockholm» (1929) och »En bok om Göteborg»
(1931), samt var 1927—34 sekr. i den
nordiska turisttrafikkommittén. Han är sedan
1925 ordf, i kommittén för skolungdomens
allmänna fjällfärder och sedan 1933
styrelseled. i Alliance Internationale de tourisme. A.
har bl. a. utgivit »Våra svenska
nationalparker» (1927). G. R-ll.
*Anrikning. All a. förutsätter en
renkross-ning av anrikningsgodset, så att
malmmineralen frigöras från gråbergsmineralen.
Kross-ningen sker i etapper: grovkrossning
(till 200—300 mm styckestorlek) i
grovtug-gare, mellankrossning (till 25—50
mm) i fintuggare, spindel-, kon- och
skiv-krossar samt grovvalskrossar och f i n k r o s
s-n i n g i finvalskrossar (till 2 mm),
kulkvarnar (till 0,5 mm) och rörkvarnar (till 0,1 mm).
Krossning i kul- och rörkvarnar kallas även
målning. Om här nämnda krossmaskiner
se Krossverk, även i suppl. —
Separa-tionsmetoder, som grundas på skillnad i spec.
v. mellan malm- och gråbergsmineral, äro
våtmekanisk a. och luftanrikning. V å t
meka n i s k a. Föreligger renkrossning vid
kornstorlekar mellan 2 och 5 mm (eller
däröver), kunna sättmaskiner användas för a.
Före inmatningen på sättmaskinerna brukar
man uppdela godset efter kornstorleken i
kornklasser (k 1 a s s e r i n g), vanl. med hjälp
av siktar (se d. o., suppl.). Varje kornklass
behandlas därefter för sig i sättmaskin. Vid
det europeiska sättmaskinssystemet fordras
sträng klassering, medan man vid det
amerikanska systemet arbetar med nästan
oklasse-rat gods. Sättmaskinerna delas i
grovkorns-och finkornssättmaskiner. I de förra införes
det krossade godset i ett med vatten fyllt,
upptill öppet rum, vars botten utgöres av en
siktplåt med hål, mindre än minéralkornen.
På ett eller annat sätt åstadkommes genom
siktplåten en pulserande vattenström, som
orsakar en skiktbildning i kornblandningen.
Malmmineralen sjunka därvid till rummets
botten, där de uttagas, medan de lättare grå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
