Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Anrikning - Anrooy, Peter van - Anschluss - *Anschütz, G. - Anschütz-Kaempfe, Hermann - *Anseele, E. - Ansermet, Ernest - *Ansgarius - Anshelm, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anrooy—Ansheliu
200
199
bergsmineralen avgå över rummets bräddar
tills, m. överskottsvattnet. I
finkornssättma-skinerna, som kunna bearbeta gods med mindre
diam, än 2 mm, äro hålen i siktplåten större
än korndiam. och kunna därför släppa
igenom mineralkornen. Ovanpå siktplåten
finnes en bädd av järngranalier, stansämnen el.
dyl., som hindrar godset att direkt passera
hålen i plåten. Konstruktion och arbetssätt
äro f. ö. desamma som vid
grovkornsmaski-nerna. — Inträder renkrossning vid
kornstorlek under 2—5 mm, sker a. vanl. på härdar
el. skakbord. Denna separation föregås av
en sortering av godset efter
partiklarnas fallhastighet i vatten, vilken äger rum i
olika sorteringsapparater (se d. o., suppl.).
Varje kornsort innehåller dels större men
specifikt lättare gråbergskorn, dels mindre men
specifikt tyngre malmmineralkorn. De grövre
kornsorterna bearbetas på skakbord, de
finare på rundhärdar. Borden äro vanl.
rektangulära och luta några grader efter kortsidan.
De sättas i en längsgående skakande rörelse,
varvid det i ena övre hörnet inmatade
godset rör sig dels i sidled, dels under inverkan
av en spolvattensström nedåt. De större
grå-bergskornen avspolas vid bordets nedre
långsida, medan de finare malmkornen lämna
bordet vid den kortsida, som ligger längst ifrån
inmatningsändan. Rundhärdarna ha svagt
koniska, långsamt roterande ytor, över vilka
godset inmatas. Härdytan utsättes för
spol-vattnet från spiralformigt dragna rör,
varvid de större gråbergskornen avspolas för sig
och de mindre malmmineralkornen för sig.
Rundhärdarna ha numera nästan överallt
ersatts med s. k. slamhärdar eller slambord,
vilka äro konstruerade efter samma
principer som de ovan nämnda skakborden men
kunna separera även mycket finkornigt gods.
Den vid a. erhållna malmkornsprodukten
benämnes småmalm eller, vid mindre
kornstorlekar, s 1 i g. Utom denna produkt och
ofyndigt avfall erhålles vid a. s. k.
mellan-produkt, bestående av halvkorn, som
innehålla såväl malm- som gråbergsmineral.
Mel-lanprodukten underkastas förnyad krossning
och separation. Även avfallet innehåller en
del malmmineral dels i form av halvkorn,
dels i form av slam, d. v. s. så fina korn, att
de ej hinna avsättas ur vattenströmmen vid
sorteringen. Metallförlusterna med slammet
utgöra en av den våtmekaniska
anriknings-metodens största olägenheter. Numera är det
i lag förbjudet att förorena vattendrag med
slam, varför dyrbara avsättningsanläggningar
måste utföras. Slamavsättningen kan
befordras genom tillsättning av vissa kemikalier
till vattnet. — Vid luft- eller
torrseparation utgöres separationsmediet av luft.
Denna anrikningsmetod företages vanl. med
gods, vars största korndiam. är 0,2—0,3 mm.
Minsta kornstorleken är omkr. 0,020 mm. Vid
än finare gods börja sådana luftelektriska
krafter uppträda, att det är svårt att få
god
set i den dispersa form, som är ett villkor för
a. Det finaste dammet måste därför
avlägsnas i dammfilter. Sorteringen utföres
medelst vindsiktar, och separeringen sker på
skakbord. — Om f lo t at ion s an r i
k-ning se Flotation, även i suppl. E.R-s.
A’nrooy [-räi], Peter van, holländsk
kompositör och dirigent (f. 1879). Blev 1917
dirigent för residensorkestern i Haag. A:s
mest kända verk är den holländska rapsodien
för orkester »Piet Hein». A. gästade
Stockholm 1921, då han dirigerade i
Konsertföreningen. H. G-t.
A’nschluss [-/los], ty., anslutning, se
Österrike, sp. 1524 ff.
*Anschütz, G., blev 1908 prof, i Berlin och
återkom 1916 till Heidelberg, där han
verkade till 1933. A. har ytterligare utgivit ett
par arbeten om Weimarförfattningen samt
jämte R. Thoma »Handbuch des deutschen
Staatsrechts» (1930—32).
A’nschütz-Kaempfe [-kä’-], Herm ann, tysk
privatlärd (1872—1931), uppfann bl. a.
gyro-kompassen (se d. o.).
*Anseele, E., var i Jaspars första
koali-tionsministär 1926—27 minister för
järnvägar m. m. A., som blev inblandad i belgiska
arbetarbankens (Banque beige de travail)
krasch 1934, nödgades därefter lämna sina
förtroendeposter i partiet.
Ansermet [äsärmä’], E r n e s t, schweizisk
dirigent (f. 1883). Var först matematiklärare
i Lausanne men ägnade sig sedan åt
musikstudier. A. var från 1915 kapellmästare vid
S. Djagilevs ryska balettsällskap samt
grundade och har sedan 1918 varit ledare för
Or-chestre de la Suisse romande, som konserterat
i Genève m. fl. städer. Han är en
internationellt uppskattad orkesterledare, med särskilt
intresse för nyare musik, och har flera gånger
besökt Stockholm såsom gästdirigent i
Konsertföreningen (f. ggn 1933). A. är även
skriftställare och kompositör. H. G-t.
*Ansgarius. Rimberts »Ansgars levnad»
föreligger i ny sv. övers, av G. Rudberg med
historisk inl. av N. Ahnlund (1926). — Jfr
H. Wijkmark, »Svensk kyrkohistoria», I: 2
(1931), S. Lindqvist, »Norden och Ansgar»
(1930), och N. Söderblom, »I Ansgars spår»
(s. å.), monogr. på fr. av E. E. de Moreau
(1930) och på ty. av Ph. Oppenheim (1931).
På Björkö (se d. o., suppl.) invigdes 1930 en
A:s och Hergeirs minneskyrka. K. B. W-n.
Anshelm, Carl, präst, missionshistoriker
(f. 1882 21/4), prästvigd 1908,
domkyrkokom-minister i Lund 1915 och kyrkoherde i
Förs-löv 1931. A. har gjort en betydande insats
inom sv. kyrkans mission, dels som resesekr.,
dels som ordf, i Lunds missionssällskap (1922
—33). Bland hans många missionshistoriska
skrifter märkas »Svensk mission» (i »Den
evangeliska missionen i vår tid», 1925), »Hans
Peter Hallbeck» (2 bd, 1927) och »Peter
Fjell-stedt», 1 (1930). A. blev teol. hedersdr i
Lund 1935. Hg Pl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
