Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ansiktsbjudning - Ansiktsförlamning - Ansiktsurna - An-Ski - Anslutningseffekt, Anslutningsvärde - *Ansorge, K. - Anspann - Anspannskompani - *Antagonism - *Antakije - Antalya - *Antananarivo - *Antarktis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
Ansiktsbjudning—Antarktis
202
Ansiktsbjudning, fostrets utträdande med
starkt bakåtböjt huvud vid förlossning (se
d. o.). A. förekommer ung, 1 gång på 300
förlossningar och medför vanl. långvarigare
förlossningsarbete.
Ansiktsföriamning, med., se F a c i a 1 i
s-förlamning.
Ansiktsurna, lerkärl, försett med en
framställning av ett ansikte, förekommer under
olika tider, i Sydskandinavien tidigast i
gång-griftstid (se Stenåldern, sp. 453); mest
kända äro de två grupper, som under slutet
av bronsåldern och äldsta järnåldern
förekomma på Jylland och i n. ö. Tyskland med
centrum i Westpreussen (se H a 11 s t a
11-tiden, bild 4). Den senare gruppen har t.
o. m. givit namn åt hela kulturen (a n s i k t
s-urnekultur). Förhållandet mellan dessa
två grupper och de samtidiga a. i Toscana är
ej klarlagt. Inom den egeiska kulturkretsen
finns en tidigare grupp a., av vilka särskilt de
trojanska från äldsta bronsåldern äro berömda
(se bild vid Asiatiska
fornlämning-a r, sp. 250). A. användes som gravkärl, och
trol. ligger någon religiös föreställning till
grund för detta återgivande av mänskliga
drag på gravurnorna. H. An.
An-Ski, pseud., se R a p p a p o r t, S. S.
Anslutningseffekt,
Anslutningsvär-d e, sammanlagda märkeffekten (se d. o.,
suppl.) hos alla de elektriska maskiner,
apparater, lampor o. s. v., som tillhöra en viss
anslutningspunkt till ett elektriskt nät, t. ex.
ingå i en viss till ett elektricitetsverks nät
ansluten installation. A. utgör alltså en
absolut övre gräns för den effekt, som kan
uttagas i denna anslutningspunkt, och lägges
ofta till grund för val av mätarstorlek
o. s. v. F. D-n.
*Ansorge, K., dog 1930.
Anspann, lantbr., de för ett fordon el.
kör-redskap spända dragarna. Om olika
anspän-ningssätt se K ö r n i n g.
Anspannskompani, hästanspänt
trängför-band i svenska armén i fält, ingående i såväl
fördelnings- som arméträngen (jfr Träng).
I varje trängkår ingår i fred 1 trängkomp.,
i huvudsak för utbildning av den personal,
som skall ingå i a. Hästar och fordon
utskrivas vid mobilisering. K. H-g.
*Antagonism.
3. (Bot.) lon antagonism, hämmande
verkan, som en ion utövar på den hastighet,
med vilken rötterna ur en näringslösning
upptaga en annan ion med samma slags
laddning. A. gör sig olika starkt gällande vid
olika ionkombinationer. Stark antagonistisk
hämning på upptagandet av andra ioner
utövar t. ex. kalcium. Även mellan ioner, som
icke äro att hänföra till växtens direkta
näringsämnen, finnes a. (jfr
Näringsfysiologi). Ett för växten i vanliga fall giftigt
ämne kan på detta sätt oskadliggöras. A.
spelar även stor roll som regulator på
absorp-tionen av de nödvändiga ionerna, så att för
stor tillgång på någon av dessa icke
framkallar förgiftningssymtom.
Enl. nyare undersökningar förekommer a.
mellan två ioner endast om näringslösningens
koncentrationer av dessa äro i det närmaste
lika. Är en ion i stort överskott i
förhållande till en annan, kan den varieras inom
vida gränser, utan att upptagandet av den
andra förändras. Beträffande a:s natur göra
sig olika åsikter gällande. Mycket tyder på
att det är fråga om ionernas adsorption (se
d. o., suppl.) till plasmans kolloider, varvid
inbördes konkurrens- och
förträngningsfeno-men spela in. N. Jn.
*Antakije, fr. Antioche, tillhör nu det
autonoma sandjaket Alexandrette; befolkningen
beräknades 1931 till endast 19,473 inv.
Auto-mobilväg till Aleppo och Alexandrette.
AntaTya [-Ija], se A d a 1 i a, suppl.
*Antananarivo tillväxer snabbt och hade
1931 med förorter 101,634 inv.
*Antarktis. Under det senaste årtiondet
har kännedomen om A. gjort betydande
framsteg. Systematiska flygningar med aeroplan
ha företagits från fasta depåer vid kusten
inåt kontinenten av Byrd, Wilkins m. fl., och
långvariga fartygsexpeditioner i förening med
flygexkursioner ha ägt rum längs kusterna
(Norvegiaexpeditionerna 1927—31,
Discovery-expeditionen 1929—31); jfr
Polarexpeditioner, sp. 1142 och i suppl.
östantark-tis’ kuster äro nu täml. väl kända, medan av
Västantarktis kuststräckan mellan 75° v. Igd
och 145° v. Igd ännu är h. o. h. outforskad.
Hypotesen om en istäckt havsarm mellan
Rosshavet och Weddellhavet, som skulle
skilja öst- och Västantarktis, synes f. n. få
anses mindre sannolik. Byrd har nämligen
under sina senaste, sedan nov. 1934 företagna
flygexpeditioner rapporterat fast land
innanför Rossisfältet mellan Marie Byrds land och
sydpolen och anser sig därmed ha bevisat, att
A. i huvudsak skulle vara en
sammanhängande landmassa.
Inom östantarktis är den långa kuststräckan
mellan Coats land och Enderby land numera
känd åtminstone i sina stora drag och har
erhållit namnen Kronprinsessan Märthas land,
Prinsessan Astrids land, Prinsessan
Ragn-hilds land och Drottning Mauds land. Luckan
mellan Kemps land och Kejsar Vilhelm II:s
land har försvunnit genom upptäckten av
Mac Robertsons (el. Lars Christensens) land
med det långt i havet utskjutande Kap
Darn-ley (Bjerköudden) och Prinsessan Elisabeths
land. Kuststräckan i Wilkes’ land (i dess
vidsträckta bemärkelse) är numera närmare
klarlagd och har delvis belagts med nya
namn, ss. Sabrina land och Banzareland. Med
Wilkes’ land i inskränkt bemärkelse menas
endast landet närmast v. om Adélieland. I
Enderby land ha Åkerbergen approximativt
uppmätts till en höjd av 3,300 m ö. h., och i
Prinsessan Elisabeths land ha vulkaner
iakttagits, de s. k. Sjövoldtopparna. Shelf-is (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
