Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Arbetslöshetsförsäkring - Arbetslöshetskassa - *Arbetslöshetsräkningar - Arbets- och försvarsrådet - Arbetsslag - Arbetsström - *Arbetsstuga - Arbetsterapi - *Arbetstidslagar - Arbetstillstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
Arbetslöshetskassa—Arbetstillstånd
240
uppdelat i daghjälpsbidrag och
förvaltnings-bidrag samt utgående i efterskott.
Dag-hjälpsbidraget utgår efter viss procent av
kassans kostnader för understöd, och detta
procenttal beräknas på grundval av antalet
understödsdagar per medlem och det
genomsnittliga daghjälpsbeloppet på sådant sätt,
att bidraget (i procent räknat) blir högt vid
stor arbetslöshetsrisk och låg arbetsinkomst
(= låg daghjälp) och lågt vid mindre
arbetslöshetsrisk och högre arbetsinkomst. Det
utgår med högst 75 % av kassans
understöds-kostnader och aldrig för mer än 21
understödsdagar per medlem.
Därest en allmän anslutning till den
frivilliga försäkringen kommer till stånd,
beräknas den komma att omfatta inemot
700,000 arb. Inga yrken äro principiellt
utestängda. Vid sådan omfattning har man
kalkylerat med en årlig totalkostnad på 34
mill. kr., varav 18,6 mill. skulle bestridas av
staten. R. Wkr.
Arbetslöshetskassa, fackföreningarna
började redan vid 1800-talets mitt bilda a., en
form av försäkring mot arbetslöshet, grundad
på av medlemmarna inbetalda avgifter. Häri
såg man en möjlighet såväl att hjälpa
varandra vid iråkad arbetslöshet som att
upprätthålla lönenivån.
Den välorganiserade svenska
fackföreningsrörelsen har i betydande omfattning anordnat
a., och typograferna började därmed redan
1884. Numera förekommer dylik verksamhet
hos 22 fackförbund, 1927 omfattande 229,000
medl. S. å. utbetalades 2,683,000 kr. i
arbetslöshetsunderstöd. Understöden utgå i regel
med 2—4 kr. per dag och för 35—70 dagar
under loppet av ett år.
Med erkänd a. menas en enl. k. f. 15
juni 1934 om erkända a. (se
Arbetslöshetsförsäkring, suppl.) av
Socialstyrelsen godkänd kassa. R. Wkr.
*ArbetsIöshetsräkningar. På föranstaltande
av en statlig kommitté ägde 1927 en ny
ar-betslöshetsräkning rum. Den berörde 873
kommuner, omfattande 2/3 av Sveriges
folkmängd, och därvid anmälde sig 64,075 pers,
såsom arbetslösa. Socialstyrelsen, som
bearbetade materialet, kom efter vissa
korrigeringar och beräkningar för icke berörda
områden till en siffra av 75,000 arbetslösa i
riket. R. Wkr.
Arbets- och försvarsrådet, se Ryssland,
sp. 1331.
Arbetsslag, den »takt» i en
förbrännings-maskin (se d. o.), under vilken expansionen
av den antända och förbrända gasblandningen
äger rum. J. N-n.
Arbetsström. 1. Den ström, som i elektriska
maskiner förmedlar energiomsättningen och
framflyter i ankaret. Det vid en motor
drivande och vid en generator bromsande
elektro-dynamiska momentet uppstår genom
växelverkan mellan a. och det magnetiska fältet.
1 motsats till a. står magnetiserings-
strömmen, som endast avser att alstra
det erforderliga magnetfältet. — 2. Den
ström, genom vars uppkomst ett relä träder
i funktion. Vissa reläer fungera på grund av
försvinnandet av en normalt befintlig ström,
vilo strömmen. F. D-n.
♦Arbetsstuga. I Stockholm finnas nu 23 a.,
i landsorten mer än 150, uppehållna genom
kommunala anslag, enskilda bidrag (bl. a. av
stiftelsen Lars Hiertas minne) och försäljning
av tillverkade arbeten. — I Norrbottens län
ha a. starkt utvecklats, ej minst tack vare
det intresse och arbete, som nedlagts av
stifts-sekr. A. E. Carlgren och fru Julia Svedelius.
17 a. finnas nu där jämte en s. k. försöksgård
för fortsatt utbildning i jordbruk och
lanthushåll. Verksamheten bedrives av en stiftelse
och underhålles genom bidrag av stat och
kommuner samt enskilda gåvor. Jfr »Norrbottens
arbetsstugor 1903—1933» (1933). Fr. Sg.
Arbetsterapi, en behandlingsmetod, som
har mycket gamla anor inom den egentliga
sinnessjukvården, har på senare år kommit
alltmera till uppskattning och har samtidigt
fått en mycket stor betydelse för vården av
de lindrigare psykiskt sjuka (lidande av
»nervositet», »psykoneuros» etc.) i st. f. de
vilo-kurer, som tidigare väl schablonmässigt
kom-mo till användning. A. avser att vara ett
led i den nedbrutne psykiskt sjukes
återupp-fostran till social duglighet, att binda den
sjukes uppmärksamhet vid omgivningen och
sålunda draga honom från den
självupptagen-het, som han ofta företer, samt att genom
arbetsresultaten höja hans självförtroende.
Då a. har dessa uppgifter, framgår det, att det
egentliga arbetet i a. endast är e n däri
ingående faktor. Arbetet måste kompletteras
med för den sjuke väl avpassade förströelser
av olika slag, ss. utomhusvistelse, idrott,
musik och lektyr. A. växer därigenom till en
»sysselsättningsterapi», vilken term riktigare
återger a:s innebörd. Denna behandlingsform
måste användas med stor urskillning. Endast
läkaren kan bedöma i vilka fall av psykisk
ohälsa den kan vara till nytta. Den måste
tillämpas med mycken individualisering,
sysselsättningen måste noga anpassas efter den
sjukes krafter och personliga läggning.
Intellektuell verksamhet brukar ofta vara
mindre välgörande, medan handaslöjder,
hantverk, trädgårdsarbete o. dyl. äro mera
lämpliga. Moderna sinnessjukhus o. a. kuranstalter
för psykiskt sjuka äro utrustade med rika
möjligheter till de sjukas sysselsättning med
arbete och förströelser. V. W-rt.
♦Arbetstidslagar. Lagarna ang.
arbetstidens begränsning, om begränsning av tiden
för bageri- och konditoriarbete och om
arbetstiden på svenska fartyg ha samtliga förnyats.
Se för de två förra Arbetar
skyddslagst i f t n i n g och för den senare S j ö
lag-s t i f t n i n g, båda i suppl. A. M.
Arbetstillstånd för utlänningar föreskrevs
först i en k. kung. 4 sept. 1926 och har bibe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
