Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Arbetslöshet - *Arbetslöshetsförsäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
Arbetslöshetsförsäkriing
238
till reservarbeten 132,602,000 kr. samt till
allmänna arbeten i öppna marknaden — vilka
givetvis dock endast i viss mån varit
motiverade av a. — 697,975,300 kr.
Arbetslöshets-anslag av statsmedel till andra hjälpformer
än arbeten upptogos för samma tidrymd till
sammanlagt 97,179,000 kr.
Om verkningarna av nu antydda hjälp- och
konjunkturstimulerande program ha
meningarna varit mycket delade. Upphovsmännen
hålla före, att den förbättring i
konjunkturläget, som började märkas hösten 1933, åtm.
delvis skulle vara ett resultat av
programmets förverkligande. Motståndarna till
detsamma åter framhålla, att en så liten del av
programmet hunnit komma till utförande, då
förbättringen satte in, att en annan
förklaring måste sökas.
A. företer till sin omfattning stora
olikheter i skilda länder. En direkt* jämförelse
mellan länderna låter sig emellertid i regel
icke göra, då grunderna för
arbetslöshetsstatistiken icke äro enhetliga och därjämte
knappast möjliggöra några tillförlitliga uppgifter.
Endast beträffande utvecklingen inom samma
områden kunna arbetslöshetssiffrorna lämna
en något så när säker upplysning.
Såsom av nedanstående siffror framgår, har
i Sverige a. under de senare åren gått
starkare tillbaka än i Danmark och Norge, men
ännu starkare nedgång visar Finland.
Storbritannien har alltsedan världskrigets slut
haft en omfattande a. A. i Tyskland har
under tiden 1933—34 nedgått från 22,3 till
15,2 %. Frankrike, som intill den senaste
internationella krisen endast hade obetydlig a.,
har numera drabbats härav i ökad grad.
I tab. I är a. uttryckt i % av antalet
arbetare, merendels enl. uppgifter från
fackorganisationerna. Tab. II anger a. i
absoluta tal.
Tabell I.
Land 1913 1929 1931 1933 1934sept.
Sverige ........ 4,4 10,2 16,8 23,s 12,5
Danmark ........ 7,5 15,4 18,i 28,9 16,4
Norge .......... 1,6 15,4 — 33,4 23,i
Schweiz ........ — 1,8 5,9 10,8 12,s(aug.)
Storbritannien ... 2,1 10,4 21,3 19,9 16,i
Tyskland ....... 2,9 13,8 34,8 22,s 15,2
Förenta staterna — — — 24,s 21,0
Tabell II.
1933 1934
Land sept. aug. sept.
Sverige ............. 151,498 — 78,918
Danmark .............. 84,000 — 79,000
Finland .............. 31,000 — 12,000
Storbritannien .... 2,399,000 — 2,144,000
Frankrike ........... 479,000 — 679,000
Italien ........... 907,000 867,000 —
R. Wkr.
*Arbetslöshetsförsäkring. Efter
världskriget har denna form av social försäkring
införts i nästan alla Europas länder.
Obligatorisk a. ha nu England. Tyskland, Italien,
Polen, Österrike och Bulgarien, medan
frivillig a. valts av Belgien, Danmark, Norge,
Finland, Holland, Frankrike, Schweiz. Spanien,
Tjeckoslovakien och fr. o. m. 1935 Sverige.
Frågan om införande av a. har i Sverige
varit föremål för utredningar i ett 20-tal år
och fördes till lösning av den
socialdemokratiska regeringen vid 1934 års riksdag. Den
svenska a., som väsentligen regleras av k. f.
15 juni 1934 om erkända arbetslöshetskassor,
är frivillig och bygger på av arbetarna
bildade arbetslöshetskassor (se d. o., suppl.).
Försäkringen är avsedd för lönearbetare, och
med hänsyn därtill stadgas, att den, som
under de senaste 12 mån. längre än 5 mån.
varit självständig företagare utan att tillika
mot avlöning användas till arbete för annans
räkning, ej får ingå i eller kvarstå i
arbetslöshetskassa. För att komma i
åtnjutande av statsbidrag måste arbetslöshetskassa
erkännas av Socialstyrelsen, som i
egenskap av tillsyningsmyndighet i åtskilliga
avseenden har att reglera eller kontrollera
kassornas verksamhet. För rätt till understöd
förutsättes, att den arbetslöse fyllt 16 år, är
arbetsför och oförhindrad att åtaga sig arbete,
har sökt arbete hos den offentliga
arbetsförmedlingen (se d. o., även i suppl.) och fullgjort
viss avgiftsbetalning. Understöd från
arbetslöshetskassa får för de fyra närmast följ,
veckorna icke utges till den, som utan
giltig anledning lämnat sitt arbete eller på
grund av otillbörligt uppförande skilts
därifrån eller som avvisat erbjudet lämpligt
arbete. Såsom lämpligt skall arbete anses, som
motsvarar arbetarens krafter och
färdigheter, är förenat med skälig lön enl. ortens
förhållanden och ej hänför sig till
arbetsplats, där arbetskonflikt råder, för såvitt ej
konflikten är olaglig eller eljest otillåten
eller på visst sätt förklarats sakna skäl.
Slutligen kunna även särskilda omständigheter
med hänsyn till sökandens personliga
förhållanden eller arbetets natur åberopas till stöd
för invändning mot ett erbjudet arbetes
lämplighet. Under arbetskonflikt utges ej
understöd till den, som är direkt indragen i
konflikten eller eljest blivit arbetslös genom
denna och vars löne- och anställningsvillkor
skäligen kunna antas röna inverkan av
konflikten.
Det huvudsakliga understödet från
arbetslöshetskassa kallas d a g h j ä 1 p och utgår
med högst 6 och i regel lägst 2 kr., dock får
det ej för familjeförsörjare överstiga 4/5 och
för annan 3/s av normal arbetsförtjänst efter
ortens och yrkets förhållanden samt den
arbetslöses arbetsförmåga. Arbetslös skall i
regel personligen söka arbete hos
arbetsförmedlingen varje dag, för vilken han önskar
komma i åtnjutande av daghjälp. I vanliga
fall uppgår karenstiden till minst 6 dagar
under de senaste 14 dagarna, och daghjälpen
kan utgå för högst 120 dagar under 52
veckor i följd. För säsongarbetare kunna
särskilda begränsningar bestämmas.
De erkända arbetslöshetskassorna åtnjuta
enl. k. f. 15 juni 1934 om statsbidrag till
erkända arbetslöshetskassor sådant bidrag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
