Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Archaeornithes - *Archangelsk - Archangelskij, Andrej Dmitrijevitj - *Archer, W. - Archimedes, a.-b. - *Archipenko, A. - Archipov, Abram Jefimovitj - *Arcimboldus, J. A. - Arco, Georg von - Arcos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Archangelsk—Arcos
246
och omfattande släktena Archaeopteryx med
arten A. lithographica och Archaeornis med
arten A. Siemensii, bägge funna i den
litografiska kalkstenen i Frankens övre jura och
vardera arten representerad av ett ex.; den
förra finnes i London i British museum of
natural history och den senare i Berlin i
Museum für Naturkunde. — Dessa båda
fågelsläkten stå varandra mycket nära och visa
otvetydigt fåglarnas härstamning från
kräldjuren; Archaeopteryx företer (i såväl
skulder- som bäckengördeln) mera primitiva
karaktärer än Archaeornis. Att dessa varelser
verkligen varit fåglar framgår tydligt av
fjäderbeklädnaden, fullständigt lik de nutida
fåglarnas och täckande hela kroppen med
undantag av huvud, hals och fötter; fotterna ha
alla en fågelfots karaktärer. A. ha emellertid
i flera hänseenden kännetecken, som ansluta
dem till kräldjuren. De ha bikonkava
(amfi-coela) hals- och ryggkotor och lång
kräldjurs-svans. Mellan varje par svanskotor är ett
par stjärtpennor fäst, en olikhet mot de
nutida fåglarna (se Fåglar, bild 1 på pl.).
Revbenen äro mycket olika fåglarnas och
likna kräldjurens, och dessutom finnas s. k.
bukrevben, som aldrig förekomma hos
fåglarna men väl hos många kräldjur. Käkarna
äro försedda med tänder i alveoler som hos
kräldjuren och ej med hornslida som hos
fåglarna. I vingarna äro alla tre fingrarna fria
och försedda med fullt utvecklade klor, medan
alla andra fåglar ha dem mer el. mindre
sammanvuxna. Vingarna ha både pennfjädrar
och täckfjädrar. Även de bakre
extremite-terna voro försedda med fjäderpennor,
ordnade i rader, så att de kunde hjälpa till vid
flykten, som närmast torde ha varit
passiv, en glid- el. fallskärmsflykt. När man
även tar i betraktande, att vingarna varit
försedda med klor, som kunnat användas vid
klättrande i träd och på klippväggar, kan
man draga den slutsatsen, att på det stadium,
som A. representera, den hos nutidens fåglar
så betydelsefulla arbetsfördelningen mellan
främre och bakre extremiteter icke varit
genomförd. Några av de karaktärer, genom
vilka A. avvika från de nutida fåglarna,
återfinnas i fåglarnas fosterutveckling. — Urspr.
betraktade man de båda hithörande ex. som
tillhörande samma art, men senare
undersökningar av Petronievics 1921 ha visat, att
skiljaktigheten är så stor, att de måste tillhöra
icke endast olika arter och släkten utan
även olika större underavd., då
Archaeopteryx visar närmast anknytning till ratiterna
(strutsfåglarna), medan Archaeornis skulle
närma sig carinaterna (se Fåglar, sp. 79).
Litt.: R. Owen, »On the Archaeopteryx»
(i Philosophical Transactions 1863); W. Dames,
»Palaeontologische Abhandlungen», 2 (1884);
B. Petronievics, Ȇber das Becken ... der
Londoner Archaeopteryx» (1921) och »Ueber
die Berliner Archaeornis» (1925); G. Heilman,
»The origin of birds» (1926). K. A. G.
♦Archangelsk. Guvernementet
upplöstes 1929. — Staden är numera huvudort
i Norra området (ry. Severnyj kraj) och har
tillväxt mycket snabbt, främst till följd av
träindustriens uppblomstring; 194,300 inv.
(1934). I staden och dess omnejd ligga flera
av Nordrysslands största sågverk, och A. har
på senare år blivit en av jordens främsta
exporthamnar för trävaror. Bland övriga
industrianläggningar märkas stora
fiskkonservfabriker, repslagerier och varv.
Archa’ngelskij, Andrej Dmitri j evit j,
rysk geolog och paleontolog (f. 1879), en av
Rysslands mest framstående samtida
geologer. Var 1906—13 assistent vid univ. i Tomsk
och blev geolog vid geol. kommittén 1914.
A. blev fil. dr i Moskva 1917, prof, vid univ.
där 1919 och anställdes 1923 även vid
bergs-akad. och tekniska högskolan där. Han var
1925 initiativtagare till ett
undersöknings-institut för petroleum. — A:s arbeten ha
särskilt behandlat det europeiska Rysslands
sedimentära bildningar och deras fossil, men han
har även utgivit sammanfattande arbeten och
handböcker om Rysslands geologi. K. A. G.
♦Archer, W., dog 1924. — Monogr. av E.
Archer (1931).
Archimèdes, a.-b., gr. 1907, med säte i
Stockholm och verkstäder i Mariehäll,
Bromma församling, Stockholm, vid Sundbybergs
gräns; tillverkar utombordsmotorer.
Aktie-kap. 750,000 kr., omkr. 70 arb.
♦Archipenko, A., är född 1887. Fick sin
första utbildning i Kiev och Moskva, studerade
från 1908 i Paris, bodde under världskriget i
Nizza, efter detta något år i Berlin, varefter
han bosatte sig i Amerika. — Se bild vid
Kubism.
Archi’pov [pef], Abram Jefimovitj,
rysk målare (1862—1930). Målade landskap,
stadsscener och folktyper, vanl. i ljusa färger.
A., som från 1892 var prof, i målarkonst,
de sista åren i Moskva, hade titeln
national-konstnär. E. L-k.
♦Arcimboldus, J. A. Jfr Greta Wieselgren
i Nord. Tidskr. för Bok- och Biblioteksväsen
1933.
A’rco, Georg von, greve, tysk ingenjör
(f. 1869). Har gjort uppfinningar inom
radiotekniken (bl. a. en högfrekvensmaskin). A.
är sedan 1903 dir. i Telefunkenbolaget.
Arcos [ä’kås], av begynnelsebokstäverna i
All russian cooperative society, eng. bolag, gr.
av ryska kooperativa delegationen i London
1920 för handeln mellan England och
Ryssland; en tid gick all handel mellan de båda
länderna genom A. På grund av misstankar,
att A. varit ett medel för kommunistisk
propaganda, lät den dåv. konservativa
regeringen 1927 företa en grundlig undersökning
av A:s lokaler och bortförde en del dokument.
Följden blev ett avbrott i de diplomatiska
förbindelserna mellan Ryssland och England
till dec. 1929. A. upphörde men
återupprättades 1929. A. A-t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
