Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arcos, René - *Arctander, S. - Arctic, a.-b. - Arctocephalus - *Arcueil-Cachan - *Ardabil - Ardea - Ardeal - Ardis - *Ardre - *Arehn, N. O. G. - Arehns mekaniska verkstad i Stockholm - *Arenander, E. O. - *Arensburg - *Arequipa - *Arfvidsson, U. - Argand, Émile - Argania - *Argemone - *Argenteuil - *Argentina - Befolkning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Arcos, R.—Argentina (Näringar)
248
Areos [arkå’s], René, fransk författare (f.
1881). Tillhörde från början den
unanimis-tiska kretsen kring J. Romains och G.
Du-hamel och väckte uppmärksamhet med
anti-militaristiska romaner, främst »La caserne»
(1921), men har även dokumenterat sig som
intimistisk lyriker och dramatiker av
självständig begåvning. Kj. S-g.
*Arctander, S., dog 1924.
A’rctic, a.-b., se Elektrolux, suppl.
Arctoce’phalus, zool., se Sjöbjörnar.
*Arcueil-Cachan har snabbt tillväxt och
delades 1922 i två kommuner: Arcueil
med 16,200 inv. (1931) och C a c h a n med
12,790 inv.
*Ardabil hade vid 1933 års folkräkning
44,808 inv. Om den s. k. Ardabilmattan se
Orientaliska mattor.
A’rdea, by i ital. prov. Roma, 30 km s. om
Rom. 1930 påbörjades utgrävningar genom
Associazione internazionale studi
mediterra-nei. I grävningarna ha deltagit prof. Boethius
och medlemmar av Svenska arkeologiska
institutet i Rom. Se A. Boethius i Associazione
Internazionale Studi Mediterranei. Bollettino,
2, 1931.
ArdeaT, rum. namn på T r a n s s y 1 v
a-n i e n (se d. o.).
A’rdis, zool., se Rosenskottstekeln.
*Ardre. Kalkmålningarna i A. nuv. kyrka
restaurerades 1934.
*Arehn, N. O. G., var 1925—26 anställd vid
Vasateatern, 1926—27 vid Komediteatern och
1927—28 vid Oscarsteatern. Han dog 1928 1/4.
Arèhns mekaniska verkstad i Stockholm,
etabl. 1880, tillverkar specialmaskiner, främst
för tändsticks- och tobaksindustrien. Äges av
a.-b. Gerh. Arehns mek. verkstad, stiftat 1896,
som i sin tur äges av Svenska
tändsticks-a.-b. Aktiekap. 1,8 mill. kr., 400 arb.
*Arenander, E. O., dog 1925.
*Arensburg är Estlands förnämsta
gyttje-bad och besökes årl. av omkr. 2,000
kurgäster; 4,478 inv. (1934). Det forna
biskops-slottet (nu museum) är en av de bäst
bibehållna byggnaderna från ordenstiden i
Estland (se bild på pl. 2 vid Estland). A:s
hamn är Romassaar, som har
ångbåtsförbin-delse med Virtsu och Rohuküla (vid Hapsal)
på fastlandet, båda med järnväg till Reval.
*Arequipa. Staden utvecklas snabbt och
beräknades 1933 ha omkr. 70,000 inv.
Flyghamn.
*Arfvidsson, U., avled 1801; se G. Hafström
i Personhist. Tidskr. 1927.
Argand [argä’], É m i 1 e, schweizisk geolog
och paleontolog (f. 1879), docent vid univ. i
Lausanne 1909, medarb. vid den schweiziska
geologiska kommissionen 1911, prof, i geologi
och paleontologi vid univ. i Neuchåtel 1913
och medlem av den geol. kommissionen 1925.
A. har gjort betydande undersökningar i
Schweiz, särskilt i Alpernas tektonik, ss. »Les
näppes de recouvrement des Alpes pennines»
(i Beiträge zur Geologischen Karte der
Schweiz, 37, 1911). Hans förnämsta arbete
är »La tectonique de l’Asie» (i Comptes
Rendus du 13 :e Congrès Géologique
International 1922, tr. 1924), åtföljt av en »Carte
tectonique de 1’Eurasie» (1928), som torde
vara en av de vackraste synteserna av
Eur-asiens geologi, visande den mediterrana alpina
bergskedjezonen sammanpressad mellan de s.
och n. kontinentalblocken. K. A. G.
Arga’nia, marockanskt växtsläkte,
tillhörande fam. Sapotaceae (se d. o.). A. sider
oxy-lon lämnar, utom »järnträ», ur fröna en god
olja, som nyttjas i st. f. olivolja, och
fröskalen användas som kreatursfoder. E. S-g.
*Argemone, se Vallmoväxter, med bild 3.
*Argenteuil har utvecklats till
industristad och har snabbt tillväxt; 70,657 inv.
(1931). Tillv. av automobiler, flygmaskiner,,
velocipeder, konstsilke m. m.
*Argentina. Befolkning. Folkmängden
beräknades 1 jan. 1934 till 12,055,469 inv., därav
2,230,946 i förbundshuvudstaden. 73 %
av-befolkningen äro enl. senaste beräkning födda
i A. och av europeisk härstamning, omkr.
23 % födda i utlandet och i allm. av
europeisk härstamning, omkr. 350,000 av blandras.
Indianbefolkningen, som ständigt minskar i
antal, beräknas till 20,000—30,000 pers. I A.
finnas omkr. 50,000 engelsmän och 3,000
nordamerikaner. Immigrationens överskott över
emigrationen utgjorde 1925 75,000, 1926
87,000, 1927 104,148, 1928 75,239, 1929 66,111,
1930 64,272, 1931 2,959 pers. 1932 och 1933
uppvisade emigration söverskott. 1857—1924
ha invandrat 1,300,000 italienare och 1,025,000
spanjorer. Provinsernas och territoriernas
areal (enl. senaste officiella uppgifter) och
folkmängd 1 jan. 1934 framgå av följ, tab.:
km3 inv.
Förbundsdistriktet 185 2,230,946
Buenos Aires 305,304 3,243,121
» Catamarca 95,337 135,626-
» Cérdoba 173)349 1,149,707
» Corrientes 86)879 ’466,294
» Entre Rios 75)754 656)385
» Jujuy 38)347 102^066
» La Rioja 98^030 103’071
» Mendoza 146)378 460)830
» Salta 125)134 1 89 373
» San Juan 98,096 189 483
» San Luis 75,219 176 327
» Santa Fé 131,382 1 420 042
3> Santiago del Estero ... 143,484 421)977
Tnr.nmÆn 27 000 483 299
136,635 86,146
» Chubut 225,723 57)717
Formosa 107,258 32,300
» La Pampa 145)907 216,312
» Los Andes 72,755 2,848
» Misiones 29,822 90,371
» Neuquén 105^000 42^251
» RioNegro 206)750 65)674
» Santa Cruz 282,750 29,551
» Tierra del Fuego 21,499 3,822
Näringar. Omkr. 3/4 av A:s jord beräknas
f. n. vara lämpliga för uppodling, men mindre
än 10 % härav äro hittills utnyttjade. Den
odlade jorden omfattade 1934 23,762,090
har, därav 1,5 mill. har irrigerade. 1933—34
upptog vete 7,9 mill. har, majs 6,5, lin 2,8
mill. har. Den betydande stegringen i spann-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
