Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Arrhenius, S. A. - *Arrie - Arseniew, Nikolaus von - *Arsenik - *Arsenikföreningar - *Arsenikkis - Arsenikpiller - Arsenikpreparat - Arseniktrioxid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269-
Arrheniius, S. A.—Arseniktrioxid
*Arrhenius, S. A., dog 1927 2/i0- 1924
utkom första avd. av den 8:e, helt omarb. uppl.
av A:s arbete »Världarnas utveckling». Andra
avd. (»Stjärnvärlden») utgavs efter A:s död,
på grundval av efterlämnade anteckningar,
av K. Lundmark 1929. A. lämnade 1926 sin
befattning som föreståndare för den
fysika-lisk-kemiska avd. av Vet.-akad:s
Nobelinstitut. Sedan hösten 1924 var A:s hälsa
försvagad. Dock publicerade han ännu 1927 en
kortare avh., »Die thermophilen Bakterien
und der Strahlungsdruck der Sonne», i
Zeit-schrift für Physikalische Chemie, bd 130. —
Biogr. av W. Palmær i Vet.-akad:s Årsbok
1929. Se även E. H. Riesenfeld, »S. A.» (1931;
på ty.). IL E.
*Arrie ingår sedan 1 maj 1924 i Gässie,
Eskilstorps, A. och Hököpinge pastorat inom
Oxie kontrakt.
Arseniew [-e’njof], Nikolaus von, rysk
kyrkohistoriker och religionsfilosof (f. 1888).
F. i Stockholm, prof, i Saratov 1918—19 och
i Warszawa sedan 1924. A. är en av våra
dagars grundligaste kännare av den ortodoxa
kyrkans historia och fromhetsliv. Av hans
många arbeten äro att nämna »Ostkirche und
Mystik» (1925), »Die Kirche des
Morgenlan-des» (i »Sammlung Göschen», 1926), »Christian
realism and present times» (1935). Som en
framstående kännare av rysk skönlitteratur
dokumenterar sig A. i »Die russische
Litera-tur der Neuzeit und Gegenwart in ihren
gei-stigen Zusammenhängen» (1929). C. T-t.
*Arsenik. A. utvinnes i regel som
biprodukt vid förhyttning av särskilt koppar-,
bly-och guldmalmer. Årliga världskonsumtionen
därav (beräknad som As2 O3) synes på senare
tid ha varit omkr. 30,000 ton (45,000 ton
1923). Produktionsländerna ha varit främst
U. S. A., därjämte bl. a. Mexiko, Kanada,
Belgien, England, Frankrike, Tyskland och
Japan. Nyligen har även Sverige börjat spela
en stor roll genom den a., som erhålles ur
malmen från Bolidens gruva (se d. o., suppl., och
Skelleftefältet) i Västerbotten.
Boliden är världens största hittills kända
arsenikförekomst. Malmens halt av a., som i
huvudsak är bunden i arsenikkis, FeAsS, växlar
från över 30 ned till ett par %; i genomsnitt
håller malmen 9,1 % a. Vid malmens röstning
(vid Rönnskär, se d. o. 1) bortgår nästan hela
dess arsenikhalt såsom arseniktrioxid, As2O3,
i gasform tills, m. svaveldioxid m. m.
Rostgaserna nedkylas under arseniktrioxidens
sublimeringspunkt (218° C) så, att
arseniktri-oxiden faller ut som pulver, ej i klibbig form.
f/3 av den arseniktrioxidmängd, som
kondenseras, avsätter sig i själva kylarna, återstoden
i apparater för elektrisk gasrening. Den
sålunda utfällda råarseniken, 40,000—50,000 ton
per år, håller 80—95 % arseniktrioxid.
Största delen därav går till ett stort
arsenik-magasin för lagring. En mindre del
förarbetas i arsenikraffineringsverk till
100-procen-tig el. åtm. 99,5-procentig arseniktrioxid, som
270
säljes, huvudsaki. till England och dess
kolonier. 1934 raffinerades 7,405 ton sådan
arseniktrioxid (arseniksyrlighet) el. vit a.
(mot 861 ton 1933).
Största förbrukningen av a. är till
bekämpande av skadeinsekter, främst i U. S. A., av
vars årliga konsumtion (omkr. 20,000 ton
As2 O3) mer än 2/3 åtgått till framställning
av dels kalciumarseniat för inpudring av
plantorna på bomullsplantagerna, dels blyarseniat
för besprutning av fruktodlingar (äpplen,
päron m. m.). I stor skala har a. börjat
nyttjas i kampen mot gräshoppssvärmarna, t. ex.
i Sydafrika, varvid a. i form av
natrium-arsenit sprides med tillhjälp av flygmaskin.
Ett annat viktigt användningsområde för
arsenikföreningar (råarsenik och
natriumarse-nit) är till tvättning av får och boskap för
att befria djuren från bromsar o. a. plågoris.
Mot ogräs utefter järn- och landsvägar
vattnar man i Amerika med en 2—5-procentig
lösning av natriumarsenit. På likartat sätt
bekämpar man i Australien fikonkaktusen.
Stora mängder arseniktrioxid förbrukas vid
glastillverkning för glasmassans avfärgning
m. m. Vidare har man funnit, att a.
(arseniatet) är det bästa kända
impregne-ringsmedlet för virke till förhindrande av
röta och angrepp av insekter. Ett i vatten
mycket svårlösligt cement (ytterst hastigt
bindande) erhålles genom blandning av
vanligt cement (70 %) med arseniktrioxid (30 %).
Bl. a. brukas a. slutligen även som
legerings-metall, t. ex. i blyhagel. — Atomvikten är
(1934) 74,91. ’ N. Zn.
*Arsenikföreningar.
Arseniktriklo-rid framställes även genom destillation av
arseniktrioxid med konc. saltsyra. Under
världskriget utarbetades följ, metoder för
dess framställning i stor skala: a)
behandling av arseniktrioxid med saltsyra vid
närvaro av konc. svavelsyra, vari trikloriden är
olöslig, b) klorering av arseniktrioxid med
klorsvavel. Föreningen begagnades som
utgångsmaterial vid framställning av i
gaskriget använda a., särskilt difenylkloroarsin,
(C6IIr,)2 AsCl, som åstadkommer stark
nys-ning ännu vid en utspädning av 1:10 mill. —
Arseniksyra är utgångsmaterial vid
framställning av salvarsan och neosalvarsan.
Pyro-och metaarseniksyrorna existera ej i fri form;
däremot känner man andra arseniksyror med
såväl större som mindre vattenhalt än
orto-arseniksyra. Många a. nyttjas vid
bekämpande av skadeinsekter (t. ex. bomullsviveln
i U. S. A.) m. m.; se Arsenik, suppl.
Arsenikdisulfid har vid ej alltför
hög temp. en gastäthet, som motsvarar
formeln As4S4. G. S-ck.
*Arsenikkis, se även Arsenik, suppl.
Arsenikpiller, se Arsenik.
Arsenikpreparat, se Arsenik och
Salvarsan.
Arseniktrioxid, se
Arsenikförening-a r och Arsenik, suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
