Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artilleritekniker - *Artilleritidskrift - *Artistisk äganderätt - *Artôt de Padilla, L. - *Artsybasjev, M. P. - *Artursagan - Artärton - Arundel society - *Arup, E. I. - Arvedson, Johan Emil - *Arvejord - *Arvesen, A. - Arvfaktor - *Arvförening - *Arvidsjaur - *Arvidsjaurs kyrkostad - *Arvidsjaurs lappmarks tingslag - Arvidson, August Theodor - Arvidson, Erik Stellan Åke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
Artilleritidskrift—Arvidson
276
kontroll och besiktning av artillerimateriel
samt biträda vid ledandet av fabrikation
m. m. av sådan. Till a. uttagas främst
studerande eller ingenjörer i bergsvetenskap, kemi
och kemisk teknologi, maskinbyggnad och
mekanisk teknologi samt elektroteknik.
R. Å.
♦Artilleritidskrift redigerades 1924—33 av
H. Schmiterlöw. Red. sedan 1933 är J.
Lindnér.
♦Artistisk äganderätt. Genom lagändring
1926 infördes rättsskydd även för alster av
konsthantverk och konstindustri med
undantag för beklädnadsartiklar och vävnader,
avsedda för dylika artiklar. Detta skydd gäller
dock endast t. o. m. tionde året efter verkets
offentliggörande. Genom en annan lagändring
1931 infördes bl. a. bestämmelser om signering
av konstverk. Å. M.
♦Artöt de Padilla, L., dog 1933.
♦Artsybasjev, M. P., dog 1927. — A.
Karlgrens uppsats publicerades i å år Tid 1920—21.
♦Artursagan. Litt.: E. Far al, »La légende
arthurienne. Études et documents», I: 1—3
(1929).
Artärton, ljud över perifera (armens och
benets) pulsådror, mest i armvecket,
handfla-tan och ljumsken, som avlyssnas med örat el.
stetoskopet vid vissa klaffel (särskilt
aorta-insufficiens) och några andra affektioner i
cirkulationsorganet och äro så
karakteristiska, att de användas för diagnosen av dessa
sjukdomstillstånd (»tonande artärer»). Tillg.
Arundel society [ä’rondl sosaPoti], efter
Thomas Howard Arundel (se d. o.)
uppkallat sällskap i London, vilket bl. a. låtit
utföra reproduktioner, gipsavgjutningar av
fornkristna och medeltida elfenbensarbeten
samt utgivit färglitografier efter
renässansmålningar.
♦Arup, E. 1., lämnade redaktionen av da.
Hist. Tidsskr. 1924. Hans huvudarbete är
»Danmarks historie», varav hittills utkommit
2 bd (1925—32), som
gå till 1625. I detta
stort anlagda och
djärva verk tar A.
med stor
självständighet upp källmaterialet
till ny behandling, och
fastän det med fog
har riktats
invändningar mot både
synpunkter och detaljer,
torde det kunna
betecknas som en
fruktbar och levande insats
i dansk historieskrivning. Tills, m. Lis
Jacob-sen och L. Weibull arbetar A. på ett
diploma-tarium över danska medeltidsbrev. P. E-t.
Arvedson, Johan Emil, läkare (f. 1862
13/n). Blev med. lic. vid Karol. inst. 1893 och
gymnastikdir. vid Gymnastiska
centralinstitutet 1894. A. grundade 1888 i Stockholm
ett gymnastikinstitut, som har examensrätt
sedan 1902. Där utbildas kvinnliga
gymnastikdirektörer (för frisk- och sjukgymnastik)
vid en tvåårig kurs. A. har även varit
verksam som förf, inom sitt område. Bl. a. har
han utgivit läroböcker. G. Mbg.
♦Arvejord. I huvudarbetet talas om
»äktenskap ingångna före 11 juli 1920», bör vara:
»äktenskap ingångna före 1 jan. 1921».
♦Arvesen, A., var solist vid nordiska
musikfesten i Stockholm 1927. Sedan 1928 är
han dir. för Musikakademiet i Bergen.
Arvfaktor, dets. som arvenhet (se d. o. och
Ärftlig hetslär a, sp. 1407).
♦Arvförening. Om Gustav Vasas
arvförening och förutsättningarna för den se I.
Andersson i Scandia 1931 och K. G.
Hilde-brand i Hist. Tidskr. 1934.
♦Arvidsjaur. A:s församling är sedan 1923
delad på två kyrkobokföringsdistrikt, A:s
(7,562 inv. 1935) och Glommersträsks (2,026
inv.).
♦Arvidsjaurs kyrkostad. Genom
inkorporering enl. k. br. 19 maj 1933 har A:s areal
ökats till 280 har; 1,231 inv. (1935). Station
vid Inlandsbanan och tvärbanan
Jörn—Arvidsjaur samt utgångspunkt för postdiligens
linjen Arvidsjaur—Arjeplog.
♦Arvidsjaurs lappmarks tingslag heter
numera officiellt Arvidsjaurs sockens tingslag.
Arvidson, August T h e o d o r, präst i
metodist-episkopalkyrkan (f. 1883 13/io). Blev
ordinerad till äldste (prästvigd) 1911,
tjänstgjorde sedan i olika metodistförsamlingar,
var dessutom dist riktsföreståndare i två
omgångar samt blev 1931 föreståndare för
metodistkyrkans expedition i Stockholm, chef
för dess bokförlag samt red. för dess
tidningar. A. har tre gånger varit delegerad
vid metodistkyrkans generalkonferens i U.
S. A. Han har gjort sig känd som predikant,
författare och översättare (bl. a. böcker av
S. Jones) och är en av den svenska
frikyrkorörelsens främsta män. G-rW-n.
Arvidson, Erik Stellan Åke,
litteraturhistoriker (f. 1902 8/n), fil. dr 1932 i Lund.
Var 1930—33 universitetslektor i Greifswald,
utgav 1924—27 och 1932—33 tidningen Clarté
och är sedan 1933 lektor i Visby. A. har
skrivit »Thorild. Studier i hans
ungdomsutveckling» (1931), där han kronologiskt
bestämde en hel del av dennes alstring och
förklarade flera av dess motsägelser genom ett
genetiskt förfarande, och »Selma Lagerlöf»
(1932), hos vilken han mycket starkt betonar
den åttiotalistiska sociala andan. Han utger
i Sv. vitt.-samf:s serie »Svenska författare»
Thorilds samlade skrifter. A. har också
uppträtt som skald med samlingarna »I
Skorpionens tecken» (1927), »Gränslandet» (1929) och
»Jordglans» (1933), vilka väsentligen bestå
av antikristen, clartéistisk tendensdikt. I
»Jordglans» siar han om och besjunger
striden mellan ljus och mörker, d. v. s. mellan
maktinnehavarna och broderskapets
förfäk-tare, i mänsklighetens historia, vars sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
