Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artbildning - *Artemis - Artemovsk - Artemovskij - *Artevelde, van - *Artfjället - *Artilleri - Artilleribetäckning - Artilleriklubben - *Artillerimuseum - Artillerimätare - *Artilleri- och ingenjörhögskolan - *Artilleristaben - Artilleritekniker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Artemis—Artilleritekniker
274
element eller »byggstenar» vid analysen av
arternas natur: enstaka arvsanlag, stycken
av kromosomer (d. v. s. grupper av
arvsanlag), hela kromosomer (större sådana grupper),
bestämt avgränsade grupper av kromosomer
samt cellernas plasma. Arter kunna
naturligtvis skilja sig från varandra i mer än ett
av dessa avseenden.
Av särskild vikt äro undersökningar
rörande yttre omständigheters inverkan på a.
Röntgen- och radiumbestrålning medför
omlagringar av kromosomsubstansen samt även
ändringar av själva arvsanlagen. Stark köld
och stark värme samt vissa kemikalier
åstadkomma rubbningar av reduktionsdelningen,
vilka kunna leda till fördubblingar eller’ andra
ändringar av kromosomuppsättningen.
Temperaturinverkan är i övrigt föga utredd.
Talrika försöksserier syfta till en exaktare
kännedom om urvalets verkliga betydelse.
Andra försöksserier avse undersökning av
skillnaderna mellan olika lokalraser (den
geografiska variationens genetik). Av liknande
typ äro undersökningarna över de genetiska
betingelserna för uppkomsten av klimatraser
och s. k. ekotyper (»ärftlig anpassning») hos
många växter.
För att nybildade arter eller former skola
undgå att genom korsning blandas med
stamformerna och därigenom i viss mån åter
gå förlorade, erfordras vanl. någon grad av
sterilitet eller nedsatt fertilitet hos
bastarderna. Frågan om artgränsernas skärpa i
naturen är därför delvis ett sterilitetsproblem.
För a. viktiga företeelser i detta avseende
äro: hos djuren könskromosommekanismens
balans, hos högre växter pollenslangarnas
tillväxt i stiften och frövitans utbildning,
hos båda störningar i reduktionsdelningen.
En särställning intaga de talrika fallen av
a. i förening med uppkomsten av
parteno-genes.
Den moderna forskningen över a. tilltror
sig icke att kunna uppställa någon generell
teori som bevis för den på historiska data
grundade utvecklingsläran. Den kan, åtm.
t. v., endast ge brottstycken. — Litt.: O.
Heilborn, »Arternas uppkomst i den nyaste
forskningens ljus» (1932); C. D. Darlington,
»Chromosomes and plant breeding» (s. å.). —
Jfr även avh. av G. Turesson i tidskr.
Here-ditas 1922 ff. O. H-h.
*Artemis, se även bild vid A k t a i o n.
Artemovsk [-tjå’mofsk], sedan 1923 off. namn
på staden Bachmut (se d. o., även i suppl.).
Artemovskij [-tjå’mofs-], fabriksort i
Azov-ska och Svartahavsområdet, Sovjetryssland, i
industriområdet vid Sjachty
(Aleksandrovsk-Grusjevskij); 25,094 inv. (1932).
*Artevelde, van, flandrisk folkledare (omkr.
1290—1345), hette Jakob, ej Filip.
*Artfjället, se bild vid Lappland.
♦Artilleri, som organisatoriskt ingår i
arméfördelning (utomlands division), benämnes
numera ofta fördelningsartilleri (di-
visionsartilleri). Detta består i allm. av lätta
pjäser. Arméartilleriet, som vanl. har
både lätta och tunga pjäser, begagnas till
förstärkning av arméfördelningar, som
tillfälligt äro i behov härav. Det är därför
utrustat så, att det hastigt kan förflyttas långa
sträckor. Inom de stater, där armékårer
finnas, tillkommer även kårartilleri, som
inom armékåren brukas på ung. samma sätt
som arméartilleriet inom armén. —
Infanteriet har flerstädes utrustats med kanoner,
särskilt till skydd mot stridsvagnar (se K
a-n o n, suppl.). — Luftvärnsartilleriet har på
senaste tiden starkt utvecklats (se L u f
t-värnsartilleri, suppl.).
Beträffande litt. om artillerivapnet må
nämnas, att Artilleristische Monatshefte
uppgått i Wehr und Waffen (Berlin) och
Mit-teilungen über Gegenstände des
Artillerie-und Geniewesens i Militärwissenschaftliche
Mitteilungen (Wien). Bland tidskr. kan även
framhållas The Field Artillery Journal
(Fila-delfia; gr. 1911). R. A.
Artilleribetäckning, trupp med uppgift att
skydda artilleriets batterier mot anfall av
fientligt infanteri och kavalleri. A. utgöres
oftast av en mindre infanteristyrka och
avdelas i sådana lägen, då batterierna icke äro
helt skyddade av det framför dem stridande
infanteriet, t. ex. på öppna flanker, under
återtåg och då fienden genombrutit fronten.
Artilleriets personal vid pjäserna och
anspan-nen kan endast i begränsad utsträckning
användas till sådant skydd. R. Ä.
Artilleriklubben, sammanslutning av
officerare och f. d. officerare, tillhörande
artilleriet. Fyra sammanträden hållas årl. i
Stockholm med föredrag och diskussioner rörande
aktuella artilleristiska frågor. Klubben
bildades 1871. R. Å.
*Artillerimuseum heter sedan 1932
Armémuseum (se d. o., suppl.).
Artillerimätare, värnpliktiga studenter och
likställda, vilka tilldelats artilleriet i
befäls-tjänst och utbildats till fältmätare,
ljudmätare eller meteorologer. Till a. uttagas i första
hand tekniska studerande eller ingenjörer i
elektroteknik samt väg- och vattenbyggnad
ävensom lantmätare, meteorologer,
astronomer och fysiker. A:s uppgift i fält är att
utföra mätningar och beräkningar,
erforderliga för artillerieldens ledning. R. A.
*Artilleri- och ingenjörhögskolan har
numera sina lokaler i militärstabsbyggnaden.
De allmänna kurserna äro sedan 1924
tvååriga.
♦Artilleristaben utgöres sedan 1926 av 1
överste och chef, 2 majorer och 12 kaptener
eller löjtnanter, artilleristabsofficerare, samt
1 expeditionsofficer och 1 kommenderad
officer ur infanteriet. Personalen tjänstgör även
vid artilleriets skjutskola. R. A.
Artilleritekniker, artilleriet tilldelade
värnpliktiga studenter och likställda, som
fack-utbildas för att vid behov kunna verkställa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
