Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asahidake el. Nutapkaushpe - *Asahigawa - *Asarum - Asbest - Asbury, Francis - Asch, Schalom - *Aschabad - Aschan, släkt - *Aschan, A. O. - *Aschan, J. L. - *Aschaneus, M. L. - Asche, Oscar - Aschheim, Selmar - Aschoff, Ludwig - Ascolichenes - Ascon - *Ascophyllum - Ascus - Asellus - Asenovgrad (Stanimaka)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•281
Asahigawa—Asenovgrad
282
;gawa. A. är en ännu verksam vulkan och når
2,259 m ö. h.
*Asahigavva är numera n. Hokkaidos
förnämsta handels- och industristad och
tillväxer snabbt; 82,514 inv. (1930).
*Asarum. Sedan en del av A. 1932
inkorporerats med Karlshamn, uppgår arealen till
127,32 km2; 8,951 inv. (1935). Bland större
fabriker i A. märkas även Wahlqvistska
klädesfabriken vid Marieberg, Karlshamns
yllefabrik vid Åkeholm och Halda a.-b:s fabrik
vid Svängsta (se Halda)
Asbest [azbjä’st], industriort i
Sverdlovsk-området, Sovjetryssland, 60 km ö. n. ö. om
Sverdlovsk (Jekaterinburg); 36,500 inv. (1932).
Stora asbestgruvor.
Asbury [ä’zbori], Francis, biskop i
me-todist-episkopalkyrkan i U. S. A. och denna
kyrkas egentlige grundläggare och organisatör
(1745—1816). Efter någon tids tjänst som
lokalpredikant i England begav sig A. 1771
till Nordamerika för att där arbeta för den
nygrundade metodismen, vars ledare han
redan från början blev. Baltimore blev centrum
för hans omfattande verksamhet, och trots
svårigheterna under frihetskriget vann
rörelsen framgång. De amerikanska
metodisternas självständighetssträvanden under A:s
ledning nödgade John Wesley att 1784 utse
A. till en av de två då insatta
superintendenterna, varefter den kraftfulle och ganska
härsklystne A. snart tilläde sig biskopstiteln,
vilket misshagade Wesley. A. var nästan
ständigt ute på strapatsfyllda resor och
till-ryggalade ofantliga sträckor på hästryggen,
predikade, organiserade och byggde med fast
hand upp sin kyrka. Hans dagböcker ha
bevarat redogörelser för detta märkliga,
fyrtio-femåriga banbrytararbete. Vid A:s ankomst
till Amerika var metodisternas antal där
omkr. 500 och vid hans död över 200,000.
— Jfr H. Asbury, »A methodist saint»
(1927). G-r W-n.
Asch, Schalom, judisk författare (f. 1881),
f. i Polen, den mest bekante av nu levande,
på jiddisch skrivande författare. Har skrivit
dramer, noveller och romaner, skildrande
historiska judiska ämnen och sociala judiska
nu-tidsproblem. En samlad uppl. i 18 bd av A:s
verk utkom 1924 i Warszawa. Hans flesta
verk finnas på ty. På sv. finnes »En moder»
(1930). D. B-ck.
*Aschabad, enl. rysk transkription
Asjcha-bad, är sedan 1925 huvudstad i
sovjetrepubliken Turkmenistan; 70,988 inv. (1932). Säte
för flera kulturella institutioner,
statsbiblio-tek, institut för turkmenisk kultur, meteor,
byrå m. m. A. kallades 1921—27 officiellt
Poltoratsk.
Aschan [askä’n], svensk släkt, urspr. från
Aska by i Hägerstads socken, Östergötland.
Kyrkoherden i Rogslösa Johan Aschanius
(1646—1707) var farfars far till J. L. Aschan
(se d. o., även i suppl.). En sonsons son till
J. L. A. är C a r 1 W i 11 a n d A. (f. 1884 17/2),
som var t. f. statssekr. i Kommunikationsdep.
1923—24 och 1925 samt ord. 1927—29, t. f.
expeditionschef i Försvarsdep. 1924—25 och
sedan 1929 är regeringsråd. B. H-d.
*Aschan, A. O., avgick från sin professur
1928 men fortsätter sin framgångsrika
fors-karverksamhet, särskilt inom sitt
specialgebit, terpenkemien. Andra värdefulla
arbeten behandla humus (»Om vattenhumus och
dess medverkan vid sjömalmsbildningen», I—
IV, i Vet.-akad:s Arkiv för Kemi, bd 10
A, n:r 15, 1932). Led. av sv. Vet.-akad.
(1916). H. E.
*Aschan, J. L. Se P. G. Vejde i Hyltén
Cavallius-Föreningens Årsbok 1920 och biogr.
av J. A. Göth (1925).
*Aschaneus, M. L. A:s beskrivning över
Sigtuna och Norrsunda utgavs 1925 av G.
Gihl. Om A. se H. Schück i monogr. över
Vitt.-akad:s förhistoria, I (1932).
Asche [ä’sko], Oscar, engelsk
skådespelare, teaterledare och teaterförfattare av
norsk-australisk börd (f. 1872). A. utbildades
för scenen i Oslo, var från 1893 verksam vid
olika teatrar i London, från 1904 också som
teaterledare, och har spelat även i Australien,
Nordamerika och Sydafrika. Han har skrivit
en del framgångsrika äventyrs- och
utstyrselstycken, bl. a. »Chu-Chin-Chow» (1916), som
i London gick nära 5 år i sträck (2,238 ggr).
A. är en ytterst mångsidig och fantasifull
skådespelare med toner för såväl brutal kraft
som brett gemyt. Bland hans roller märkas
Antonius i »Antonius och Kleopatra»,
Shy-lock i »Köpmannen i Venedig», kungen i
»Hamlet», Petrucchio i »Så tuktas en
arg-bigga» m. fl. Shakespeareroller, Sigurd i
»Kämparna på Helgeland» och Abu Hasan i
»Chu-Chin-Chow». A. är g. m. Lily
Bray-ton (f. 1878), som sedan 1904 varit hans
framgångsrika motspelerska. G. K-g.
Aschheim [a’Jhäim], S e 1 m a r, tysk läkare
(f. 1878), honorärprof. i Berlin 1931, känd
genom en efter honom och B. Zondek (se d. o.)
uppkallad reaktion (se Havandeskap,
suppl.).
A’schoff, L u d w i g, tysk läkare (f. 1866),
prof, i patologi 1903 i Marburg, 1906 i
Frei-burg im Breisgau. Bland A:s värdefulla
insatser märkas särskilt arbeten beträffande
retningsledningssystemet i hjärtat (tills, m.
Tawara) samt rörande det reticulo-endoteliala
systemet (se d. o.). Ljd.
Ascolichénes, bot., se Lavar, sp. 872.
A’scon, zool., se S v a m p d j u r.
*Ascophy’llum, bot., se även bild 9 på
plansch Brunalger.
A’scus (plur. asci), sporsäck, se
Askomy-c e t e r, sp. 303.
Ase’llus, zool., se Vattengråsugga.
A’senovgrad [-at], före 1934 S t a n i m
a-k a, stad i s. Bulgarien, 17 km s. ö. om
Filippopel; 17,817 inv. (1935). Gammal,
strategiskt viktig stad på n. sluttningen av
Rho-dope. A:s befolkning var förr till stor del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
