Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asenovgrad (Stanimaka) - *Aserbeidjan (provins) - *Aserbeidjan (sovjetrepublik) - *Asfalt - Asfaltbeläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283 Aserbeidjan—Asfaltbeläggningar 284
grekisk (ännu 1900 52 %, 1920 endast 5,5 %).
Betydande vinhandel.
* Aserbeidjan. Den persiska prov, är
numera delad i två underprov.: östra A. med
huvudstaden Tebris och Västra A. med
huvudstaden Rezaiyeh (Urmia). Befolkningen
uppges nu till inemot 2 mill. inv. A.
genomlöpes av järnvägen Tebris—Djulfa, som har
anslutning till det ryska järnvägsnätet.
*Aserbeidjan. Sovjetrepubliken A. (ry.
Azer-bajdzjanskaja sotsialistitjeskaja sovetskaja
respublika) ingår nu i den federativa
Trans-kaukasiska sovjetrepubliken och omfattar
efter smärre gränsregleringar 85,963 km2
med 2,891,000 inv. (1933). Under A. lyda den
autonoma sovjetrepubliken Nachitjevan och
det autonoma området Nagornyj-Karabag. Av
A:s befolkning äro 63,3 % aserbeidjanska
turkar (turko-tatarer), 12,4 % armenier och
9.7 % ryssar. Petroleumindustrien har
numera återvunnit sin forna betydelse; 1934
producerades 19 mill. ton nafta. Jfr A
z-n e f t, suppl.
*Asfalt. Användning. A. brukas
huvudsaki. för framställning av väg- och
gatu-beläggningar samt inom byggnadsindustrien
för beläggnings- och isoleringsarbeten. För
vägbe läggningar nyttjas vanl.
olje-asfalt, erhållen som återstod vid destillation
av bergolja. Genom att driva destillationen
olika långt kan man erhålla hårdare eller
mjukare a. Hårdare asfaltsorter användas i
allm. för vägbeläggningar, framställda genom
blandning av stenmaterial och a. i varmt
tillstånd, t. ex. sandasfalt och topeka. Något
mjukare a. begagnas vid indränkning av ett
utlagt makadamlager. De mjukaste
asfaltsorterna användas vid ytbehandling av
vägbeläggningar samt vid tillv. av
asfaltemulsioner (se d. o., suppl.) för vägändamål.
För vissa slag av asfaltbeläggningar (t. ex.
gjut- och stampasfalt) brukas naturasfalt
(asfalthaltig kalksten, trinidadasfalt el. dyl.)
med eller utan tillsats av oljeasfalt (se vidare
Asfaltbeläggningar, suppl.). — Inom
byggnadsindustrien nyttjas både
oljeasfalt och naturasfalt. Oljeasfalt brukas
mest vid isoleringsarbeten antingen enbart
såsom bestrykningsmedel eller för klistring
av t. ex. asfaltpapp. Man kan därvid
uppvärma a., innan den utstrykes, eller upplösa
den i något lämpligt lösningsmedel. För vissa
ändamål fordras mycket hård a., t. ex. på
vertikala, solbelysta ytor. Härvid begagnas
oxiderad eller blåst oljeasfalt. Naturasfalt
förekommer mest vid framställning av
be-läggningsmassor för golv- och
takbeläggningar, socklar, smetlister o. s. v. —A. brukas
även för andra ändamål, vid tillv. av
asfaltpapp el. kabelmassor, vissa lackfärger m. m.
Egenskaper. A. saknar bestämd smpt. Vid
tillräckligt låg temp. blir a. glashård och
spröd och tål då ingen deformation. Denna
temp. benämnes a:s stelningspunkt. Vid
tillräckligt stegrad temp. övergår a. till
halv
flytande konsistens och mister därvid sin
seghet och stabilitet. Denna icke fixa temp.
benämnes a:s mjukningspunkt. I de flesta
fall ligger a:s användningsområde mellan
dessa båda gränser. Stelningspunkten och
mjukningspunkten äro icke absoluta utan
beroende av den metod, som brukas för deras
bestämmande. Använder man alltid samma
metoder vid provning av olika asfaltsorter,
kan man därigenom erhålla en jämförelse
mellan dessa. Konsistensen av a. i flytande
form kan undersökas genom
viskositetsbe-stämning. En direkt jämförelse mellan olika
asfaltsorters hårdhet vid samma temp.
erhål-les enklast genom penetrationsbestämning vid
25° C. Härvid bestämmes nedsjunkningen av
en standardnål i a. under viss tid. För
bedömning av a:s kvalitet kan man undersöka
dess duktilitet eller tänjbarhet vid 25° C i
ett standardinstrument. Andra kvalitetsprov
äro t. ex. renhetsprov, varvid halten av ren
a. bestämmes, och beständighetsprov, varvid
man bestämmer a:s förändring efter
långvarig stark upphettning i tunna skikt.
De i marknaden förekommande
asfaltsorterna kunna med avseende på kvalitet
variera i hög grad. Medan de amerikanska
bergoljorna i allm. ge god a., kan kvaliteten
hos den från europeiska bergoljor framställda
a. vara mycket växlande. Detsamma är
förhållandet med a., framställda ur
skiffrar. — Litt.: H. Abraham, »Asphalts and
allied substances» (3:e uppl. 1929); Sv.
Väg-institutets Medd., n:r 34, »Asfalt och tjära,
för vägändamål» (1931). Fr. Sch.
Asfaltbeläggningar. De viktigaste
asfalt-haltiga beläggningsmassorna äro följ. A
s-f al tb e t ong är i vidsträckt bemärkelse en
blandning av stenmaterial med asfalt,
asfalt-mastix el. asfaltbitumen. I denna
bemärkelse omfattar asfaltbetong gjutasfalt,
sandasfalt m. fl. beläggningar. —
Asfaltmakadam f ramställes genom
indränkning med asfalt av ett förut utlagt och
vältat makadamlager. —
Emulsionsbe-tong är en vägbeläggning, framställd
genom blandning av asfalt- eller tjäremulsion
med ett på lämpligt sätt graderat
stenmaterial. Blandningen kan ske för hand eller i
vanlig betongblandare. Massan utlägges med
krattor och vältas med handvält. — E s s
en-a s f a 11 består av en intim blandning av
bindemedlen asfalt eller tjära, vilka ingå med
omkr. 5—6 %, samt ett självbindande,
skarp-kantigt stenmaterial, vanl. malen
masugns-slagg, kristallinisk kalksten el. dyl.
Bindemedlet är segflytande vid normal temp. men
icke flyktigt. Beläggningsmassan kan
därigenom lagras under längre tid och utläggas
i kallt tillstånd. Vid utläggandet
komprimeras massan till viss grad genom lätt vältning.
Den huvudsakliga komprimeringen utföres
däremot av trafiken. Essenasfalten kallas
även Dammannbeläggning efter uppfinnaren,
ingenjör Dammann i E^sen. — Gjutasfalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
