Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ashington - Ashland - *Ashley, sir W. J. - Ashton, Helen - Ashton in Makerfield - *Asiatiska fornlämningar - *Asien - Näringar, handel och samfärdsel - Kommunikationer - Politisk indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Ashington—Asien
288
Ashington [ä’,fiiltan], stad i
Northumber-land, n. England, 17 km n. om Newcastle;
29,418 inv. (1931). Stora stenkolsgruvor.
Ashland [äJJand], stad i n. ö. Kentucky,
U. S. A., vid Ohio; 29,074 inv. (1931).
Järnvägsknut, viktig handels- och industriplats
(varv, järnvägsverkstäder, valsverk, sågverk).
*Ashley, sir W. J., dog 1927. Nekrolog i
Economic Journal 1927.
Ashton [ä’Jtan], Helen, engelsk
författarinna (f. 1891), 1927 g. m. advokaten A. E.
N. Jordan, har författat romaner med ämnen
från nutida engelskt vardagsliv. Sv. övers,
äro »Aprilväder» (1932) och »På
Medelhavs-kryss med familjen» (1934). R-n B.
Ashton in Makerfield [ä^ten in méPkofild],
stad i Lancashire, n. v. England, 26 km v.
om Manchester; 20,541 inv. (1930).
Stenkolsgruvor; järnindustri.
*Asiatiska fornlämningar, se Mohen d j
o-D a r o, Ras Schamra och S c h ah Tepe,
alla i suppl.
*Asien beräknas f. n. ha omkr. 1,155 mill.
inv. Uppgiften är emellertid tämligen
osäker, då de nuv. politiska gränserna ej
överensstämma med de vedertagna fysiska och
dessutom säkra siffror ej föreligga från alla
delar av A. För bl. a. Afganistan och
Arabien finnas endast föga tillförlitliga
uppskattningar, och uppgifterna från Kina äro
mycket varierande.
Näringar, handel och samfärdsel. A:s
mineraltillgångar utnyttjas numera i växande
grad. Stenkol brytes i betydande kvantiteter
i Japan, Kina, Manchuriet, Indien samt
framför allt i Ryska A., där bl. a. de stora
Kuz-netsk- och Karagandafälten börjat
exploateras. Inom petroleumproduktionen spelar A.
en betydande roll. I Ryska A. utnyttjas nu
även fälten i Nordkaukasien, i Kazakstan
och på Sachalin. Andra stora producenter
äro Persien, Nederländska Indien (på
Bor-neo), Brittiska Indien (i Burma) och på
senaste tid även Irak. Världsproduktionen av
tennmalm behärskas numera av A., främst
genom de rika fyndigheterna på
Malacka-halvön, i Nederländska Indien, Siarn och
Kina. Av vikt är även produktionen av guld
(Ryska A., Japan, Indien), järnmalm (Indien,
Manchuriet, Kina), manganmalm (Indien,
Kaukasien) och salt (Kina, Indien).
Industrien har numera nått en
beak-tansvärd utveckling i vissa asiatiska länder,
mångsidigast i Japan, som f. n. uppträder
som en farlig konkurrent till Europa även
på den utomasiatiska marknaden. Även i
Kina, Indien och vissa delar av Ryska A. är
industrien betydande.
Kommunikationer. Järnvägsnäten i Japan,
Indien och på Java ha utbyggts och äro nu
jämförliga med de europeiska staternas. I
Ryska A. har Sibiriska järnvägen fått flera
bibanor och förenats med
Turkestanjärnvä-gen genom en tvärbana (»Turk-Sib») över
Semipalatinsk. Manchuriets järnvägsnät har
utvecklats snabbt under den starka
konkurrensen mellan japanska och kinesiska
intressen. Betydande framsteg ha även gjorts i
Siarn, som nu har direkt förbindelse med
Singapore; däremot har järnvägsbygget i
Kina hämmats av bl. a. de oroliga politiska
förhållandena. På senaste tid har även
Persien visat större livaktighet och påbörjat en
järnväg mellan Kaspiska havet och Persiska
viken. Vidare har ett stort antal linjer
byggts i Turkiet under den nya regimen. —
Ett viktigt kommunikationsmedel är numera
även automobilen, som kompletterar de ännu
otillräckliga järnvägsförbindelserna på många
håll, t. ex. i Främre Asien. Lufttrafiken
har på senaste tid passerat försöksstadiet.
Brittiska och Nederländska Indien samt
Franska Indokina stå nu över Främre Asien
i regelbunden förbindelse med resp,
moderland; likaså finnas mer el. mindre reguljära
linjer genom Ryska A. Japan har lufttrafik
inom landet samt till Manchuriet och Kina.
Även Persien har infört lufttrafik som
komplement till landets i övrigt otillräckliga
sam-färdsmedel.
Telegrafnätet har utvidgats betydligt,
främst i Japan (368,630 km trådlängd 1933),
Indien och Kina, och kompletteras nu av
talrika radiotelegrafstationer. Telefontrafiken
har utom i Japan (761,136 apparater 1933)
utvecklats bl. a. i Kina, Brittiska och
Nederländska Indien. Även postväsendet är
tillfredsställande organiserat i stora delar av A.,
och de flesta staterna tillhöra nu
Världs-postföreningen.
Politisk indelning. I Östasien och Främre
A. ha viktiga politiska förändringar skett
under de senaste åren. Det kinesiska riket
har gjort betydande territoriella förluster
genom sina grannar Sovjetunionen och
Japan. Sålunda ha de båda sovjetrepublikerna
Mongoliet och Tuvinska republiken bildats på
ryskt initiativ och äro nu i realiteten
oberoende av Kina. Manchurie| och prov. Jehol
ha sedan 1932 ockuperats av Japan och bilda
sedan 1934 kejsardömet Manchouti-kuo under
japanskt protektorat. Däremot har Kina
återvunnit två av de utländska makternas
arrendeområden: Kiao-chou återlämnades
1922 av Japan och Wei-hai-wei 1930 av
Storbritannien. I Arabien har en ny, politiskt
viktig statsbildning, Saudarabien, uppstått
genom att Hidjaz, Asir och Schammar
införlivats med Nedjd. Irak (Mesopotamien) har
fått sina gränser fastställda mot Turkiet,
Syrien och Saudarabien och är självständigt
sedan 1932, då det brittiska mandatet
upphörde. Ryska A. har omgestaltats i samband
med den successiva omorganiseringen av
Sovjetunionen. Omedelbara delar av den ryska
förbundsrepubliken äro dels Sibirien och
Yttersta (Fjärran) östern, uppdelade på stora
ekonomisk-geografiska enheter, samt flera
autonoma republiker: Jakutrepubliken,
Bur-jät-mongoliska republiken, Kazakstan, Kir-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
