Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asfaltbeläggningar - Asfaltbröd - Asfaltemulsioner - Asfaltmastix - Ásgeirsson, Ásgeir - *Ashanti - Ashby, Margery Corbett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Asfaltbröd—Ashby
286
framställes vanl. genom intim blandning av
asfaltmastix och sand, grus el. sten.
Mate-rialierna uppvärmas till omkr. 180° C.
Stenmaterialet bör sammansättas så, att det
erhåller största möjliga täthet. Mängden
asfalt bör överstiga det i stenmaterialet
befintliga hålrummet med 2—5 %. Halten ren
asfalt uppgår därvid till omkr. 9—12
viktprocent. Gjutasfalten är halvflytande i varmt
tillstånd och kan då utstrykas i tunna lager.
Massan kan betraktas som en suspension,
där stenmaterialet flyter i asfalt. När
gjutasfalten kallnar, blir den gas- och vattentät,
utan att särskild komprimering erfordras.
Den anses som den mest högklassiga av alla
a. och begagnas i stor utsträckning inom
byggnadsindustrien såsom beläggning på
gårdar, golv i badrum och magasin men även
såsom gatubeläggning på starkt trafikerade
gator. Massan framställes därvid vanl.
genom blandning av asfalt, finmalen kalksten
(filler), sand och sten (s. k. syntetisk
gjut-asfalt). — Sandasfalt erhålles genom
blandning i varmt tillstånd av oljeasfalt, fin
sand och ett mycket finmalet stenmaterial
(filler). Stenmaterialet bör ha största möjliga
täthet. Asfaltmängden skall understiga det
i stenmaterialet befintliga hålrummet med
2—5 % i färdigkomprimerad beläggning.
Asfalthalten uppgår därvid till omkr. 10—11
viktprocent. Sandasfalten utlägges genom
krattning vid en temp. av 140°—180° C,
varefter den komprimeras med tung vält för att
bli tät. De första sandasfaltbeläggningarna
utfördes i Amerika omkr. 1870.
Beläggningen har sedan använts i stor utsträckning som
väg- och gatubeläggning. — Stampasfalt
består vanl. av pulveriserad, naturlig
asfalt-haltig kalksten, som uppvärmes och
hopstampas i lager av önskad tjocklek. Den
användes förr i stor utsträckning som
gatubeläggning i kontinentens storstäder. Den i
materialet ingående kalkstenen medför, att
beläggningen blir mycket slirig vid fuktig
väderlek, varför stampasfalt numera icke
ut-föres i någon större omfattning. — T j ä
r-betong framställes genom blandning av
vägtjära och ett lämpligt sammansatt
stenmaterial. Tjärhalten uppgår därvid till omkr.
4—6 %. Massan utlägges varm eller kall.
Beläggningen utföres vanl. i 2—3 lager med
grövre stenmaterial i bottnen samt finare
material ovanpå. Den brukas i stor
utsträckning som vägbeläggning, bl. a. i Tyskland
och England. —- Topeka (uppkallad efter
den amerikanska staden med detta namn,
där den först användes) framställes och
utlägges enl. • samma principer som
sandasfalt (se ovan) men skiljer sig från
denna därigenom, att beläggningsmassan även
innehåller omkr. 20—35 % fin makadam.
Genom denna tillsats blir beläggningens
yta sträv och mindre slirig.
Asfalthalten uppgår till omkr. 9 % av
beläggnings-massans vikt. Topeka nyttjas i stor
ut
sträckning som beläggning på gator och
vägar. Fr. Sch.
Asfaltbröd, se Asfaltmastix, suppl.
Asfaltemulsioner tillverkas genom intensiv
blandning av smält oljeasfalt och varmt
vatten. Asfalten svävar därvid omkring i
vattnet i form av små kulor. För att göra
blandningen stabil tillsätter man ett
emulgerings-medel, vanl. alkalitvål. Emulsionen kan
sedan användas för indränkning eller
ytbehandling av ett utlagt makadamlager. När
den därvid kommer i kontakt med
stenmaterialet, sammansluta sig asfaltpartiklarna till
en klibbande, seg hinna, som sedan förmår
binda ihop stenarna till en fast beläggning.
Vissa a. göras så stabila, att de kunna
blandas med ett stenmaterial, utan att
emulsionen därvid brytes. Asfalten utfälles i så fall
först sedan vattnet bortdunstat. Dylika
emulsioner användas för framställning av t. ex.
emulsionsbetong (se
Asfaltbeläggning-a r, suppl.). A. erbjuda gentemot den
annars vanl. använda varma asfalten vissa
fördelar. De kunna uthällas eller utstrykas
i kallt tillstånd med mycket enkla redskap.
Den yta, som skall täckas, kan därvid vara
fuktig. Fr. Sch.
Asfaltmastix, en produkt, antingen erhållen
genom målning av i naturen förekommande
asfalthaltig sten, med eller utan tillsats av
oljeasfalt eller asfaltrik naturasfalt, eller
också framställd på syntetisk väg genom
blandning av finmalen kalksten med
oljeasfalt, stundom med tillsats av asfaltrik
naturasfalt. Asfalthalten i a. uppgår vanl. till 14—
16 %. A. brukas mest som halvfabrikat vid
tillv. av gjutasfalt för byggnadsändamål och
förekommer i handeln i form av kakor, s. k.
asfaltbröd -Fr. Sch.
Asgeirsson [åu’s-], Å s g e i r, isländsk
politiker (f. 1894). Blev teol. kand. 1915 och
un-dervisningsinspektör vid lärarseminariet i
Reykjavik 1927. A. valdes till alltinget 1924
som medlem av framstegspartiet, blev
alltings-president 1930, finansminister 1931 och
statsminister 1932. Han genomförde den nya
valordningen 1933 men trädde tillbaka 1934 efter
alltingsvalet. P. E-t.
*Ashanti. Befolkningen tillväxer snabbt och
uppgick 1931 till 578,702 inv. Huvudstaden,
Kumasi (39,820 inv.), har nu även järnväg
till Accra. 1933/34 exporterades 77,020 ton
kakao; guldproduktionen uppgick s. å. till
5,610 kg. -— Se F. Fuller, »A vanished
dy-nasty» (1928).
Ashby [ä’J"bi], Margery Corbett,
brittisk politiker (f. 1882). A. har varit med i
den internationella kvinnorörelsen från dess
början och är sedan 1923 (efter C. C. Catt)
president i International alliance of women
for suffrage and equal citizenship. I denna
egenskap har hon bedrivit en flitig
före-dragsverksamhet och bl. a. även varit
delegerad vid nedrustningskonferensen. L-ts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
