Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Atom - Atomfysik - Atomsprängning - *Atomvärme - Atonal - Atracheata - *Attaché - *Atterberg, K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
Atomfysik—Atterberg
322
[-Atom-ii-]
{+Atom- ii+} :r Kem. tecken Masstal
7 N 14, 15
8 O 16, 17, 18
9 F 19
10 Ne 20, 21, 22
11 Na 23
12 Mg 24, 25, 26
13 Al 27
14 Si 28, 29, 30
15 P 31
IG S 32, 33, 34
17 Cl 35, 37
18 A 36, 38, 40
19 K 39, 41
20 Ca 40, 42, 43, 44
21 Se 45
22 Ti 46, 47, 48, 49, 50
23 V 51
24 Cr 50, 52, 53, 54
25 Mn 55
26 Fe 54, 56
27 Co 59
28 Ni 56?, 58, 60, 61, 62, 64?
29 Cu 63, 65
30 Zn 64, 66, 67, 68, 70
31 Ga 69, 71
32 Ge 70, 72, 73, 74, 76
33 As 75
34 Se 74, 76, 77, 78, 80, 82
35 Br 79, 81
36 Kr 78, 80, 82, 83, 84, 86
37 Rb 85, 87
38 Sr 86, 87, 88
39 Y 89
40 Zr 90, 91, 92, 94, 96
41 Nb 93
42 Mo 92, 94, 95, 96, 97, 98, 100
44 Ru 96, 98?, 99, 100, 101, 102, 104
47 Ag 107, 109
48 Cd 106, 108, 110, 111, 112, 113, 114, 115, 116, 118
49 In 113, 115
50 Sn 112, 114, 115, 116, 117, 118, 119, 120, 121, 122, 124
51 Sb 121, 123
52 Te 122, 123, 124, 125, 126, 127?, 128, 130
53 J 127
54 Xe 124, 126, 128, 129, 130, 131, 132, 134, 136
55 Cs 133
56 Ba 135, 136, 137, 138
57 La 139
58 Ce 140, 142
59 Pr 141
60 Nd 142, 143, 144, 145, 146
62 Sm 144, 147, 148, 149, 150, 152, 154
63 En 151, 153
64 Gd 155, 156, 157, 158, 160
65 Tb 159
66 Dy 161, 162, 163, 164
67 Ho 165
68 Er 166, 167, 168, 170
69 Tm 169
70 Yb 171, 172, 173, 174, 176
71 Lu 175
72 Hf 176, 177, 178, 179, 180
73 Ta 181
74 W 182, 183, 184, 186
75 Re 185, 187
76 Os 186, 187, 188, 189, 190, 192
80 Hg 196, 197, 198, 199, 200, 201, 202, 203, 204
81 TI 203, 205
82 Pb 203, 204, 205, 206, 207, 208, 209, 210
83 Bi 209
90 Th 232
92 U 238
Atomfysik, läran om atomerna och deras
egenskaper. Se Atom, även i suppl., och
art., till vilka hänvisas därifrån.
Atomsprängning, kärnreaktion, varvid en
atomkarna omvandlas genom stöt av en annan
partikel, t. ex. en a-partikel. Se Atom, sp.
443 och suppl., sp. 320, Kärnfysik, suppl.,
och Radioaktivitet, sp. 400 f.
♦Atomvärme. Den i bd 2 nämnda regeln
om a:s konstans (Dulong-Petits lag)
följer av ekvipartitionsprincipen (se d. o.,
suppl.). Avvikelserna vid lägre temp. bero
på att den senare principen ej heller gäller
där. Se Kvantumstatistik, suppl.
Atonäl, den nutida musikstil, som ej tar
hänsyn till någon på naturliga harmoniska
förhållanden grundad skala eller tonika (se
Tonica 2 och Tonalitet). Genom
frånvaron av grundton bli den tempererade
skalans tolv toner likaberättigade och oberoende
av varandra. Detta i harmoniskt avseende
destruktiva kompositionssätt förenas ofta med
lineär kontrapunkt (se d. o.). Atonalismens
huvudrepresentant är Arnold Schönberg, som
i sina »Drei Klavierstücke» först gav
deciderat uttryck för denna och även teoretiskt
behandlat dess problem i sin harmonilära.
Bland mer uppmärksammade tonsättare, som
i viss mån tillämpat atonala principer, må
nämnas A. Berg, B. Bartok, C. Nielsen, P.
Hindemith, I. Stravinskij, K. Weill m. fl. —
Litt.: H. Eimert, »Atonale Musiklehre» (1924);
H. Erpf, »Studien zur Harmonie- und
Klang-technik der neueren Musik» (1927); K.
West-phal, »Die möderne Musik» (1928). H. G-t.
Atracheäta, zool., se Kvalste r.
♦Attaché, se även Lantbruksattaché.
♦Atterberg, K., är sedan 1919
musikkritiker i Stockholms-Tidningen och har
framträtt som dirigent i Sverige och Tyskland.
Som ordf, i Fören. svenska tonsättare (sedan
1925) har A. tagit verksam del i
musikernas ekonomiska och sociala strävanden samt
blev 1935 sekr. i Ständiga rådet för
internationellt samarbete mellan kompositörer. Hans
senare orkesterverk utgöras av »Rondeau
rétrospectif», symfoni n:r 6, C dur, som
erhöll första priset i en till Schubertjubileet
1928 anordnad internationell
kompositions-tävlan, »Sångens land» (med kör ad libitum),
»Älven», som skrevs till Göteborgs
orkesterförenings 30-årsjubileum 1930, »En
Värm-landsrapsodi» och flera sviter, som delvis
hämtats från scenmusik till olika pjäser. A.
har även komponerat en violoncellsonat, en
hornkonsert samt »Sången», tondikt för kör
och orkester (till text av O. Thunman),
vilken i likhet med »Rondeau rétrospectif»
prisbelönades i en till Konserthusets
invigning 1926 anordnad tävlan. Nya operor
av A. äro »Bäckahästen» (till Österlings
skånska sagospel; uppf. i Sthlm 1925, i
Des-sau 1927 under namn av »Das Wogenross»
och i Koburg 1932 under namn av
»Johannis-nacht») samt »Fanal» (tysk, till Heines ballad
»Schelm von Bergen» anknytande
originallibretto av O. Ritter och J. M. Welleminsky;
uppf. i Sthlm 1934 och i Braunschweig s. å.
under namn av »Flammendes Land»); detta
dramatiskt effektfulla verk har framförts även
XXI. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
