Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Austin, Mary Hunter - Australian antarctic dependency - Australienflygning - *Australiska statsförbundet - Befolkning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Australian antarctic dependeney—Australiska statsförbundet (Näringar)
330
ainerican literature» (1919) m. m. Hon har
även inspirerats till »Amerindian airs»
genom sina studier av indianernas rytmik och
lämnat värdefulla bidrag till kännedomen om
deras kultur. R-n B.
Australian antarctic dependeney [ästreHjon
ä’ntä’ktik dipe’ndonsi], se Antarktis, suppl.
Australienflygning, benämning på
sport-flygning England—Australien eller
Australien—England. Engelsmannen Ross Smith
företog den första A. från England 12 nov.
1919 och nådde Port Darwin 10 dec. 1926 flög
engelsmannen sir Alan Cobham från Rochester
till Port Darwin (4 sept.—1 okt.) och åter
till England. Rekord sattes av australiern B.
Hinkler, som tillryggalade sträckan (omkr.
16,600 km) på lö1^ dag (7—22 febr. 1928),
medan australiern Ch. Kingsford-Smith i juni
s. å. flög Sydney—London på 13 dagar och i
okt. 1930 satte nytt rekord London—Port
Darwin (9 dagar 22 tim. 57 min.). 1931 slogos
rekorden flera gånger. Engelsmannen C. W.
A. Scott flög sålunda i april från Lympne till
Port Darwin på 9 dagar 4 tim. 11 min., och
i aug. flög engelsmannen J. A. Mollison
Australien—England på 8 dagar 19 tim. 25 min.,
medan australiern Ch. Butler i nov. s. å. flög
England—Australien (med världens minsta
standardplan) på 9 dagar 2 tim. 29 min. I
april 1932 sänkte Scott rekordet för flygning
till Australien till 8 dagar 20 tim. 49 min.,
i okt. 1933 flög Kingsford-Smith distansen på
7 dagar 4 tim. 50 min., och endast några
dagar senare minskades tiden av australiern
C. P. Ulm till 6 dagar 17 tim. 56 min.
Australiern J. Melrose förbättrade i sept. 1934
rekordet för flygning från Australien (8 dagar
9 tim.). Under den s. k. Australientävlingen
London—Melbourne 20 okt.—5 nov. 1934
segrade Scott och T. C. Black, vilka använde 2
dagar 4 tim. 38 min. till Port Darwin. Bland
andra flygningar England—Australien
märkas två, som företagits av kvinnliga flygare,
engelskorna Amy Johnson (maj 1930) och
Jean Batten (maj 1934). Den förra kunde
registrera en flygtid på lO1^ dag, den senare
16 dagar. H. M-n.
♦Australiska statsförbundet. Befolkning.
A:s folkmängd utom mandatområdena
uppgick vid 1933 års census till 6,629,839 inv.
(australnegrerna ej medräknade).
Förbunds-huvudstad är sedan 1927 Canberra (se d. o.,
även i suppl.). Folkmängden i de olika
staterna och territorierna fördelade sig enl.
census 1933 på följ, sätt:
Nya Syd-Wales .............. 2,600,847
Victoria ................... 1,820,261
Queensland ................... 947,534
Sydaustralien ................ 580,949
Västaustralien ............... 438,852
Tasmanien .................... 227,599
Nordterritoriet ................ 4,850
Förbundsterritoriet ............ 8,947
Australnegrernas antal uppgick enl. census
1933 till 60,101, därav 36.300 nomadiserande,
9,225 med fast sysselsättning och 10,889
bo
ende i reservationer. Halvblodens antal var
s. å. 19,467. Australnegrerna äro huvudsaki.
bosatta i Västaustralien, Queensland och
Nordterritoriet.
Lmmigrationsbestämmelserna ha ytterligare
skärpts genom lagar av 1930 och 1932. Den
allmänna principen är att ej tillåta asiater
o. a. färgade invandra för fast bosättning.
Immigrationen nådde ett maximum 1921—25.
Den tillförde 1926—30 A. 130,058 inv., men
immigrationssiffrorna visa fr. o. m. 1927 stor
nedgång och understego 1930—32 t. o. m.
emigrationssiffrorna. Perioden 1921—32
uppvisar ett anmärkningsvärt tillskott av
grekiska, italienska och jugoslaviska kolonister.
1933 voro 3,889 pers, födda i Sverige.
Immigrationen av icke-européer har varit
betydande, men på grund av återutvandring avtar
den icke-europeiska befolkningen årl.
Näringar. 1931 voro 39,6 % av A:s jord
antingen ej tagna i besittning eller också i
statens ägo. Jordbrukspolitiken syftar
numera ej till att skapa nya jordbruk i
obebodda områden utan till styckning och
förbättring av redan existerande, större
jordbruk. I denna s. k. closer
settlement-poli-tik ingå också irrigationsanläggningar. Den
största’irrigerade odlingsarealen finnes i
Victoria, 160,040 har 1932 el. 67,7 % av totala
irrigationsarealen. Av denna senare voro
1931/32 56 % anslagna åt odling av lucern,
hö och grönfoder, 21 % åt vin- och
fruktträdgårdar och 15 % åt spannmål.
Sedan 1895 har vetearealen ökats med 13,685
har i medeltal årl. Vetet representerade
1932/33 70 % av den totala skördearealen,
som s. å. uppgick till 9,068,715 har. Skördens
grosshandelsvärde (alla värdeuppgifter i det
följ, äro angivna i austral., ej eng. pd st.)
beräknades s. å. till 75,6 mill. pd st., därav
veteskörden 33,3 mill. pd st. A:s andel i
världsex-porten av vete uppgick 1932 till 23,6 % (näst
efter Kanada, som s. å. lämnade 37 %). Det
mesta exportvetet går till Storbritannien, men
under senare år har importen av australiskt
vete till Kina och Japan avsevärt ökats.
Fruktodlingsarealen har gått något tillbaka sedan
1921/22, då den nådde ett maximum.
Fruktproduktionen hade 1932/33 ett värde av 7,4
mill. pd st., därav äpplen 2,3, apelsiner 1,2,
bananer 0,9, persikor 0,7 och päron 0,5 mill.
pd st. Exporten av färsk och torkad frukt
har ökats under senare år; den hade 1932/33
ett värde av 4,6 mill. pd st. (huvudsaki. färska
äpplen). Vinodling bedrives numera i alla
stater utom Tasmanien.
Nötkreatursbeståndet minskades från 14
mill. 1922 till 11 mill. 1929 men har åter
stegrats. Husdjursräkningen 1932 upptog 1,7
mill. hästar, 12,8 mill. nötkreatur, 107 mill.
får och 2,9 mill. svin. 1932 frambringade A.
1ln av världsproduktionen av ull. Ullexporten
hade s. å. ett värde av 36,4 mill. pd st. (61,6
mill. pd st. 1928/29). Exportvärdet för övriga
animaliska produkter har avsevärt ökats. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
