Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Australiska statsförbundet - Näringar - Finanser - Bank- och myntväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
Australiska statsförbundet (Finanser—Bank- och myntväsen)
332
var 1932/33 för smör 9,3 mill. austral. pd st.,
kött 6,o, mjölk och grädde l,o, ägg l,o, ost
0,3 mill. pd st. A:s smörexport till
Storbritannien överträffas numera endast av
Danmarks och Nya Zeelands.
Någon fullständig taxering av produktiv
skogsareal i A. har ännu ej verkställts, men
denna beräknas f. n. uppgå till omkr. 8 mill.
har el. blott 1,08 % av totalarealen.
Stats-skogarna utgjorde 1932 66 % härav. Då över
90 % av A:s eget trävirkesförråd bestå av
lövträd av Eucalyptus-släktet, måste virke
av barrträd importeras, mest från Norge,
Sverige och U. S. A. Importen av oarbetat
trävirke hade 1933/34 ett värde av 1,016,842 pd
st. Oarbetat virke (exportvärde 489,764 pd st.
1933/34) utföres mest till Sydafrika, Nya
Zeeland, Indien och Storbritannien. Viktiga
skogsprodukter för export äro även sandelträ
och garvbark.
Bergsbrukets produktionsvärde är
numera avsevärt mindre än jordbrukets och
boskapsskötselns. Det uppgick 1933 till 17,7
mill. pd st. och har sjunkit från 23 mill. pd
st. 1927. I 1933 års siffra ingick stenkol
(brytes mest i Nya Syd-Wales) med 6,o mill.,
guld med 6,4 mill., bly och silver med 2,6
mill., koppar med 0,5 mill., tenn med 0,3 mill.
och järnmalm med 0,6 mill. pd st. Den senare
brytes mest i Sydaustralien och förädlas i
Nya Syd-Wales. 1932 var guldproduktionens
värde 5,2 mill. pd st., därav i
Västaustra-lien 4,4 mill. A:s andel i världsproduktionen
av guld har sjunkit från 8,4 % 1911—20 till
3 % 1932.
Industrien omfattade 1932/33 22,330
företag med en arbetsstyrka av 370,727 pers.,
därav i Nya Syd-Wales 7,444 företag med
142,798 anställda och i Victoria resp. 8,612
och 147,533. Industriens produktionsvärde
uppgick 1932/33 till 114 mill. pd st. (167
mill. 1927/28). Elektrisk kraft har kommit
alltmer i bruk och ingick s. å. med 0,6 mill.
hkr i industriens totala kraftförbrukning av
1,8 mill. hkr.
Handel och kommunikationer.
Utrikeshandeln uppgick 1924/25 till 318,5 mill. pd
st., därav import 157,1 mill. och export 161,3
mill., vilket totalvärde betecknar ett rekord.
1933/34 hade importen sjunkit till 61 mill.
och exporten till 99,3 mill. pd st. Av importen
kommo 1932/33 42,5 % från Storbritannien och
15,9 % från andra britt, länder. Importen
från dessa håller sig täml. konstant (32,5 mill.
pd st. 1932/33), medan importen från
främmande länder sjunkit från 27 mill. till 23,o
mill. pd st. Av exporten gingo 1932/33 47.9 %
till Storbritannien, 9,5 % till andra britt,
länder. — Sverige importerade s. å. från A. för
120,982 pd st., därav ull 74,560, hudar och
skinn 10,422 och färska äpplen 28,540 pd st.
Veteimporten (102,531 pd st. 1931/32) hade
1932/33 nedgått till en obetydlighet. Sveriges
export till A. med ett totalvärde av 886,332
pd st. bestod av papper 284,026, pappersmassa
214,634, mejeri- o. a. maskiner 133.217,
dammsugare 27,616 och trävirke 42,039 pd st.
Sex olika järnvägsspårvidder äro ännu i
bruk, den vanligaste 1,067 m, men en
gemensam vidd om 1,485 m (normal spårvidd) har
i princip antagits. Den transkontinentala
järnvägen från n. till s. framdrages
successivt. Den n. linjen har dragits fram över
Mataranka till Birdum och den s. linjen från
Port Augusta till Alice springs.
Antalet automobiler var 1934 omkr. 645,000,
därav 455,000 personvagnar. Flygväsendet är
högt utvecklat. Statsunderstödda
flygtrafiklinjer äro bl. a. Brisbane—Charleville—Daly
waters—Darwin, som fortsätter över
Singapore till England och har anslutning till
Sydney, Adelaide och Perth, samt Melbourne—
Tasmanien. 1933 funnos 12 statliga
rundradiostationer och 43 radiotelegrafstationer. M.
Finanser. Förbundsinkomsterna utgjorde
juli 1932—juni 1933 73,5 mill. austral. pd st.
(74,9 mill. 1928—29), varav tullarna
inbringade 21,3 mill., skatterna på öl, tobak m. m.
11,7 mill. och omsättningsskatten 9,4 mill.,
medan inkomstskattens andel var 10,9 mill.
austral. pd st. Däremot svarade
förbunds-utgifter av 70,o mill. austral. pd st. (77,3 mill.
1928—29), varav den största (19,i mill.)
sammanhängde med världskriget (ränta och
amortering på krigslån, pensioner m. m.). Bland
övriga utgifter märktes förbundsanslag åt
delstaterna 12,5 mill. austral. pd st.,
invaliditets- och ålderdomsförsäkring 10,8 mill. etc.,
varjämte förbundet för allmänna arbeten
m. m. utgav 0,6 mill. austral. pd st. av
lånemedel. Samtidigt (1932—33) visade
delstaterna inkomster av sammanlagt 108,4 mill.
austral. pd st., medan utgifterna nådde 116,4
mill. (dessutom för allmänna arbeten m. m.
26,1 mill. austral. pd st. av lånemedel).
Statsförbundets och delstaternas sammanlagda
skuld växte från 1.104,o mill. austral. pd st.
i juni 1929 till 1,204,7 mill. 1933 (räntorna
50,4 mill. austral. pd st. s. å.), därav 597,3
mill. betalbara i London och New York.
Hu-vudsakl. utgjordes förbundets andel (396,8
mill. austral. pd st.) av nyssnämnda krigslån,
medan delstaterna lånat för järnvägsbyggen
etc. — Commonwealth bank innehade vid
1934 års utgång i guld och eng. pd st. 15,7
mill.; samtidigt angavs sedelomloppet till
50,3 mill. austral. pd st. N. Sbg.
Bank- och myntväsen. A:s bankväsen
daterar sig tillbaka till 1817, då den ännu
bestående Bank of New South Wales grundades.
Ett avsevärt antal affärsbanker bildades
under följ, år, men många av dessa ha gått
omkull under olika krisperioder. Samtliga
banker utgåvo egna sedlar, vilka dock
för-svunno i och med att finansdep. erhöll rätt
att emittera statssedlar, varvid
banksedlarna ålades en beskattning av 10 %.
Kontrollen över sedelutgivningen överflyttades
1920 till den 1911 grundade, statsägda
Commonwealth bank of Australia (se d. o., suppl.),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
