Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Autogiro - *Autokefal - Automatisk utgiftsökning - Automatvapen - *Automobil - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
autogiroprincipen. Det engelska bolaget The Cierva
autogiro c:o ltd. konstruerar och bygger a.
Svenska autogirobolaget (Örebro) har 1934
bedrivit propaganda- och passagerarflygningar med
en i England inköpt a.
Ö–g.
*Autokefal. De orientaliska kyrkor, som
strävat att bli oberoende av patriarken i
Konstantinopel, ha kallats autokefala liksom
de mer eller mindre självständiga kyrkor, som
under politiskt inflytande skapades i
Ryssland, Österrike-Ungern, Grekland och
Balkanstaterna. Efter världskriget ha dessa
strävanden i autokefal riktning i hög grad ökats.
Hg Pl.
Automatisk utgiftsökning äger rum, när en
viss lag eller annat beslut av myndigheterna
medför år för år stegrade utgifter. Som
belysande ex. må nämnas statens och
kommunernas utgifter för den allmänna
pensionsförsäkringen. Sådana a. äro till en tid
ofrånkomliga, om statsmakternas redan beslutade
ställningstaganden skola fullföljas. Under de
senare årens budgetarbete har a. mycket
diskuterats.
J. R. N.
Automatvapen, eldvapen med så
konstruerade mekanismer, att laddning och avfyrning
kunna ske maskinellt. Se
Handeldvapen, sp. 448 f., Kulspruta, sp. 265 f.,
och Kanon, suppl.
*Automobil. Historik. Den första
självgående vagnen, driven av förbränningsmotor (med
lysgas som bränsle), konstruerades 1863 av
fransmannen Étienne Lenoir och den första
bensinmotordrivna a. 1875 av österrikaren
Siegfried Markus. De förbränningsmotordrivna
vagnarnas genombrott inträffade dock först
1886, då tyskarna Gottlieb Daimler (se d. o.)
och Carl Benz (se d. o., suppl.) oberoende av
varandra konstruerade bensindrivna a. En
uppgift, att amerikanen Selden redan 1877
skulle ha byggt en bensindriven vagn, är
bevisligen oriktig. Den första utvecklingen av a.
ägde rum i Frankrike, enär franska firmor
(Panhard & Levassor samt Peugeot frères) köpte
tillverkningsrätten till såväl Daimlers som
Benz’ motorer och byggde vagnarna efter egna
idéer. Sålunda förlade de motorn framtill i
vagnen, uppfunno ett slags växellåda och
använde kedja för kraftöverföringen till
bakhjulen, medan tyskarna begagnade
remöverföring. 1894 hade automobiltillv. i Frankrike
nått så långt, att en internationell
automobiltävling kunde anordnas (se
Automobilsport, suppl.). Ung. samtidigt började a.
exporteras från Frankrike, främst till
Amerika och England. I Amerika hade ett par
automobilkonstruktioner framkommit (Charles
Duryea 1893, Edward Haynes 1894), men de
flesta vagnarna importerades ännu under
många år. Den europeiska automobiltillv. vid
sekelskiftet var däremot rätt väl utvecklad.
Antalet inregistrerade a. vid denna tid var
i Frankrike omkr. 7,400, i Tyskland omkr.
1,400 och i Storbritannien omkr. 500. Även i
Italien och Belgien hade då tillv. av. a.
upptagits. I Sverige byggdes den första a. vid
Surahammar 1897 av Gustaf Erikson (se d. o.).
Den industriella tillv. av a. i Amerika
började först 1900 men utvecklades hastigt (jfr
Automobilindustri, suppl.). De
amerikanska a:s stora spridning berodde till stor
del på deras prisbillighet (omkr. 2,500 kr. mot
det ofta tre- till femdubbla beloppet för de
franska och tyska vagnarna). Förtjänsten av
att ha gjort a. till en nyttighetsvara i stället
för ett lyxföremål tillkommer dock främst
Henry Ford (se d. o.), som 1908—27
tillverkade omkr. 15 mill. a. av en och samma typ.
Jämsides med automobiltillverkningens
storindustriella utveckling fortsattes arbetet med
de tekniska förbättringarna av
konstruktionen. En uppfinning, som haft mycket att
betyda för a:s driftsäkerhet, är den av
Robert Bosch (se d. o., suppl.) konstruerade
magnetapparaten.
Under 1900-talets första årtionde togs a.
alltmer i bruk också för godstransporter. I
Sverige började då vid tre fabriker
byggandet av lastvagnar. Även som kollektivt
transportmedel kom a. redan vid denna tid
till användning; de första
automobilomnibusarna tillkommo, men särskilt utvecklades
drosktrafiken. I Stockholm funnos 1910 nära
300 bildroskor (lika många som i Frankfurt
a. M. 1935). Under världskriget utsattes a.
för hårda prov, som ledde till avsevärda
tekniska förbättringar. För lastvagnarna
uppfunnos bl. a. stora pneumatiska hjulringar
som ersättning för de massiva ringarna, vilka
medförde, att bilarna på kort tid skakade
sönder. Efter världskriget framkommo nya
uppfinningar. Driftsäkerheten ökades genom
betydande förbättringar av både motor och
maskineri, körsäkerheten tryggades genom
införandet av fyrhjulsbromsar, och själva
körningen blev ytterligt lätt genom
förbättrad växellådkonstruktion.
 |
| Bild 1. Panhardautomobil av 1894 års modell. Vagnen kan anses som urtyp för den moderna automobilen. Ramen till chassiet utgöres sålunda av två längsgående balkar, sammanhållna av tvärbalkar; motorn är stående och placerad framtill med en kylare längst fram. Utväxlingen sker genom olika stora kugghjul, som kunna skjutas in i varandra med en växelspak. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
