Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Automobil - Historik - Statistik - Automobilbesiktningsman - *Automobilförsäkring - Automobilindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Automobilbesiktningsman—Automobilindustri
340
Den senaste tidens utveckling
sammanhänger med skärpta fordringar på
bekvämlighet och snabbhet. Vägnätets förbättring
har möjliggjort större hastigheter än förr,
men därmed har man tvingats att ge
vagnarna en form, som minskar det vid högre
hastigheter mera märkbara luftmotståndet.
Denna utveckling har lett till att
»strömlinjeformen» (jfr Luftmotstånd, suppl.)
helt slagit igenom trots det motstånd, som
av estetiska skäl mött denna karosserityp.
Åkningens komfort har också i hög grad
förbättrats dels genom hjulens s. k.
individuella fjädring, dels genom rymligare och
bekvämare karosserier. — Om a., drivna på
annat sätt än genom bensinmotorer, se
Elektrobil, suppl., G a s d r i v n a a
u-t o m ob i 1 e r, suppl., och
Ångautomo-bil, suppl. Se även Automobilmotor,
suppl., och specialart. (även i suppl.)
beträffande viktigare delar i a. De vanligaste k
a-rosserityperna äro öppen vagn
med eller utan sufflett, landaulette,
täckt vagn, vars bakre del kan fällas ned som
en sufflett, limousine, heltäckt, med
särskilt rum för föraren, och sedan, med förare
och passagerarplatser i samma rum. Om
andra karosserityper se specialart. i suppl.
Statistik. Om automobilparken i Frankrike
finnas uppgifter från 1894, då 200 a. funnos i
detta land. 1895 var antalet 500, i slutet av
1900 7,305. Vid sistnämnda tidpunkt funnos i
Tyskland 1,427 och i Storbritannien 530. I
Sverige torde då ha funnits högst ett 20-tal.
Uppgifterna från U. S. A. äro mycket
växlande; officiellt uppges automobilparken till
8,000 vid utgången av år 1900, men denna
siffra innefattar även elektrobiler och
ång-vagnar. 1910 hade U. S. A. 469,000 a.,
Storbritannien 65,000, Frankrike 54,000 och
Tyskland 34,000 samt Sverige omkr. 1,500. Om a.
i de viktigaste länderna från 1920 se tabell
nedan. — Världsbeståndet av a. var 1900
omkr. 10,000, 1904 över 100,000, därav 55,000
i U. S. A. och 32,000 i Frankrike. 1914 var
antalet a. i hela världen över 2 mill.
Maximum nåddes 1930 med omkr. 36 mill. 1 jan.
1935 var antalet 34,927,000, därav i Amerika
26,615.000, i Europa 6,560,000, i Australien
801,000, i Asien 543,000 och i Afrika 408,000.
Registrerade automobiler i vissa länder
(i 1,000-tal).
1920 1930 1934
Amerikas förenta stater . 9,232 26,657 24,752
Argentina 27 365 292
Australiska statsförbundet Nya Zeeland och 52 755 750
Belgien 12 138 155
Brasilien 13 188 140
Brittiska Indien 19 164 158
Danmark 7 101 126
Finland 2 33 31
Frankrike 260 1,520 2,037
Irländska fristaten 37 48
Italien 36 231 371
Japan 5 84 120
Jugoslavien 11
Kanada 337 1,168 1,117
Kina .. 3 35 41
1920 1930 1934
Mexiko ........................ 17 74 90
Nederländerna ................. 20 98 144
Nederländska Indien ............ — 82 54
Norge .......................... 5 41 59
Polen .......................... — 35 26
Portugal ....................... 5 29 33
Rumänien ....................... 3 36 33
Ryssland ...................... 15 24 180
Schweiz ....................... 14 92 88
Spanien ....................... 15 178 168
Storbritannien och Nordirland 362 1,437 1,914
Sverige ...................... 10 145 141
Sydafrikanska unionen .......... — 142 190
Tjeckoslovakien ................ — 58 112
Tyskland ...................... 90 659 776
Österrike ..................... 19 38 39
Anm. Uppgifterna äro hämtade från olika länders
off. statistik. Då en del länder uppge sitt innehav
av bilar 1 jan. och andra 31 dec. eller vid annan
tidpunkt, utan att detta särskilt anges, äro
uppgifterna för visst år stundom ej direkt jämförbara.
Avvikelserna äro dock ej så stora, att de rubba
storleksordningen länderna emellan.
J. N-n.
Automobilbesiktningsman, se
Besiktningsman för motorfordon, suppl.
♦Automobilförsäkring, se även
Trafikförsäkring.
Automobilindustri. Frankrike är a:s
ursprungsland. Firman Panhard & Levassor i
Paris upptog 1891 automobiltillv. och följdes
efter ett par år av Peugeot frères, som
började bygga lätta bilar (med Panhardmotorer).
Från 1890-talet stamma även firmorna De
Dion-Bouton, Darracq och Renault, alla i
Paris eller dess förstäder. I slutet av
1890-talet uppgick den franska a:s produktion till
ett par tusen vagnar om året, och en ganska
stor export till Amerika och England hade
kommit till stånd.
De första biltillverkarna i Tyskland,
Daim-ler och Benz, började sin verksamhet redan
på 1880-talet, men då hemmamarknaden var
ytterst obetydlig, slogo de sig tidigt på tillv.
av motorer och delar för export. Ännu strax
före sekelskiftet tillverkade de dock endast
något hundratal vagnar vardera om året.
Firman Kleyer i Frankfurt a. M. började
1900 att tillverka Adlerautomobiler, urspr.
med franska motorer (De Dion), och i
Rüssels-heim började Opel tillverka vagnar, de första
åren med licens av Darracq. Något senare
tillko,mmo firmorna Stoewer och Brennabor.
Strax efter sekelskiftet hade Tyskland en
ganska omfattande a., dock ej tillnärmelsevis
så stor som Frankrikes.
I England kom a. till stånd i slutet av
1890-talet, men fabrikationen blev obetydlig. En
våldsam spekulation i automobilaktier ledde
till en allvarlig kris, som överlevdes endast
av engelska Daimler och Napier. Omkr. 1905
blev Englands a. mera betydande; från denna
tid datera sig bl. a. firmorna Humber, Star,
Rolls-Royce och Sunbeam.
Den italienska a., som grundades vid
sekelskiftet, utvecklades hastigt och tilldrog sig
stor uppmärksamhet genom Turinfirman Fiats
segrar vid tävlingar (se Au to m ob
ilsport, suppl., sp. 351). Under 1900-talets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
