Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Automobilindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Automobilindustri
342
första år tillkommo två andra betydande
fabriker, Itala och Isotta-Fraschini.
Belgiens a. grundades 1900 av firman
Mi-nerva i Antwerpen, som bl. a. gjorde sig
känd för sina slidmotorer och under många
år hade en betydande export bl. a. till Sverige.
I Sverige upptog Vagnfabriks a.-b. i
Södertälje biltillv., sedan den första vid
Sura-hammar byggda bilen var avprovad (se
Automobil, suppl., sp. 338). 1901 upptogs
biltillv. även av Maskinfabriks a.-b. Scania
i Malmö, som efter ett par år byggde
bilar i serier, visserligen i mycket blygsam
skala. Söderbloms gjuteri & mek. verkstad
i Eskilstuna samt Tidaholms bruk upptogo
lastbilstillv., men verklig fabrikation kom ej
till stånd, förrän Scania och Vabis 1911
sam-manslagits. Den svenska a. utvecklades
därefter kraftigt och fick särskilt i Ryssland en
lovande exportmarknad, som dock gick
förlorad vid revolutionen 1917.
I Amerika funnos på 1800-talet en mängd
småfabriker för tillv. av ångvagnar och
elektrobiler. En verklig fabrikation av
för-bränningsmotordrivna vagnar grundades dock
först 1901 av Olds i Detroit, som redan 1902
var världens största tillverkare (2,400
vagnar). Detroit blev från början centrum för
Amerikas a. 1902 fanns där ett 50-tal
tillverkare, bland dem Cadillac, den första firma
i världen, som framställde detaljerna med
sådan precision, att delarna utan passning
kunde sammansättas till en komplett vagn.
Härmed var det första steget taget till a:s
storindustriella utveckling.
Omkr. 1905 hade a. alltmer övergått från
framställning av sport- och lyxfordon till
tillv. av last- och personvagnar av olika slag.
I Europa gick Frankrike fortfarande i
spetsen, men även i Tyskland och England var
a. betydande, främst representerad av de
nämnda, äldre firmorna. Vid världskrigets
utbrott funnos i Europa ett par hundra
biltillverkare, av vilka dock endast några
tiotal voro av betydenhet. I Amerika började
storindustriell biltillv. omkr. 1905. Redan
1909 var U. S. A:s årstillv. 130,000 vagnar.
Henry Fords 1908 upptagna masstillv. av
billiga bilar medförde, att ett stort antal
småfabriker måste upphöra, och några av de
större sammanslöto sig i koncerner dör att
kunna bevara sin ställning. Så tillkom 1910
General motors genom fusion mellan Buick,
Cadillac, Oldsmobile och Oakland. 1911 hade
den amerikanska a. en årstillv. av 200,000
vagnar; vid världskrigets utbrott översteg
den en halv mill. och var omkr. 4 ggr så
stor som Europas. Under kriget levererade
Amerika mängder av bilar till Europa. 1915
byggdes över 800,000 vagnar, 1916 1,5 mill.,
och 1917, då dock många fabriker måste ägna
sig åt tillv. av krigsmateriel, steg
produktionen ytterligare med mill. vagnar.
Efter kriget gick a. starkt framåt i hela
världen. Många nya fabriker tillkommo, men
snart började a:s utveckling karakteriseras
av bildandet av stora koncerner. I Amerika
upptog General motors i sig ännu en
jättefabrik, Chevrolet, och startade flera nya
fabriker (La Salle, Pontiac, G. M. C.). Firman
är nu världens största koncern inom a.
Därnäst kommer Ford motor co. (märkena Ford
och Lincoln), följd av Chryslerkoncernen
(Chrysler, Dodge, Plymouth och De Soto). En
stor sammanslutning är även Hudson—Essex
—Terraplane. Jämte Detroit är Flint en
viktig huvudort för a. (Chevrolet- och
Buick-fabrikerna). Utom nämnda fabriker märkas
Hupmobile och Packard (Detroit), Nash
(Ke-nosha), Studebaker (South Bend) och Reo
(Lansing). Av nuvarande produktion i
Amerika kommer omkr. en tredjedel på vardera
Ford och Chevrolet samt en sjättedel på
Plymouth. Av de omkr. 600 automobilfabriker,
som 1898—1928 igångsatts i Amerika,
återstår 1935 ett 40-tal. 1924 uppgick Amerikas
andel av världsproduktionen till omkr. 90 %,
1934 till 82 %.
Englands a., som f. n. är den största näst
U. S. A:s, behärskas av ett par täml. unga
företag, Morris (Oxford) och Austin
(Birmingham). Även Coventry (Englands Detroit)
samt Wolverhampton ha stor a. Bland mera
betydande engelska märken må nämnas
Bent-ley, Crossley, Humber, Napier, Rolls-Royce,
Star, Sunbeam, Thornycroft och Vauxhall
(sistnämnda firma äges av General motors).
Även Tysklands a. kännetecknas av stora
fusioner. Mer än hälften av årsproduktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
