- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 21. Supplement. A - Eötvös /
347-348

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Automobilmotor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

347

Automobilskattemedel

348

1934/35 års automobilskattemedel.

82,000,000 kr.

Vägunderhåll m. m. enl. väglagen (30 % på kostnad för 1933) 14,940,000 kr. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen 136,800 kr. [-Vägorganisa-tionen-] {+Vägorganisa- tionen+} i länen 550,000 kr. Byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar 5,250,000 kr. [-Lantbruks-styrelsen-] {+Lantbruks- styrelsen+} (restitution av bensinskatt) 90,000 kr. [-Forskningsändamål-] {+Forsk- nings- ändamål+} 120,000 kr. Att fördelas mellan städer och landsbygd 60,913,200 kr.
Städernas totala andel (20 %) 12,182,640 kr. Landsbygdens totala andel (80 %) 48,730,560 kr.

Utjämningsandelen (15 %) 7,309,584 kr. Återstående andel (85 %) 41,420,976 kr.

Tillfälligt extra
tilläggs-bidrag för 1934
1,800,000 kr.

Länens ord. andelar

17,120,976 kr.

Vägdistriktens direkta
underhållsbidrag (45 % på verklig kostnad
för 1934) 22,500,000 kr.

relativt tunga, och bränslet utgjordes av
lys-gas. Den första i en bil inmonterade motorn
konstruerades av fransmannen Lenoir 1863
och hade ett slags elektrisk tändapparat.
österrikaren Markus, den förste, som
framställde en bensinmotor, beaktade kravet på
lätthet. Såväl Daimler som Benz hade klart
för sig, att a. måste vara lätt och utveckla
ett högt varvtal. De första a. voro
encylind-riga, men redan 1889 byggde Daimler en
två-cylindrig motor med V-ställda cylindrar.
Vissa automobiltillverkare höllo dock segt
fast vid encylindriga motorer ännu i 20 år;
den drosktyp, som först slog igenom i Sverige,
försågs med encylindrig motor ända till 1909.
Särskilt i Amerika var den encylindriga
typen omhuldad (Olds och Cadillac), medan i
Europa en del tillverkare började använda
tvåcylindriga a. redan på 1890-talet. Vid
sekelskiftet byggde Daimler fyrcylindriga
motorer. Effekten hos a. var till en början ytterst
ringa. Daimlers första vagn hade
motorstyrkan 3 hkr och Benz’ endast hälften. Ännu
vid sekelskiftet var (med
undantag för
kappkörningsvag-narna) en automobil med 10
hkr motor en sällsynthet; en
motorstyrka av 5 hkr kunde
svara mot en total vagnvikt
av 2 ton.

Under 1900-talets första
årtionde skedde en verklig
revolution på motorområdet vad
både effekten och
cylinderantalet beträffar. Tidigare hade
man visserligen byggt
kapp-körningsvagnar med mycket
kraftiga motorer, men nu
började även personbilarna förses
med motorer på 30—40 hkr,
fördelade på ända till sex
cylindrar. Varvtalet hos a., som
till en början var 800—900
per min., ökades samtidigt till 1,100—1,200,
varmed utvecklingen i detta avseende t. v.
avstannade. Först efter kriget ökades varvtalet
ånyo, men ännu vid mitten av 1920-talet
an-sågos 2,000 varv per min. vara ett högt varvtal.

Bild 2.

Daimlermotor.
Omkr. 1889.

Kravet på tyst gång hos motorn ledde
under 1900-talets första årtionde till
uppfinningen av slidmotorn, och dylika motorer
tillverkades i rätt stor utsträckning vid såväl
amerikanska som europeiska fabriker. Sedan
ventilregleringen förbättrats, har dock tillv.
av slidmotorer på senare år nästan alldeles
upphört.

Bild 1. Lenoirs gasmotor.

Under de senaste tio åren har a:s varvtal
ytterligare ökats; 3,000 varv per min. är
numera snarare regel än undantag för
standardvagnar, och kappkörningsvagnarnas
motorer göra det dubbla varvtalet eller mer.

En annan väsentlig förbättring ligger i
den vibrationsfria gången, vilken man
vunnit genom dels utbalansering, dels minskning
av svängmassorna, i det att motoreffekten
fördelats på flera cylindrar med små och
lätta kolvar. En föregångsman i detta
avseende var engelsmannen S. A. Edge, vars
sex-cylindriga motorer 1904 började tillverkas
vid en engelsk fabrik (Napier). Motorer med
flera än 4 cylindrar voro dock ganska
sällsynta ända till 1920-talet. Cadillacs
åtta-cylindriga och Packards tolvcylindriga a.
(1919) beteckna undantag. Numera äro
sex-cylindriga a. vanliga även på lastvagnar, och
åttacylindriga a. för personvagnar tillverkas
vid en mängd fabriker, varvid två skilda
byggnadssätt förekomma, dels den s. k. raka
åttan med alla cylindrarna ställda i rad, dels
V-åttan med cylindrarna ställda i V-form
med fyra i varje grupp. Se vidare F ö
r-bränningsmaskin, även i suppl. J. N-n.

Automobilskattemedel, se
Automobil-lagstiftning, suppl., sp. 346.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 18 19:41:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfea/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free