Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Automobilsport - *Automobiltrupper - Autonoma nervsystemet - Autopolyploidi - *Autopsi - Autostrada - Autosynkronmaskin - Autotransformator - Autotrofa bakterier - Auwi - Auxin - *Avakumović, J. - *Aval - Avala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Automobiltrupper—Avala
352
som äro internationella, köras numera oftast
på banor el. speciellt preparerade vägar.
Internationell är även den sedan 1924 årl.
återkommande stjärntävlingen (jfr d. o.) med
Monte Carlo som mål.
Sverige fick sin första stora
automobiltäv-ling 1906, Vintertävlingen (se d. o., suppl.),
vilken till 1930 anordnades som
tillförlitlig-hetstävling men senare varit en ren
hastig-hetstävling. Även sommartid ha
hastighets-tävlingar förekommit (senaste gången 1933).
De för tävlingar avsedda vagnarna
tillverkas vanl. som specialitet av vissa firmor.
Den franska firman Panhard & Levassor var
till en början ledande i Gordon
Bennettlop-pen. 1902 segrade Napier (England), 1903
Mercedes (Tyskland). 1904 och 1905 hemförde
märket Brasier segern åt Frankrike. I det
första franska Grand prix segrade Renault
(Frankrike) 1906. Fiat (Italien) segrade 1907
i såväl Targa Florio och Kaiserpreisrennen
som Grand prix de France. Mercedes nådde
åter täten 1908, varefter en följd av år de
främsta segrarna delades mellan Peugeot,
Delage och Bugatti (Frankrike), Sunbeam
(England), Mercedes och Fiat. Sedan 1924 har
Alfa-Romeo (Italien) nästan suveränt behärskat de
stora tävlingarna. Mercedes och Porsche
(Tyskland) visade sig dock 1934 vara värdiga
medtävlare, och i 1935 års tre första storlopp
har Mercedes-Benz vunnit två segrar och
Auto-Union (Porsche) en seger.
Rekordsättningar ha pågått sedan
1898 på olika distanser, dock mest på en km
eller en mile (1,609 m). Det första
hastighets-rekordet (63,7 km/tim.) sattes 1898 av en
elektrobil. En ångbil höjde 1902 rekordet till
120 km, varefter det innehades av
bensindrivna bilar till 1906, då det åter höjdes av en
ångbil till 196 km/tim. 1909 överskreds
hastigheten 200 km/tim. av en Benz, 1919 nådde
Ralph de Palma 250 km/tim. med en Packard.
1929 höjde sir Henry Segrave (se d. o.) på en
Irving Special rekordet till 372 km/tim. Det
april 1935 gällande rekordet sattes av
engelsmannen Campbell på havsstranden vid
Day-tona beach i Florida (449 km/tim.). Alltsedan
hastigheter av 300 km/tim. eller högre nåddes,
ha dylika rekordtävlingar körts på någon
havsstrand el. på bottnen av en uttorkad sjö.
Automobilrekorden äro av två slag,
världsrekord och internationella rekord. För att en
körning skall bli erkänd som rekord, måste
tidtagningen försiggå med vissa instrument
och under noggrann kontroll. Rekorden
publiceras i Revue Internationale de
1’Automo-bile, som utges av Association Internationale
des automobil-clubs reconnus. Vid ingången av
1935 funnos 217 världsrekord och 596
internationella rekord. Världsrekorden, vid vilka
klassindelning ej förekommer, omfatta
distanserna 1 km—10 eng. mil med flygande start
samt 1—300.000 km med stående start;
tids-rekord finnas från 1 timme till 133 dagar.
Vid de internationella rekordkörningarna
in
delas vagnarna i 10 klasser, A—J. Vagnar
med cylindervolymen 8 liter eller däröver
tillhöra klassen A och vagnar med mindre
cylindervolym ån 350 cm3 klassen J. Se tabell
över viktigare världsrekord sp. 350.
Under många år fingo racerbilarna tjäna
som förebilder för sportvagnarna,
d. v. s. med kraftiga motorer försedda, låga
och ganska smäckert byggda vagnar, avsedda
för nöjesåkning. Småningom började man,
särskilt i England, framställa små
sportvagnar av helt avvikande typ. Dylika vagnar
tillverkas även i Frankrike, Tyskland och
Italien, medan de i Amerika (och även i
Sverige) använda sportvagnarna varit vanliga
privatvagnschassier med speciella
karosseri-typer. I Tyskland pågå 1935 omfattande
försök att åstadkomma en enkel, driftbillig och
lättskött »folkbil». J. N-n.
♦Automobiltrupper. I Sverige ingår
numera i fred 1 bilkompani i var och en av de
4 trängkårerna; i fält ingå bilkompanier i
såväl fördelnings- som arméträngen. Bilarna
erhållas vid mobilisering genom utskrivning.
Se även Motorisering, suppl. K. H-g.
Autonoma nervsystemet [ nä’ma-], se
Nervsystem, sp. 901.
Autopolyploidl, se Artbildning, suppl.
♦Autopsi’, se även Obduktion, suppl.
Autosträda (av it. strada, väg), väg, som
uteslutande eller huvudsaki. är avsedd för
snabbtrafik med personbilar. Se vidare Väg,
suppl. J. N-n.
Autosynkronmaskin [-krä’n-], en vanl. som
motor använd maskin (jfr Elektriska
maskiner, sp. 603). Autosynkronmotorn drives
normalt som synkronmotor med
likströms-magnetiserad rotor, men igångsättningen sker
asynkront med magnetiseringslindningen
frigjord från likströmskällan och i stället
ansluten över ett pådragsmotstånd.
Magnetiseringslindningen utföres därför vanl. som en
tre-faslindning, och under driften inmatas
likströmmen på en av faserna samt återgår
genom de båda andra parallellt. A. uppfanns
av E. Danielson (se d. o.). F. D-n.
Autotransformätor, se Elektrisk
transformator, suppl.
Autotrofa bakterier [-trä’fa-], se
Bakterier, sp. 736, Järnbakterier, suppl.,
Salpeterbakterier, även i suppl., och
Svavelbakterier, även i suppl.
Au’wi, se August Vilhelm, suppl.
Auxln, växtfysiol., se Tropismer och
Hormon, suppl.
♦Avakumovié, J., dog 1928, ej 1917.
♦Aval regleras numera av 1932 års nya
växellag, kap. 4 §§ 30—32.
A’vala. 1. Höjd (511 m ö. h.), 14 km s. s. ö.
om Belgrad, Jugoslavien, var föremål för
häftiga strider som viktig strategisk punkt
under världskriget. Efter kriget har på A. rests
ett monument över den okände serbiske
soldaten. — 2. Jugoslaviens officiella pressbyrå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
