Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Backlund, Sven Gustaf Mauritz - Backlyckta - Backman, Charles Pierre - *Backman, E. L. - *Backman, G. V. - Backman, Mia - *Backman, S. - Backslag - Backspegel - Backus, Isaac - Backwardation - Backväxel - *Bacon - Bács-Bodrog - Bacup - Badalona - Baddeleyit - *Baden - *Baden-Powell, sir R. S. S. - *Badische Anilin- und Sodafabrik - Badminton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
Backlykta—Badminton
366
högskolan i Genève samt tillhör dess lärarstab.
— Skr. bl. a.: »Hjalmar Branting» (1920),
»Moderna principer för sociallagstiftning»
(1927) och »Världsorganisation» (1931). S. H.
Backlykta, en baktill på en automobil
sittande lykta, som automatiskt tändes, då
backväxeln lägges in. B. visar vanl. gult sken.
Backman, Charles Pierre, publicist
(f. 18 9 2 20/7), bror till E. L. B. och G. V. B.
Blev jur. kand, i Uppsala 1917, var medarb.
i Stockholms-Tidningen 1919—31, huvudred,
för Sydsvenska Dagbladet Snällposten 1931
—34 och är f. n. dess korrespondent i London.
B. har bl. a. utgivit »Ungern i kultur och
historia» (1924; tills, m. B. Leffler).
♦Backman, E. L., blev 1925 prof, i allmän
och experimentell farmakodynamik och
farma-kognosi i Uppsala. Hans senare
vetenskapliga verksamhet har huvudsaki. rört gifters
inverkan på olika organ och deras autonoma
innervation.
♦Backman, G. V., var 1925—33 prosektor i
anatomi vid Karol. inst. och blev sistnämnda
år prof, i samma ämne i Lund. Han har bl. a.
sysslat med tillväxtens problem, lungans
anatomi samt jämförande anatomi.
Backman, Mia, finländsk skådespelerska
och teaterdirektris (f. 1877). Var 1894—97
anställd vid Svenska teatern i Åbo, 1897—
1909 vid de svenskspråkiga teatrarna i
Helsingfors och 1909—-11 vid den finskspråkiga
teatern i Viborg. Hon ledde 1914—18
Kan-san näyttämö (Finska folkteatern) i
Helsingfors, 1918—21 teatern i Tammerfors och leder
sedan 1921 åter Kansan näyttämö. G. K-g.
♦Backman, S., har ytterligare utgivit »Den
gamla spinnrocken» (1929) och »De fåvitska
trollen» (1932).
Backslag, på motorbåtar förekommande
anordning, vars viktigaste funktion är att
åstadkomma en omkastning av propellerns
rörelseriktning. B. tjänar även till att
fastlåsa propelleraxeln vid motoraxeln samt att
frikoppla de båda axlarna från varandra. Om
backning medelst omställning av
propellerbladen se Propeller, suppl. J. N-n.
Backspegel, en i motorfordonsförordningen
föreskriven spegelanordning, som sätter
föraren av automobil eller motorcykel i stånd att
överblicka trafiken bakom fordonet. J. N-n.
Backus [bä’kos], I s a a c, nordamerikansk
kyrkomän (1724—1806). B. rycktes med i
väckelserna under 1740-talet och var från
1756 baptistpastor i Middleborough,
Massachusetts. Han stred tappert för
religionsfriheten och utgav bl. a. »A history of New
England with particular reference to the
denomi-nation of christians called baptists» (3 vol.,
1777—96; revid. uppl. i 2 bd av D. Weston
1871). G-r W-n.
Backwardation [bäkcoodéP/an], se Deport.
Backväxel, se Backhjul, suppl.
♦Bacon kallas i England lättsaltat och
lätt-rökt sidfläsk från unga svin av låg
gödnings-grad, vilka slaktats vid omkr. 90 kg levande
vikt. En bra bacongris skall ha en
långsträckt och relativt grund kropp (långa sidor)
med ett tunt och jämnt ryggfläsk samt ett
fast och väl utvecklat bukfläsk (se pl. vid
Svinraser, bild 8, 13, 14 och 15). Stark
späckansättning i ryggen sänker högst
betydligt baconsvinens värde. Från Sverige
exporteras årl. ganska stora kvantiteter
lättsaltat b. till England (1932—34 omkr. 20
mill. kg årl.), vilket där rökes och avsättes
inom detaljhandeln. Världens största
baconexportör är Danmark, som årl. avsätter 300—•
400 mill. kg b. Det ojämförligt viktigaste
importlandet är England. I. J-n.
Båcs-Bodrog [bä’tf-bå’dråg], komitat i s.
Ungern, vid jugoslaviska gränsen, ö. om
Donau; 1,876 km2, 137,403 inv. (1931),
inberäknat huvudstaden, Baja, som administrativt
är skild från komitatet.
Bacup [béFkep], stad i Lancashire, n. v.
England, 25 km n. om Manchester; 20,606 inv.
(1931). Betydande bomulls- och
metallindustri; i omgivningen stenkolsgruvor.
Badalona [&>adalå’na], stad i sp. prov.
Barcelona, Katalonien, vid Medelhavet, 10 km
n. ö. om staden Barcelona; 44,291 inv. (1931).
Gammal stad (romarnas Baetulo), nu
industriförort till Barcelona. Kemiska fabriker,
glasbruk m. m. Viktig fiskehamn.
Baddeleylt, miner., se Zirkonium.
♦Baden. Staten hade vid 1933 års
folkräkning 2,412,951 inv. — Regeringskoalitionen
mellan centrum och de socialdemokratiska
och demokratiska partierna ägde med få
avbrott bestånd till 1929. Vid lantdagsvalen
s. å. gingo de mindre partierna starkt
tillbaka, bl. a. demokraterna, som nu lämnade
regeringen, vilken blev en koalition mellan
endast centrum och socialdemokraterna.
Hösten 1930 började nationalsocialisterna att på
allvar göra sig gällande i B:s politik och
segrade 1933. Sedan 1933 är R. Wagner
riks-ståthållare över B. B. E-r.
Nyare litt.: M. Schmid och L. Schmieder,
»Wirtschaftskunde B:s» (1928); H. Schmitt,
»Die Industriegebiete des nördlichen B.» (1931);
P. Eitel, »Die Industriegebiete des südlichen
B.» (1932); F. Lautenschlager, »Bibliographie
der badischen Geschichte», 1: 1—2 (1929—30).
♦Baden-Powell, sir R. S. S., sedan 1929
baron B. of Gilwell, besökte Sverige även
1927 och 1933. B. utgav 1933 självbiogr.
»Lessons from the ’varsity of life». E. L-th.
♦Badische Anilin- und Sodafabrik tillhör
sedan 1925 I. G. Farbenindustrie
Aktiengesell-schaft (se d. o.).
Badminton [bä’dminten], bollspel, som
liknar lawn-tennis (se d. o.). Bollen är av kork
med 14—16 fjädrar instuckna runt en
avplattad sida och slås med räcket över ett nät,
dock alltid innan bollen tagit mark. Spelet
kräver vindstilla. På senaste åren har det
börjat utövas ganska flitigt i Sverige. Se da.
handledning av A. Thayssen, »Badminton»
(1932; sv. övers. 1933). K. Z.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
