Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Badoglio, P. - Baeck, Leo - Bæckström, Olof - *Baedeker, F. B. - *Baeumker, C. - Baeumler, A. - *Baeyer, J. J. - *Bagdad - *Bagdadbanan - *Bagerilagstiftning - Bagge, Algot Fredrik Johan - *Bagge, G. A. - *Bagge, P. F. L. - *Baggenstäket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Badoglio—Baggensstäket
368
♦Badoglio, P., blev 1926 fältmarskalk och
är sedan 1927 chef för krigsmaktens
generalstab. B. har även varit guvernör över Libia.
Baeck [bäk], Leo, tysk-judisk
religions-vetenskaplig författare (f. 1873), sedan 1912
rabbin i Berlin, lärare vid Hochschule für die
Wissenschaft des Judentums. B. är bl. a. ordf,
för det tyska rabbinförbundet och sedan 1933
president för de tyska judarnas
riksorganisation. Skr.: »Das Wesen des Judentums»
(1905; 6:e uppl. 1932) och »Wege im
Juden-tum» (1933). D. B-ck.
Bæckström, Olof, geolog (f. 1887 18/io).
Blev fil. lic. i Uppsala 1915. Efter verksamhet
som praktiserande geolog (Finnmossens
gruvor i Värmland, Dannemora,
manganmalmerna i Dalsland m. m.) trädde B. 1923 i
Centralgruppens emissions-a.-b :s (numera Bolidens
gruv-a.-b:s) tjänst. Såsom chefsgeolog har B.
därvid inlagt stora förtjänster om
malmlet-ningen och undersökningen av fyndigheter
inom Skelleftefältet m. fl. delar av Sverige,
bl. a. vid upptäckten av Boliden. Av B:s
tryckta arbeten (se även Bolidens g r u
v-a. - b., suppl., sp. 614 f.) må här nämnas
»Pe-trographische Beschreibung einiger Basalte
von Patagonien, Westantarktika und den
Süd-Sandwich-Inseln» (i Bulletin of the Geological
Institution of Upsala, XIII, 1915). N. Zn.
♦Baedeker. F. B. dog 1925.
♦Baeumker, C., dog 1924.
Baeumler, A., se B ä u m 1 e r, A., suppl.
♦Baeyer, J. J., hette Joseph Jakob.
♦Bagdad. Staden har börjat moderniseras.
Flera huvudgator ha uträtats och
makadami-serats; automobiltrafik och telefon ha införts.
En stor flyghamn är anlagd i förstaden
Hi-naidi och är nu en huvudstation för
lufttrafiklinjerna från Europa till Indien och Östasien.
B. är centralpunkten för Iraks järnvägsnät
med linjer till Basra, Chanikin (vid persiska
gränsen) och Kerkuk (skall fortsättas till
Mo-sul) samt Baidji (jfr Bagdadbanan, suppl.).
Dessutom har B. regelbunden automobiltrafik
genom Syriska öknen till Damaskus och Beirut
samt Jerusalem. Grundstenen till ett univ.
lades 1922, och de första byggnaderna
invigdes 1926. I B. finnas arkeol. museum, amerik.
Orientforskningsinst. och arab, vet.-akad. S. F.
♦Bagdadbanan. Avsnittet genom Taurus
har numera fullbordats. Berglandet passeras
genom ett 70-tal tunnlar, av vilka den
längsta är 3,795 m. Sträckan Nisibin (Nusaybin)
—Mosul—Bagdad har däremot ej utförts,
och frågan om dess fullbordan synes f. n. ej
vara aktuell. Endast dess s. del, Bagdad—
Kalat Scherkat, har hittills utförts och
trafikeras f. n. blott till Baidji (219 km från
Bagdad). I stället har i anslutning till
järnvägen från Basra byggts en smalspårig linje
Bagdad—Kerkuk, som skall framdragas till
Mosul. F. n. upprätthålles regelbunden
automobiltrafik på sträckan Kerkuk—Mosul—
Nisibin i anslutning till tågen från Basra
och Simplon—Orientexpressen.
♦Bagerilagstiftning. Genom lagen 16 maj
1930 om vissa inskränkningar av tiden för
bageri- och konditoriarbete fick
ifrågavarande lagstiftning, som förut haft tidsbegränsad
giltighet, definitiv karaktär. A. M.
Bagge, Algot Fredrik Johan, jurist
(f. 1875 19/7), bror till G. A. B. Blev jur. kand.
1899, hovrättsråd 1911, revisionssekr. 1915,
häradshövding i Sollentuna och Färentuna
härads domsaga 1927 och justitieråd 1930. B.,
som 1921—29 var ordf, i
sjölagstiftningskom-mittén, deltog såsom regeringsdeiegerad i
internationella sjörättskonferenser i Bryssel
1922, 1923 och 1925 samt i skandinaviskt
sjö-rättssamarbete 1922—29. Han var 1925—26
president i engelsk-tyska skiljedomstolen i
London och 1933—34 skiljedomare i tvist
mellan Storbritannien och Finland. Bl. a.
såsom v. president i International law
association (se d. o.) och medlem i Rominstitutets
kommitté för unifiering av köprätten har
han verkat i det internationella rättsliga
samarbetets tjänst. 1928 föreläste han vid
Académie de droit international i Haag över
lagkonflikter vid köp av lös egendom (tr. i
akad:s Recueil de Cours 1928: 5). B. har
publicerat en rad juridiska studier. A. M.
♦Bagge, G. A., var led. av stadsfullmäktige
1913—26 (andre v. ordf. 1920—25). Han har
bl. a. tillhört Stockholms stads
folkskoledi-rektion, stadsfullmäktiges beredningsutskott
och stadskollegiet samt varit ordf, i
löneav-talsnämnden i Stockholm. 1932 blev han led.
av F. K., 1933 led. av statsutskottet, 1935 av
andra lagutskottet och 1934 v. ordf, i F. K:s
nationella parti. B. är sedan hösten 1933 ordf,
i Allmänna valmansförbundet för Stockholm
samt sedan 3 juni 1935 ordf, i Allmänna
val-mansförbundets riksorganisation. L. K.
Vid Socialinstitutet (se d. o.) har B. lett
studier, som resulterat i bl. a. »Wages in
Sweden 1860—1930» (1933). Såsom led. av
den 1927 tillsatta kommittén för utredning
av arbetslöshetens karaktär och orsaker
författade B. avd. »Orsaker till arbetslöshet» i
dess betänkande I (1931). Han hai vidare
utgivit bl. a. »Det moderna näringslivets
uppkomst» (1925; 2:auppl. 1931). E. F. K. S-n.
♦Bagge, P. F. L., dog 1926.
♦Baggensstäket. I över 100 år har
ifrågasatts att upprensa sundet till en för större
fartyg användbar farled genom s.
skärgården. Sedan Knut och Alice Wallenbergs
stiftelse 1933 erbjudit stadsfullmäktige att med 2
mill. kr. bidraga till upptagandet av en dylik
led, som kunde passeras av svenska
pansarfartyg, avlämnade Stockholms hamnstyrelse
i mars 1935 förslag till och tillstyrkte
upptagandet av en farled med 7,4 m djup vid
lågvatten och 31 m bottenbredd (beräknad
kostnad 4,150,000 kr.), som skulle utföras av
staden och staten gemensamt. 17 juni 1935
beslöto stadsfullmäktige emellertid att icke
emottaga donationen. Majoritetens beslut
motiverades med att arbetet, som var
av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
