Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Belgien - Myntväsen - Bankväsen - Armén - Det fasta försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
Belgien (Bankväsen—Det fasta försvaret)
442
av både utländskt och inhemskt kapital.
Sedan drakoniska valutarestriktioner
genomförts, övergav B. ånyo guldmyntfoten 29 mars
1935. Regeringen bemyndigades därvid att
devalvera belgan till en guldparitet, som
motsvarade mellan 70 och 75 % av den forna
pariteten, och fastställde t. v. den nya
pariteten till 72 % av den gamla. Därjämte
upprättades en valutastabiliseringsfond, som
skulle finansieras genom värdestegringen på
nationalbankens guldkassa. Åtgärderna åsyfta
att avskaffa belgans »övervärdering» i
förhållande till pd st. samt att försvara denna
position med valutastabiliseringsfondens
tillhjälp.
Bankväsen. Affärsbankerna ha i B. äldre
anor än någonstans annars på den europeiska
kontinenten, i det att landets äldsta och
största bank, Société générale, grundades
redan 1822. Före världskriget och under de
första efterkrigsåren var bankorganisationen
splittrad på ett jämförelsevis stort antal
banker, av vilka blott några få voro sinsemellan
förenade i intressegemenskap. Ur dessa
bankgrupper ha sedan genom fusioner uppväxt
storbanker, av vilka fyra äga 70 % av hela
antalet bankkontor. —• Med få undantag (t.
ex. Société beige de banque) ha de belgiska
bankerna sedan gammalt haft direkta
intressen i industrien vid sidan av den egentliga
affärsbanksrörelsen. Denna »mixed banking»
har liksom på andra håll mäktigt befordrat
industriens tillväxt men under
lågkonjunkturer blivit en börda för bankerna. Fyra av
storbankerna ha på senare tid sammanfört
sina industriintressen till särskilda
holding-bolag, och fullföljande denna tankegång har
man i aug. 1934 genom lagstiftning ålagt
bankerna att uppdela sin organisation i en
affärsbank och en industriförlagsbank. De
sålunda uppkomna affärsbankernas rörelse är
föremål för ingående lagstiftning till skydd
för insättarna. Samtidigt ha bankerna
be-retts tillfälle att hos en statlig
centralorganisation, Société nationale de crédit ä
l’in-dustrie, återbelåna sunda industriengagemang
till ett belopp av 2 milliarder frcs.
Härigenom har man velat förbättra bankernas
likviditet och samtidigt minska industriens
låneräntor. Under valutakrisen i mars 1935, då
kapitalflykten starkt ökade
penninguttag-ningen i bankerna, infördes 28 mars en 3
dagars bank holiday, varunder
valutareformen (se Myntväsen, ovan) genomfördes. För
stärkandet av förtroendet till bankerna ha
riktlinjer uppdragits för en ny bankreform
med bl. a. statsgaranti för insättningarna
samt skärpt bankkontroll. — De största
affärsbankerna äro Banque de la société
générale de Belgique och Banque de Bruxelles.
Centralbanken, Banque nationale de Belgique,
har monopol på sedelutgivningen. E. H-ss.
Armén. Högsta befälet över hemlandets
stridskrafter utövas i fred under konungen
av försvarsministern; i fält för konungen
per
sonligen högsta befälet. Flygstridskrafterna
tillhöra armén. I försvarsministeriet ingå
bl. a. generalstaben, truppslagsinspektionerna
och de högre förvaltningsmyndigheterna. —
1923 års rekryteringslag är ändrad genom
lagar bl. a. av 1926, 1928 och 1929. Av den
årliga värnpliktskontingenten (omkr. 65,000
man) uttagas numera högst 44,000 man till
utbildning, därav 21,000 under 12—14 mån.,
återstoden under 8 mån. De icke inkallade
tillhöra rekryteringsreserven. I aktiva arméns
reserv fullgöres dessutom 1 repetitionsövning
på 42 dagar, av vissa värnpliktiga därjämte
2 repetitionsövningar om 8 dagar. — Landet
är indelat i 3 militärdistrikt. Armén
omfattar i fredstid 3 armékårer (om 2
inf.-divisioner och 1 kårartillerireg:te), 1 kavallerikår
(2 divisioner, 1 art.-reg:te m. m.), 1
arméartilleribrigad (2 reg:ten), luftvärnet (stab
och 1 reg:te m. m.), flygvapnet (stab och 2
reg:ten m. m., omkr. 200 krigsdugliga
flygplan), besättningstrupper i fästningarna m. m.
Arméns fredsstyrka utgjorde 1934 omkr. 4,200
officerare och 63,000 man övrig personal.
Gendarmeriet, som i vissa avseenden lyder
under försvarsministern, utgjorde s. å. omkr.
6,400 man. — De mobiliserade stridskrafterna
uppges omfatta 12 inf.- och 2
kav.-divisio-ner, sammanförda till 6 armékårer och 1
kavallerikår m. m. De för gränsförsvaret i
provinsen Luxembourg avsedda trupperna (3
jägarreg:ten m. m.) bilda den s. k.
Ardenner-brigaden. Fälthärens sammanlagda stvrka
beräknas till omkr. 300,000 man. —
Kolonialtrupperna i Belgiska Kongo och
Ruanda-Urundi utgjorde 1934 omkr. 130 officerare och
13,300 man övrig personal. De lyda under
generalguvernören och kolonialministern. C. A.E.
Det fasta försvaret. Inemot 500 mill.
frcs ha sedan 1931 anvisats för det fasta
försvarets utbyggande. Med direkt
anslutning till de franska gränsbefästningarna
förses ö. gränsen i belg. Luxembourg och
provinsen Liége med talrika mindre
befästningsverk i ung. linjen Arlon—Bastogne—
Houffalize—Vielsalm intill den
svårframkomliga högslätten Hohes Venn. N. v. därom på
den strategiskt viktiga Herveplatån byggas
fort bl. a. vid Julémont, Pepinster och
Bat-tice. N. om Liége, där Albertkanalen mynnar
ut i Meuse, anlägges ett starkt fort,
Eben-Emael. De äldre befästningsverken ö. om
Meuse vid Liége och Namur moderniseras, och
i fortmellanrummen anordnas hinder,
kul-sprutevärn och skyddsrum. Längs gränsen
mot Nederländerna utbygges en rad mindre
verk samt vidtagas förberedelser för
åstadkommandet av översvämningar. Såsom ett
slutvärn i försvarssystemet planeras en
»Fästning Flandern» genom anläggandet av
befästningar och förberedandet av
översväm-ningsområden mellan Nieuwpoort och Gent
samt i Scheldelinjen mellan Gent och
Ant-werpen. Vid Gent skall byggas ett
brohuvud på s. Scheldestranden, varjämte Ant-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
