Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Belgien - Det fasta försvaret - Örlogsflottan - Ekonomisk försvarsberedskap m. m. - Sport och idrott - Historia - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Belgien (örlogsflotta—Historia)
444
werpens befästningar skola moderniseras och
fullständigas. O. E. S.
örlogsflottan. 1928 nedlades flottan av
ekonomiska skäl. ö-g.
Ekonomisk försvarsberedskap m. m.
Förberedelser äro vidtagna för en snabb mobilisering
av industrien och hela nationen. I varje
ministerium ingår en mobiliseringsavd. Under
försvarsministern arbetar dessutom en
permanent mobiliseringskommission, som bl. a.
handlägger frågor rörande civilbefolkningens
skydd mot luftkrigföring och undanförande
av gränsbefolkningen. C. A. E.
Sport och idrott. I mitten av 1800-talet
började tyska Turnén vinna insteg i B. Den
modererades senare av J. Hoppel till den s. k.
belgiska metoden och är fortfarande ganska
spridd. Svensk gymnastik kom i ropet först
efter Viktor Balcks uppvisningar med
Stockholms gymnastikförening 1877 och 1880 för
att därefter nå stor spridning, särskilt genom
generalmajor C. Lefébures samt
gymnastikdirektörerna Lars Sandbergs och Henry de
Gensts insatser. Numera användes den
Ling-ska gymnastiken allmänt både i skolorna och
vid den militära utbildningen.
I den moderna sporten har B. gjort
uppmärksammade insatser, särskilt i fotboll, som
är landets nationalsport. Belgiska
fotbollsförbundet omfattade sept. 1934 1,450
föreningar med över 125,000 medl. T. o. m. 1934
hade B. spelat 156 landsmatcher, av vilka 57
vunnits; sin största framgång nådde B. vid
olympiska spelen i Antwerpen 1920, då
guldmedaljen erövrades genom seger över
Tjeckoslovakien. Andra populära idrottsgrenar äro
simning och vattenpolo (olympiska
silvermedaljer 1908, 1920 och 1924), fri brottning och
boxning (Pierre Charles mångårig
Europa-mästare i tungvikt). I roddsport har B.
erövrat en rad Europamästerskap, cykelsporten
hör till landets stora idrottsgrenar liksom
hästsporten, där B. vid olympiska spelen 1920
placerade sig på andra plats. Den största
hästsporttävlingen är derbyt på Boitsforts
kapplöpningsbana i slutet av maj. A-ö.
Historia. De centrala frågorna i B:s
politik efter världskriget ha varit kampen för
att åstadkomma ekonomisk stabilitet och
flamländarnas ständigt växande krav på ökat
inflytande i det offentliga livet. Majoriteten
av flamländare har inordnat sig i de katolska
och socialdemokratiska partierna, inom vilka
de framgångsrikt verkat, bl. a. för
likställighet mellan flamländskan och franskan.
Ministären Theunis rekonstruerades flera
gånger och satt kvar till 1925, då
parlamentsvalen gåvo utslag åt vänster. Efter några
kortlivade, vänsterbetonade
samlingsministä-rer, där det flamländska elementet var väl
företrätt, bildade katoliken Jaspar i maj 1926
en nationell välfärdsregering, som i okt. s. å.
lyckades stabilisera valutan, varvid B. erhöll
en ny myntenhet, belga (se ovan, sp. 440).
Efter upprepade rekonstruktioner och ständig
kamp mot de flamländska aktivisterna i
språkfrågan och mot socialdemokraterna i
försvarsfrågan avgick ministären Jaspar i
maj 1931. En långvarig ministerkris följde,
varefter ledaren för det kristligt
demokratiska partiet, Renkin, bildade en
koalitionsregering, som fick stora svårigheter genom
världsdepressionens oerhörda verkningar för
B., omfattande strejker och långvariga
ar-betskonflikter. I okt. 1932 avgick regeringen
och efterträddes av en liberal-katolsk
sam-lingsministär under greve de Broqueville. De
ekonomiska frågorna — främst frågan om
devalvering av valutan och B:s upphävande
av guldmyntfoten — blevo inom kort
övermäktiga även för denna ministär. Efter en
rekonstruktion i juli 1934 måste regeringen
avgå i nov. s. å., då den efterträddes av en
borgerlig samlingsregering under Theunis. I
febr. 1934 avled kung Albert och efterträddes
av sin äldste son, hertigen av Brabant, vilken
som Leopold III besteg B:s tron. Också den
nya ministären Theunis föll på de
valutapolitiska frågorna och följdes i mars 1935 av
en stor samlingsministär under ledning av den
partilöse v. presidenten i nationalbanken, van
Zeeland. I denna ministär ingingo även
socialdemokrater, bl. a. arbetarpartiets gamle
ledare Vandervelde. Utrikespolitiskt har B.
följt de traditionella linjerna, d. v. s. arbetat
i nära anslutning till Frankrike. Sedan den
nationalsocialistiska regimen kommit till stånd
i Tyskland 1933, har en skärpning kunnat
iakttagas i B:s politik mot detta land. Till en
del beror detta på den aktivitet, som den
nationalsocialistiska agitationen visat bland
den tyska befolkningen i Eupen-Malmedy.
På våren 1935 funno sig också de belgiska
myndigheterna föranlåtna att där vidtaga
masshäktningar, och redan tidigare hade
förbud utfärdats mot nationalsocialistiska
emblem och uniformer. B. E-r.
Nyare litt.: M. A. Lefèvre, »Lhabitat
ru-ral en Belgique» (1926); C. Holland och H.
Debraye, »La Belgique» (2 bd, 1925—27); A.
Demangeon, »Belgique, Pays-Bas,
Luxem-bourg» (P. Vidal de la Blache och L. Gallois,
»Géographie universelle», bd 2, 1927); W.
Tuckermann, »Länderkunde der Niederlanden
und Belgiens» (1931); P. Blanchart, »Ce qu’il
faut connaftre de la Belgique» (s. å.); C.
Holland, »Belgium» (1933); P. Colin,
»Belgique: Carrefour de 1’occident» (s. å.). På
sv. finnes A. de Ridder, H. Velge m. fl.,
»B.» (1928). Av H. Pirenne, »Histoire de
Belgique», ha tillkommit bd 6—7 (1926—32).
Vidare märkas: H. Pirenne, »Bibliographie de
1’histoire de Belgique» (3:e uppl. 1931); F. van
Kalken, »La Belgique contemporaine (1790—
1930)» (1930); P. Verhaegen, »La Belgique
sons la domination frangaise» 1792—1814 (5
bd, 1922—29); F. de Lannoy, »Histoire
diplo-matique de 1’indépendance beige» (1930);
»Histoire de la Belgique contemporaine» 1830—
1914, redig, av J. de Harveng (3 bd, 1928—30);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
