Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Bergman, Hj. F. E. - *Bergman, J. - Bergman, Oscar William - Bergman, Per Herman - Bergman, Sten - *Bergman, T. O. - Bergmann, Ernst - Bergmann, Gustav von - Bergmark, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
481
Bergman, J.—Bergmark
482
ytterligt få motstycken i den svenska
litteraturen. Fram till 1919 var B:s alstring med
ett undantag stämd i mörka och tunga
färger, fr. o. m. »Markurells» skapade han sina
förnämsta verk i ett samspel av humor och
tragik, med en teknik, som levandegjorde
nuet med utomordentlig kraft och saft. Hans
djärva och burleska naturalism förenades med
rik fantasi. Visionär som Dickens och Balzac,
var han en genial psykolog, som intuitivt
begrep och framställde själslivet i dess
sammansatta, överraskande och irrationella
egenart. Hans noveller (»Kärlek genom ett
fönster», 1929, »Labyrinten», 1931) äro delvis
mästerliga. Som sagoförtäljare (2 saml., 1916
och 1924) har han kallats den bästa svenska
i modern tid. — Även som dramatiker fick
han betydelse. Renässansdramat »Parisina»
(1915), »Marionettspel» (1917) och »Spelhuset.
Vävaren. Porten» (1923; »Porten» uppf. i
Sthlm 1928) verkade genom stark stämning,
»Swedenhielms» (1925; uppf. i Sthlm s. å.)
är ett lustspel, rikt på karaktärsfigurer och
dialogiserat på samma friska och kvicka sätt
som romanerna, »Dollar» (uppf. 1926 i Sthlm)
och studien i judiskt kynne »Patrasket»
(uppf. 1928 i Sthlm) äro komedier. »Hans
Nåds testamente», »Swedenhielms»,
»Markurells» och »Flickan i frack» ha filmats. För
filmen skrev B. även »Vem dömer?» och
»En perfekt gentleman». — 1935 utgavs »Det
har berättats mig», innehållande föredrag och
minnen. — Litt.: R. G:son Berg, »Hj. B.»
(1935; i Verdandis Småskrifter). —- B:s
porträtt återges på vidstående plansch. R-n B.
‘Bergman, J., är t. f. lärare vid
Stockholms högskola sedan 1928 och erhöll
professors namn 1930. B. blev ordf, i riksdagens
in-terparlamentariska grupp 1934 och led. av
Folkpartiets riksdagsgrupps förtroenderåd
1935. H. G-n.
Bergman, Oscar William, militär (1860
—1929). Blev officer vid Göta art.-reg:te 1881,
var chef för Artilleri- och ingenjörhögskolan
1904—11 och för Positionsart.-reg:tet 1911—
19 samt kommendant i Karlsborg 1919—27.
B. gjorde flera uppmärksammade
artilleritekniska uppfinningar, bl. a. en
excenterskruv-mekanism för kanoner, ett repetergevär och
en kulspruta. Han var även verksam som
vetenskaplig författare och utgav »Lärobok i
artilleriteknik» (3 bd, 1900—02),
»Expansions-teorien» (1904) m. m. R. Å.
Bergman, Per Herman, konstgjutare (f.
1869 2O/io). Har sedan 1905 haft eget
konst-gjuteri i Stockholm, 1908 ombildat till
Herman B:s konstgjuteri-a.-b. 1914 öppnade B. i
Stockholm Sveriges första skulpturhall. Han
har utfört en mängd stora arbeten i brons
efter modeller av C. Milles (bl. a. Sten
Sture-monumentet vid Uppsala, »Solsångaren» och
Industrimonumentet i Stockholm,
Götaplatsbrunnen i Göteborg, Folke Filbyterstatyn i
Linköping), Chr. Eriksson
(Engelbrektssta-tyn vid Stockholms stadshus), C. Eldh (Finn
Malmgrens staty i Uppsala) o. a. För
Wallen-steinska palatset i Prag har B. gjort
avgjut-ningar i brons av ett 30-tal figurer och
grupper efter originalen (krigsbyte) i
Drottningholms park. B:s tekniska kunnande står
mycket högt. E. L-k.
Bergman, Sten, zoolog, forskningsresande
(f. 1895), son till J. B.; fil. lic. 1925. Har
företagit forskningsresor till Kamtsjatka
1920—-23, till Kurilerna 1929—30 och till Korea 1935
samt verkat som
föreläsare (även i radio).
Han har utgivit
»Kamtschatka,
skildringar från en 3-årig
forskningsfärd» (1923),
»På hundsläde genom
Kamtschatka» (1924),
»De tusen öarna i
Fjärran östern» (1931),
»New birds from the
Kurile islands» (s. å.),
»On the immigration
of the squirrel into
Kamtchatka» (s. å.) och »Från fjärran
länder» (1933), geogr. läsebok för skolbruk.
G-a J.
‘Bergman, T. O. Jfr Hedvig af Petersens,
»Om T. B:s och C. W. Scheeles franska
förbindelser» (i Personhist. Tidskr. 1928).
Bergmann |bä’rk-], Ernst, tysk filosof (f.
1881), prof, i Leipzig 1916. B., som skrivit
ett stort antal filosofiska arbeten, är även
känd som en av de främsta förespråkarna
för den nya germanska religion, som bildar
grundvalen för den s. k. Tyska trosrörelsen.
I flera skrifter, särskilt »Die deutsche
Na-tionalkirche» (1933), har han utvecklat sin
åskådning, som han i det nämnda arbetet
sammanfattat i det s. k. Deutschapostolikum,
en tyskreligionens trosbekännelse: »Jag tror
på tyskreligionens Gud, som verkar i
naturen, i den höga människoanden och i sitt folks
kraft. Och på nödhjälparen Kristus, som
kämpar om människosjälens höghet. Och på
Tyskland, det land, där den nya
mänskligheten danas». Den tyska nationalkyrka, som
B. vill skapa, skall vara statskyrka med
statens högste ledare som överhuvud. Inga
privata religionssamfund eller religiösa
föreningar skulle existera. Att utträda ur
nationalkyrkan skulle vara omöjligt för den
tyske medborgaren. N. Km.
Bergmann [bä’rk-], Gustav von, tysk
läkare (f. 1878), son till E. v. B.; prof, i
medicin, först i Marburg. så i Frankfurt a. M.
och sedan 1927 i Berlin. B. har särskilt ägnat
sig åt behandling av magsår,
gallvägslidan-den och högt blodtryck.
Bergmark, Gustaf, läkare (f. 1881 15/3).
Disputerade 1908 för med. doktorsgrad, blev
s. å. docent i praktisk medicin och 1909 med.
dr, var 1916—21 prof, i pediatrik och
praktisk medicin och är sedan 1921 prof, i
praktisk medicin, allt i Uppsala. B. har företrä-
XXI. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
