Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergmark, Gustaf - *Bergmästardistrikt - Bergner, Elisabeth - Bergquist, John Victor - *Bergqvist, B. J:son - Bergqvist, Nils Johan - *Bergroth, K. H. - Bergs, Arveds - Bergsbadaksjanska området - *Bergshammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
Bergmästardistrikt—Bergshammar
484
desvis studerat nervsystemet (de sensibla och
motoriska banornas förlopp, förlamningarnas
symtomatologi m. m.) ävensom
kolhydratomsättningen. Ljd.
♦Bergmästardistrikt. Sedan 1929 är antalet
b. endast 5. Mellersta distriktet har
indra-gits, och Örebro län tillhör nu östra,
Skaraborgs län västra distriktet. Enl. beslut av
1934 års riksdag skall vid inträffad ledighet
en bergmästarbefattning indragas. E. Hlr.
Bergner [bä’rgner], Elisabeth, tysk
skådespelerska av judisk-österrikisk börd (f. 1899).
B. är en fantasifull framställarinna av den
klassiska och moderna repertoarens unga
kvinnor. Hennes konst
präglas av skarp
intelligens, fin humor
och - äkta
känslovär-me. B. har sedan 1932
med stor framgång
ägnat sig åt
utländska gästspel, bl. a. i
London. Som
filmskådespelerska har hon
mest gjort sig känd
som en den vita
dukens sensitiva, som
med själfull
sensua
lism mästerligt tolkat brytningsårens skygga
erotik och den av kulturkomplex hämmade
passionen hos en viss kategori av kvinnlig
storstadsungdom. Särskilt märkas hennes
roller i »Ariane» och »Trånande läppar» med
Rudolf Forster som motspelare samt, sedan
hon lämnat Tyskland, i »Lilla kejsarinnan»
(regi Alexander Korda) och »Escape me never»
(regi Paul Czinner). G. K-g; R. A-g.
Bergquist, John Victor,
svensk-amerikansk kompositör (1877—1935), f. i S:t Peter.
Minnesota, dit familjen några år tidigare
invandrat från Värmland. Efter studier i
Min-neapolis, Paris, Stockholm och Berlin var B.
organist i Minneapolis, senare musikdir. vid
Augustana college, Rock Island, och från 1918
musikinspektor vid Minneapolis’ skolor. Bland
hans kompositioner märkas oratoriet
»Gol-gatha» (uppf. i Minneapolis 1906), en
refor-mationskantat (uppf. i Rock Island 1917),
»Julkantat», körsånger för gudstjänsten,
pianohäftet »From the nursery» (tillerkänt
internationellt pris), orgelsonater m. m. H. G-t.
♦Bergqvist, B. J : s o n, avgick 1928 från sin
befattning som generaldir. och chef för
Skolöverstyrelsen. B. var 1927—30 ordf, hos 1927
års skolsakkunniga. Sedan många år har han
varit en av förgrundsfigurerna inom svenskt
skolväsen och har tagit verksam del i det
genomgripande arbete på det svenska
undervisningsväsendets omdaning, som
kännetecknat de senaste årtiondena. Bland hans senare
skrifter böra nämnas »Våra skolor» (1923;
utlåtande över skolkommissionens
betänkande), »Svenskt och främmande i svenskt
skolväsen» (1926) och »Sveriges ungdomsskolor»
(1931; på offentligt uppdrag). Fr. Sg.
Bergqvist, Nils Johan, dövstumpedagog
(f. 1869 24/i2). Blev folkskollärare 1892,
döv-stumlärare 1894 och fil. kand. 1904, var
lärare vid olika dövstumskolor 1894—1906
och föreståndare vid dövstumskolan i Lund
1906—32, tillika vid de på hans initiativ 1912
upprättade Lantbruks- och hantverksskolan
samt Skyddshemmet för dövstumma å
Råbylund. 1909 väckte han förslag till en
omorganisation av svenska dövstumskolan efter
danskt mönster och deltog såsom sakkunnig
inom Skolöverstyrelsen 1919—21 vid
förslagets utarbetande. Enl. detta, som alltjämt
är aktuellt, skulle staten övertaga
dövstum-undervisningen, upprätta skilda skolor för
undervisning av olika kategorier
dövstumma och bereda dem fortsatt undervisning.
Sedan 1920 är B. huvudred, för Nord. Tidskr.
för Dövstumskolan. Han har bl. a. utgivit
»Handbok för undervisningen i
dövstumsko-lans artikulationsklass» (1913), läroböcker
och läsning för dövstumma. E. Jr.
♦Bergroth, K. H., blev emeritus 1934.
»Finlandssvenska» utkom i ny uppl. 1928.
Bergs, Arveds, lettisk politiker (f. 1875).
Efter juridiska studier i Dorpat blev B. 1896
domare i S :t Petersburg. Han deltog i
grundandet av det lettiska demokratiska partiet 1905
men måste efter revolutionen fly till
utlandet. Under den tyska ockupationen 1917—18
återvände B. till Lettland och var verksam
för grundandet av en lettisk nationalstat.
Han var inrikesminister i Ulmanis’ ministär
dec. 1919—juni 1921 och blev 1921 ledare för
nationella centerpartiet. Han har spelat en
framstående politisk roll också som red. för
tidningen Latwis (till 1934). Han har bl. a.
utgivit »Lettische Zukunftgedanken» (1918).
R. Ljl.
Bergsbadaksjänska området, ry.
Gorno-Ba-dachsjanskaja avtonomnaja oblast, autonomt
område inom sovjetrepubliken TadjiKistan.
omfattar den ryska andelen av Pamir; 57,478
km2. 35,700 inv. (1933); huvudstad: Chorog
(1,200 inv.). Befolkningen utgöres huvudsaki.
av s. k. galt jas, besläktade med tadji kerna
och till religionen schiitiska muhammedaner.
B. bildades 1927.
♦Bergshammar, säteri. B:s arkiv
förvärvades 1930 till Riksarkivet. Om dess innehåll
se Hist. Tidskr. 1885 och Medd. från Sv.
Riksarkivet 1930. En förut i samlingarna på B.
ingående vapenbok från 1400-talet (jfr
Svenska Autografsällskapets Tidskr. 1893)
förvärvades 1933 till Riksarkivet. —
Rustkam-maren på B., vars äldsta del utgöres av den
Mecksska rustkammaren på Hacksta i
Uppland, som 1617 ärvdes av Otto von Sack,
ingick i det för friherrliga ätten Sack 1751
bildade fideikommisset, i vilket särskilt
upptogs rust- och svarvkammaren med dess
tillhörigheter. I densamma ingå även en del
genom arv erhållna Stenbocksminnen. F. ö.
innehåller den bl. a. en till ett 100-tal
uppgående samling skjutvapen, som för sig bildar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
