Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Bergshammar - *Bergshantering - Bergshögskolan - Bergsjöholm - *Bergsjö och Forsa - *Bergslagen - *Bergslagernas järnvägar - Bergsmansyxa - *Bergson, Henri - Bergsregale - *Bergsrepubliken - *Bergsskola - *Bergsstaten - *Bergstedt, C. H. B. - *Bergstedt, H. - *Bergsten, C. G. - Bergsten, Nils Emanuel - Bergstrand, Allan Svante Fritjof - *Bergstrand, C. Ö. E. - Bergstrand, Karl Johan Hilding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Bergshantering—Bergstrand
486
en enastående intressant utvecklingsserie för
dessa vapen. Dessutom finnas dräkter, fanor,
värjor och hästmunderingar av stort intresse.
Som helhet utgör rustkammaren en av de få
till våra dagar bevarade svenska
herrgårds-rustkamrarna. Efter att i omkr. 200 år ha
stått orörd på slottet förvärvades och
överfördes rustkammaren 1930 till
Livrustkam-maren. H. B-n; G. W. F.
♦Bergshantering. Om världsproduktionen
av viktigare bergverksprodukter se art. om
flertalet metaller (även i suppl.) samt
Stenkol, suppl.
Bergshögskolan, stundom använd men ej
officiell benämning på fackavd. för
bergsvetenskap vid Tekniska högskolan.
Bergsjöholm, ofta använt namn på
Bjäre-sjöholm (se d. o., även i suppl.).
♦Bergsjö och Forsa. I samband med
öppnandet av Ostkustbanan har Norra
Hälsinglands järnväg (jfr d. o.) som bibana
införlivats med denna och avkortats.
♦Bergslagen. Nyare litt.: F. Seebass,
»Bergslagen. Versuch einer
kulturgeographi-schen Beschreibung und Umgrenzung» (2 dir,
1928).
♦Bergslagernas järnvägar ha (1935) en
egen banlängd av 493,9 km, näml, sträckorna
Falun—Göteborg Bergslagens station 476.3
km, Daglösen—Filipstad 8,o km och
Rämshyt-tan—-Idkerberget 9,6 km. F. P.
Bergsmansyxa, ett till den äldre
gruvkul-turen hörande föremål, i Sverige känt endast
i form av käppar (bergs manskäppa r)
med yxliknande kryckor av växlande
material. Urspr. sannolikt ett försvarsvapen, buret
av bergsmän vid tyska gruvor (bl. a.
Frei-berg), blev b. efter band ett värdighetstecken
för vissa bergsmän och bergsofficianter.
Bergs-manskäppar ha i Sverige nyttjats bl. a. av
bergsmän vid Stora Kopparberget och Sala
silvergruva (däremot ej vid järngruvorna) samt
av tjänstemän i bergsstaten, men de kommo
småningom i bruk även hos personer utanför
bergsbruket. — Litt.: S. Ambrosiani,
»Bergs-mansyxor och bergsmanskäppar i Norden» (i
Med Hammare och Fackla 1930). E. Hlr.
♦Bergson, H., har ytterligare utgivit
»Du-rée et simultanéité å propos de la théorie
d’Einstein» (1922), »L’énergie spirituelle»
(1919; sv. övers. 1921), »Les deux sources de
la morale et de la religion» (1932) och »La
pensée et le mouvant» (1934). B. erhöll 1927
det litterära Nobelpriset och blev 1931 led.
av sv. Vet.-akad. G. O-a.
Bergsregale, se Grundregalen.
♦Bergsrepubliken upplöstes 1924 och
uppdelades i Nordossetiska autonoma området,
den autonoma staden Vladikavkaz (förenade
1934) och Ingusjiska autonoma området
(förenat 1934 med Tjetjenska autonoma området).
♦Bergsskola. Bergsskolan i Falun nedlades
1930. Biogr. matriklar ha utgivits av G.
In-debetou över elever dels vid bergsskolan i
Falun (till 1869) och vid Tekn. högskolans
fackavd. för bergsvetenskap
(»Bergshögskolans elever», 1919), dels vid bergsskolan i
Filipstad (»Bergsskolans i Filipstad elever
1830—1930», 1931). E. Hlr.
♦Bergsstaten. Antalet
bergmästarbefatt-ningar är sedan 1929 5 och antalet
gruv-ingenjörsbefattningar 4. Jfr B e r g m ä
s-tardistrikt, suppl.
♦Bergstedt, C. H. B., dog 1926 20/8.
♦Bergstedt, H., har vidare bl. a. utgivit den
betydande diktcykeln »To roser» (1924), det
självbiografiska prosaarbetet »Under
klokke-taarnet» (1926) och den tendentiösa novellen
»Berlinerrejsen» (1928), vars inlägg för
barnbegränsning väckte uppseende, samt en rad
smärre skådespel, särskilt för arbetarteatrar.
Ilan är nykterhetsagitator och fast
medarbetare i Social-Demokraten. P. E-t,
♦Bergsten, C. G., dog 1935 22/4. Han var
1925—31 byggnadsråd i Byggnadsstyrelsen
och blev 1931 t. f. prof, vid Konsthögskolan
i Stockholm. B. utförde ritningar till
inredning av Svenska Amerikalinjens motorfartyg
»Kungsholm» (1928) och till stadsteatern i
Göteborg (invigd 1934), ett såväl
arkitekto-niskt-konstnärligt som teatertekniskt
betydande arbete. E. L-k.
Bergsten, Nils Emanuel, statistiker (f.
1873 12/2), fil. dr i Uppsala 1906. B., som
antogs till e. o. amanuens i Statistiska
centralbyrån 1899, blev 1908 förste aktuarie i
Kom-merskollegium, 1912 byråchef i Socialstyrelsen
och 1929 led. av Arbetsdomstolen. Han har
nedlagt ett betydande arbete på
socialstatistikens utveckling och även varit verksam som
ledare av förhandlingar mellan arbetsgivare
och arbetare. A. M.
Bergstrand, Allan Svante Fritjof,
författare (f. 1891 14/3), fil. dr 1928 i Lund på
avh. »Den unge Goethe och religionen» (s. å.),
vart adjunkt i Halmstad 1926 och lektor i
Malmö 1930. B. har varit verksam som
litteraturkritiker i den socialdemokratiska
pressen men framför allt gjort sig bemärkt för
sin betydande översättargärning. Utom
tolkningar av arbeten av Schiller och Thomas
Mann har han översatt ett stort antal verk
av Goethe (i de av B. redigerade »Skrifter i
urval av J. W. von Goethe», 8 bd, 1932). R-n B.
♦Bergstrand, C. Ö. E., offentliggjorde 1933
en omfattande fotometrisk undersökning över
4,616 stjärnors noggranna ljusstyrka samt
1935-en undersökning av solkoronans form. B. är
sedan 1935 en av vicepresidenterna i
Internationella astronomiska unionen. K. Lmk.
Bergstrand, Karl Johan Hilding,
läkare (f. 1886 12/i). Blev 1916 med. dr, 1910
docent och sedermera laborator och prosektor
i patologi och är sedan 1924 prof, i allmän
patologi, allt vid Karol. inst. B:s
vetenskapliga verksamhet har företrädesvis berört
bakteriernas natur och struktur, den akuta gula
leveratrofien, olika svulster (i endocardiet
samt i hjärnan) samt bisköldkörtlarnas
anatomi. Ljd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
