Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergstrand-Poulsen, Elisabeth - Bergsträsser, Gotthelf - Bergsträsser, Ludwig - *Bergström, A. M. - *Bergström, D. K. - Bergström, Gertrud - Bergström, Johan Ernst Gunnar - *Bergström, K. J. - *Bergström, L. - *Bergström, O. - Bergström, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
Bergstrand-Poulsen—Bergström, O.
488
Bergstrand-Poulsen, Elisabeth,
målarinna, författarinna (f. 1887 12/n), 1917 g. m.
danske skulptören Axel Poulsen. Ilar
studerat vid Kon stakad, och företagit resor i
Frankrike, Algeriet och Italien. B. har
framför allt väckt uppmärksamhet genom sina fina
och inträngande om också åtskilligt
idealiserande skildringar av småländsk bondekultur,
bland vilka må nämnas »Värendskvinnor från
Långasjö socken» (1926), »Livets och årets
festdagar» (1928) och »Historier om gamla
människor och unga» (1930). I
novellsamlingen »Hjältar och hjältedåd» (1933) har hon
behandlat ämnen utanför denna miljö.
Hennes starkt personligt färgade konst, sådan
den framför allt kommer till synes i de bilder,
som illustrera dessa böcker, kännetecknas av
en med åren allt högre uppdriven teknisk
kunnighet och alltmer dämpad kolorit. G.Brg.
Bergsträsser [bäYk/trasor], Gotthelf, tysk
orientalist (1886—1933). Blev 1919 prof, i
Kö-nigsberg, senare i München. Skr. bl. a.:
»XIu-nain ibn Ishäk und seine Schule» (1913),
»Glossar des neuaramäischen Dialekts von
Marlüla» (1921), »Zum arabischen Dialekt von
Damaskus» (1924) och »Einführung in die
se-mitischen Sprachen» (1928). Han påbörjade
även utgivandet av 29 :e uppl. av W.
Gese-nius’ (se d. o.) »Hebräische Grammatik», varav
han vid sin död dock medhunnit blott 3 h.
(1918, 1926 och 1929). P. L.
Bergsträsser [bä’rkjträsor], L u d w i g, tysk
historiker, politiker (f. 1883), överarkivråd
vid riksarkivet i Potsdam, prof, i in nere
Politik i Frankfurt a. M. (numera
tjänstledig). B. var 1924—28 led. av tyska
riksdagen och tillhörde då det med
socialdemokraterna i viss mån samverkande
demokratiska partiet men övergick 1930 till
socialdemokratien. Bland hans skrifter märkas
»Studien zur Vorgeschichte der
Zentrumpar-tei» (1910), »Geschichte der Reichsverfassung»
(1914) och »Geschichte der politischen Parteien
in Deutschland» (1921; 5:e uppl. 1928). G. H-n.
♦Bergström, A. M., dog 1930 15/h.
♦Bergström, D. K., erhöll 1925 avsked
från diplomattjänsten. Han tillhörde F. K.
t. o. m. 1932 och var under denna period
led. av konstitutionsutskottet 1925—26 och
1928—32, av särskilda skolutskottet 1927, av
utrikesnämnden 1926 och 1929—30 (suppleant
1925, 1927 och 1931—32) och av
talmanskonferensen 1927-—32. Han har varit led. av och
sekr. i Frisinnade folkpartiets förtroenderåd
och 1932 v. ordf, för dess förstakammargrupp.
I Frisinnade landsföreningens förtroenderåd
var han 1923—34 förste v. ordf, samt led. av
verkst. utskottet. Ordf, i
kommunikations-verkens lönenämnd 1926—33. Gl.
Bergström, Gertrud, skolköksinspektris
(f. 1869 25/3). Var skolkökslärarinna vid
Johannes folkskola i Stockholm 1899—1912,
skolköksinspektris vid Stockholms stads
folkskolor 1913—29, led. av Medicinalstyrelsens
kristidsbyrå 1917—19 och samtidigt
konsu
lent för Stockholms stads livsmedelsnämnds
centralköksverksamhet. B. var sakkunnig hos
arméns upphandlingssakkunniga 1916, för
förbättring av kosthåll vid marinen 1919 och
hos skeppstjänstkommenderade 1921. Hon
har flera år undervisat vid Statens
skolköks-seminarium, har upprättat och leder
yrkes-kurser för kökspersonal vid större anstalter,
den första yrkesskolan i sitt slag i Sverige,
och är initiativtagare till Föreningen för
rationell hushållning, Stockholm.
B:s sällsynt stora initiativkraft har gjort
henne till en av de mest framträdande
kvinnogestalterna inom det praktiska livet. Skr.:
»Tvättlära» (1911; 3:e uppl. 1928), »Handbok
för offentlig utspisning» (1916; omarb. tills,
m. Ingeborg Walin 1934), »Kokbok för
sockersjuka» (1904; 6:e uppl. 1931), »Födoämneslära»
(1906; 12:e uppl. 1932), »Huslig ekonomi»
(1929; 2:a uppl. 1931; de tre sistnämnda tills,
m. Ingeborg Schager) och »Hushållsgöromål
som läroämne» (1927; tills, m. Ingeborg
Walin). D-e.
Bergström, Johan Ernst Gunnar,
präst (f. 18 7 8 23/12), prästvigd 1905, teol. dr
1923, blev kyrkoherde i öved 1908,
domkyrko-vicepastor i Lund 1916 och t. f. kyrkoherde i
Stångby 1921. 1914—19 var han biträdande
lärare på teol. fakultetens i Lund praktiska
avd. och tjänstgjorde som l:e sekr. i
Diakonistyrelsen 1924—32. 1930 blev han kyrkoherde
i Strövelstorp och 1935 i Raus. Han
uppfördes 1933 på andra förslagsrummet till biskop
i Strängnäs. G. S-t.
♦Bergström, K. J., erhöll avsked 1925.
♦Bergström, L., dog 1932 3/3.
♦Bergström, O., dog 1931 14/u.
Bergström, Olof, svenska
godtemplaror-dens grundläggare (1841—1910). B. uppträdde
redan i 18-årsåldern som religiös talare i
bap-tistisk riktning och var under ett tiotal år
en gärna hörd
väckelsepredikant särskilt i
Norrland och s.
Sverige, där han ett par
gånger bötfälldes som
irrlärare. 1870—73 var
han baptistpredikant
i U. S. A., tog 1873
anställning hos Union
pacificbolaget som
agent för invandring
och jordförsäljning och
anlade härunder
staden Stromsburg i Ne
braska. Efter återkomsten till Sverige slog
han sig ned i Sundsvall som skogspatron och
trävaruhandlare (1877—78). B. anslöt sig 1879
till nykterhetsrörelsen och satte upp en
tidskrift, Nykterhetskämpen, for s. å. till
England för att finna någon ny form för
organisation av nykterhetsföreningar och återkom med
fullmakt från I. O. G. T. där att i Sverige
etablera orden. 5 nov. 1879 bildade han i
Göteborg den första logen, »Klippan», cch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
