Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berkeley, Anthony (Cox) - Berkis, Krišjanis - Berl, Emmanuel - *Berlage, H. P. - *Berlepsch, H. H. - *Berlese, A. - *Berlin - Stadsbild - Industri och handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
Berkis—Berlin (Industri och handel)
492
A. B. C o x, engelsk författare (f. 1893),
med-arb. i Punch — ett urval av B-.s korta
humoresker är »Jugged journalism» (1925) —, har
skrivit bl. a. »The professor on paws» (1926),
en fantastisk burlesk, oeh flera uppskattade
detektivromaner, bl. a. »The poisoned
choco-lates case» (1929; sv. övers. 1935). R-nB.
Be’rkis, Krisjänis, lettisk militär (f.
1884). Blev 1906 officer vid ett ryskt
inf.-reg:te och deltog med utmärkelse i
världskriget, bl. a. frän 1917 som regementschef
vid de lettiska
truppförbanden. Efter det
ryska sammanbrottet
vistades B. en tid i
Finland men
återvände i febr. 1919 till
Baltikum och
anförtroddes befälet över
lettiska arméns
nordgrupp, med vilken
han deltog i striden
vid Cèsis-Rauna
(Wen-den-Ronneburg). Han
förenade sig senare
med J. Balodis’ trupper och tog verksam del i
striderna mot Bermondt och i Lettgallens
befriande från bolsjevikerna (se Lettland,
sp. 1052). Efter frihetskriget har B. bl. a. varit
divisionschef och är sedan nov. 1934
armébefälhavare (chef för hela krigsmakten). C. A. E.
Berl, Emmanuel, fransk författare (f.
1895). B. är en av den litterära
efterkrigs-generationens idérikaste och stridbaraste
pennor, flitig medarb. i La Nouvelle Revue
Fran-gaise och sedan 1933 red. för den radikala
veckotidskr. Marianne. I bokform har han
utgivit bl. a. »Méditations sur un amour
défunt» (1925), »Mort de la pensée bourgeoise»
(1929), »La politique et les partis» (1932) samt
»Discours aux Frangais» (1935). Kj. S-g.
♦Berlage, H. P., dog 1934.
♦Berlepsch, H. H., dog 1926.
♦Berlese, A., dog 1927.
♦Berlin. Befolkningen utgjorde vid
folkräkningen i juni 1933 4,242,501 och är sedan dess
i avtagande. Förvaltningsområdet B:s areal
omfattar nu 883,6 km2 (168 km2 bebyggda).
Folkmängden i det äldre egentliga B. har
under det senaste årtiondet avtagit (1,805.535
inv. 1934), under det att de yttre
förvaltningsområdena utvisa en ökning. Sålunda
hade 1934 Charlottenburg 340,596, Schöneberg
221,111 och Neukölln 415,632 inv.
Stadsbilden har under de senaste åren
undergått en genomgripande förändring. I stadens
centrum är det stora museikomplexet med de
1930 slutförda nybyggnaderna, Deutsches
Museum, Ägyptisches och Pergamon-Museum,
färdigt. De sista resterna av Alt-Berlin
försvinna. Alexanderplatz har i samband med
ombyggnaden av den underjordiska
järnvägsstationen förstorats och omges nu av moderna
affärspalats. Vid Unter den Linden
ombyggdes 1931 högvakten till ett Reichsehrenmal
för de i världskriget fallna. Bland
nybyggnader i den centrala delen må nämnas det
nya rikskansliet vid Wilhelmstrasse och stora
affärshus, ss. Kolumbushaus vid Potsdamer
Platz och Europahaus vid Saarlandstrasse
(förr Königgrätzerstrasse). Under byggnad
äro den nya riksbanken och ett
luftfartsmi-nisterium. B:s city har under de senaste
åren förlorat i betydelse som affärs- och
nöjescentrum, men samtidigt har ett nytt
sådant uppstått i v. delen. Här ligger
omkring Kaiser Wilhelms Gedächtniskirche
flertalet av B:s filmpalats och nöjeslokaler;
Tauenzienstrasse oeh dess fortsättning mot v.,
Kurfürstendamm, tävla med Leipzigerstrasse
som affärsgator. Längre västerut på
gränsen till Grunewald s. om Kaiserdamm ligga
den nya utställningsstaden (se nedan, sp. 493)
och det monumentala Haus des Rundfunks.
Från den stora utfartsvägen mot v. leder
affärsgatan Wilmersdorferstrasse över
Kurfürstendamm till Fehrbellinerplatz i
Wilmers-dorf. Här ligga den nya
riksförsäkringsanstal-ten och förvaltningsbyggnaden för I.G.
Farben-industrie Aktiengesellschaft (se d. o.). Dahlem
har alltmer utvecklats till ett centrum för
den vetenskapliga forskningen. Bland
nybyggnaderna må nämnas preussiska statsarkivet.
I de n. stadsdelarna har Scheunenviertel,
fattigkvarteren omkring Horst Wessel Platz
(förr Bülow Platz), fått lämna plats för
moderna byggnader. De ö. stadsdelarna ha
bibehållit sin industrikaraktär. Av
nybyggnader må nämnas det stora kraftverket
Klingen-berg vid Spree, som förser största delen av
B. med elektrisk kraft. I de s. delarna
märkes i Neukölln den nya Karstadtbyggnaden,
B:s största varuhus. På Tempelhoferfeld,
tidigare garnisonens övningsplats, ligger B:s
nya flyghamn (se nedan) och vid denna
festplatsen, där nationaldagen 1 maj firas. På
övriga delar av fältet har en ny småborgerlig
villastad växt upp. I s. ö., delvis utefter
Tel-towkanalen, ligger ett antal nya
industrikomplex, bland andra A. E. G:s fabriker i Treptow
och Niederschöneweide samt Ullsteinförlagets
stora nybyggnad i Tempelhof.
Industri och handel. B. spelar numera ej
samma dominerande roll inom det tyska
näringslivet som för ett tiotal år sedan. D ck
har Ht av alla Tysklands aktiebolag sitt säte
i B., därav flera av dess stora
industrikuu-cerner, och mer än x/4 av det tyska
aktiekapitalet kommer på Berlinföretagen. Vid
folkräkningen i juni 1933 räknade B. 276.323
enskilda företag, sysselsättande 1,265,136
pers., därav inom industri och hantverk
622,057 samt inom handel och
kommunikationer 641,485 pers. Viktigast äro textil- och
beklädnadsindustrierna, som 1934 sysselsatte
över 130,000 arb., därnäst komma den
elektriska oeh radioindustrien (83,000 arb.) samt
metall- och maskinindustrien (81,000 arb.).
B:s kemisk-tekniska industri har under de
senaste åren gått framåt. Däremot har bryg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
