Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergström, Olof - *Bergström, P. U., a.-b. - Bergström-SImonsson, Anna Katarina - *Bergsunds mekaniska verkstad - Bergsvik, Kornelius Olai - Bergsåkers travbana - Bergudden - *Bergunda - *Bergvall, E. - Bergvall, John Helmer - Bergvall, Sven - *Bergverks-a.-b. Freja - *Bergverks-a.-b. Vulcanus - Bergverksskog - *Bergvik och Ala nya a.-b. - *Bergön - Bering-Liisberg, H. C. - Berkefeldfilter - *Berkeley - Berkeley, Anthony (Cox)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489
Bergström, P. U.—Berkeley
490
30 nov. s. å. logen n:r 2 i Arboga, där
han utgav dels ordensorganet Svenska Good
Templar, dels ortstidningen Arboga Posten.
B. bildade inalles ett tjugutal loger. Från
1882 åter i U. S. A., kastade sig B. ånyo in
på jordförvärv och anskaffning av invandrare.
Vid mitten av 1880-talet anlade han staden
Gothenburg i Nebraska. — Litt.: A. Kämpe,
»O. B. och Goodtemplarorden» (1929). O. E-d.
♦Bergström, P. U., a.-b., bedriver nu
varuhusrörelse i två affärshus i Stockholm.
Aktiekap. (1935) 6 mill. kr. Aktiemajoriteten
övertogs juni 1935 av Kooperativa förbundet.
Företaget sysselsätter f. n. 1,100—1,200 pers.
— P. U. B. dog 1934 5/3.
Bergström-Simonsson, Anna Katarina,
sångpedagog (f. 1853 30/i2), tog
organistexamen vid Konservatoriet och idkade sedan
sångstudier. Från 1880 var B.
sånglärarinna vid skolor i Stockholm, 1897—1915
vid Högre lärarinneseminariet och Statens
normalskola för flickor. Därjämte var hon
1903—20 knuten vid Konservatoriet, först som
lärarinna i skolsång och ledare av provkurs
i skola, senare även med
undervisningsskyl-dighet i talteknik. B., som privat alltjämt
utövar sin uppskattade pedagogiska
verksamhet, har med iver och insikt arbetat för en
förbättrad sångundervisning i svenska skolor
och därvid bl. a. tillämpat formelmetoden (se
d. o.). Hon har utgivit »Sångkurs för skolan»
(3 h., 1897; ny, omarb. uppl. i 4 h., 1905),
»Taltekniska övningar» (1917; flera uppl.)
m. m. B. är sedan 1916 g. m. dir. J. D.
Simonsson. H. G-t.
♦Bergsunds mekaniska verkstad nedlades
1929.
Bergsvik, Kornelius Ola i, norsk
politiker (f. 1889), urspr. verkstadsarbetare,
senare lärare i folk- och fortsättningsskolan,
från 1917 herredssekr. i Hans. B. blev
stortingsman (arbetarpartiet) 1928 och
socialminister i Nygaardsvolds regering mars
1935. W-tK.
Bergsåkers travbana (med totalisator) vid
Sundsvall, öppnad 1932, är centrum för
travsporten i Norrland. B. äges av a.-b. Norrlands
travbana, som uthyr banan till Norrlands
travsällskap.
Bergudden, intermittent fyr och klippfyr
med ständig bevakning på n. v. udden av
Holmön (se d. o.) i Bottniska viken.
Upprättad 1884. Ljusstyrka 15,000 Hefnerljus.
♦Bergunda. De flesta lantbrukarna äro
numera självägande.
♦Bergvall, E., avgick från ordförandeposten
i Svenska simförbundet 1932. Han var
president i Internationella simförbundet 1924—28.
Bergvall, John Helmer,
systembolags-direktör (f. 18 9 2 28/io). Blev fil. mag. i
Uppsala 1916, var en kort tid lärare, tjänstgjorde
därefter som amanuens i Statistiska
centralbyrån och Kontrollstyrelsen samt blev 1918
extra inspektörsassistent i Kontrollstyrelsen.
1919 extra inspektör där och 1920 inspektör
(förste byråinspektör). B. blev v. verkst. dir.
i a.-b. Stockholmssystemet 1928 och är sedan
1931 verkst. dir. Han är v. ordf, i
System-bolagsföreningarnas förtroendenämnd och ordf,
i Stockholms allmänna restaurant a.-b.,
stadsfullmäktig i Stockholm sedan 1931 och en
av de ledande inom Folkpartiets nya
Stock-holmsavd. H. G-n.
Bergvall, Sven, skådespelare (f. 188 1 25/s),
bror till E. B. Han var 1901—02 anställd
vid E. Hillbergs sällskap (Sydsvenska
skådebanan), 1902—10 vid olika sällskap i
landsorten, 1910—16 vid
Svenska teatern i
Helsingfors, 1916—17 vid
Stora teatern i
Göteborg och är sedan 1917
anställd vid
Dramatiska teatern. B.
tolkar med manlig kraft
och värme det
klassiska och moderna
skådespelets
karaktärer. Bland hans roller
märkas Kreon i
»Medea», Othello, Basilius
i »Livet en dröm», Tartuffe, Thesevs i »Fedra»,
Birger jarl i »Bröllopet på Ulfåsa», Armas i
»Jag har varit en tjuv», Engelstrand i »Den
heliga familjen» och Planertz i »Kvartetten
som sprängdes». B. var 1924—26 ordf, i
Svenska skådespelareföreningen och är sedan 1924
sekr. i Svenska teaterförbundet. G. K-g.
♦Bergverks-a.-b. Freja. Aktiekap. nedsattes
1934 till 3 mill. kr. Arb.-antalet är omkr. 200.
♦Bergverks-a.-b. Vulcanus grundades 1900
och sysselsätter 1935 omkr. 300 arb. Malmen
exporteras mest till England och Tyskland.
Bergverksskog, rekognitionsskog (se d. o.).
♦Bergvik och Ala nya a.-b. äger utom de i
bd 3 uppräknade anläggningarna även
vattenkraftverk vid Bergvik, Höljebro och Vifors
(utnyttjad effekt 11,000 kW) samt 380.000
har skogsmark inom Härjedalen, Hälsingland
och Gästrikland.
♦Bergön tillhör numera den 1924 ur
Neder-kalix utbrutna Töre socken.
Bering-Liisberg [-li’s-], H. C., se Liisberg,
II. C. B.
Berkefeldfilter [bä’rkofält ], anordning för
frånfiltrering av mikroskopiska partiklar,
främst bakterier. Den för filtrering avsedda
vätskan suges genom en cylinder av på
särskilt sätt behandlad infusoriejord, i vars porer
bakterierna fastna. De mikroorganismer, som
passera med vätskan genom filtret, kallas
filt-rerbara eller ultravisibla virus (se
Bakterier, sp. 737). I stället för B. begagnas ofta
filter av porslin (Pasteur-Chamberlandfilter).
Filtrering genom B. brukas mest vid arbeten
i laboratorier, särskilt bakteriologiska, samt
för rening av dricksvatten i mindre mängder.
II. D.
♦Berkeley. 2. Staden hade 82,109 inv. 1930.
Berkeley [bäkli], Anthony, pseud. för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
