Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bernard, Léon - *Bernard, T. (Paul) - Bernau, Victor - *Berndes, A. U. - Berneker, Erich - Berner, Finn - Berners, Gerald Hugh Tyrwhitt-Wilson - Bernfeld, Sigfried - Bernfeld, Simon - *Bernhard, G. - *Bernhard, L. - Bernhard, Oscar - Bernhard, Waldemar - *Bernhard av Clairvaux - *Bernhardi, F. v. - *Bernheim, E. - *Bernkonventionen - *Bernshammar - *Bernstein, E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
Bernard, T.—Bernstein, E.
500
Tartuffe, Arnolphe i »Äktenskapsskolan»,
George Dandin, Vännen Fritz, Abbé
Constan-tin och Lechat i »Affär är affär». G. K-g.
*Bernard, T. (eg. Paul), är numera den
parisiska bulevardteaterns grand old man;
B:s pjäser ha spelats även på Comédie
fran-Zaise med bl. a. »Triplepatte» (1905), hans
populäraste pjäs, »Le petit café» (1911) och »Le
prince charmant» (1912). Bland senare
suc-cèspjäser må nämnas »Le cordon bleu» (1920),
»Corinne et Corentin» (1923) och »Langevin
père et fils» (1930). Minnes- och
situationsbilder av drastisk humor har han givit i
»Hi-rondelles de plages» (1929),’»Théatre sans
di-recteur» (1930) och »Paris secret» (1934). — Se
L. Treich, »L’esprit de T. B.» (1925). Kj. S-g.
Bernau, Victor, norsk skådespelare och
teaterledare (f. 1890). B. gjorde sig tidigt
bemärkt som kabarésångare, också med
repertoar av egen hand, på Chat noir i Oslo, som
senare under hans ledning blivit en populär
revyscen. B. var 1928—29 anställd vid Det
nye teater, även som regissör. G. K-g.
*Berndes, A. U., se porträtt vid art. L e n
n-g r e n, A. M., och Thorild, Th.
Be’rneker, E r i c h, tysk slavist och
balto-log (f. 1874), prof, i München. B. har bl. a.
utgivit »Die preussische Sprache» (1896),
»Sla-vische Chrestomathie» (1902) och »Slavisches
etymologisches Wörterbuch» (1908; ofullb.)
och fortsatte efter Jagic utgivandet av Archiv
für Slavische Philologie. R. E-m.
Berner, Fi.nn, norsk arkitekt (f. 1891).
B. praktiserade 1915—18 hos arkitekterna
Ar-neberg och Poulsson i Oslo, var från 1920
verksam i Bergen, där han haft stora
stads-plane- och byggnadsuppdrag, och blev 1927
prof, i byggnadskonst vid tekn. högskolan i
Trondheim. E. L-k.
Berners [bä’noz], Gerald Hugh T y
r-whitt-Wilson, baron B. (1918), engelsk
kompositör (f. 1883). Var i diplomatisk tjänst
1909—20, studerade instrumentation för
Stra-vinskij och Casella men är huvudsakligen
autodidakt. B. har blivit omtalad som ett
modernismens enfant terrible men är särskilt i
sitt hemland också uppskattad för sina
ironiska och humoristiska intentioner.
Betecknande äro titlarna på hans första utgivna
verk, tre sorgmarscher för piano: »för en
statsman; en kanariefågel; en rik moster».
B. har även komponerat »Valses bourgeoises»
för piano, orkesterverket »Fantaisie
espag-nole», enaktsoperan »Le carosse du
Saint-Sacrement» (efter P. Mérimée; uppf. i Paris
1923) m. m. H. G-t.
Bernfeld [-fält], S i g f r i e d, österrikisk
psykolog (f. 1892 7/ö), en av psykoanalysens
främsta företrädare. B. har framför allt intresserat
sig för psykologien och sociologien men även
arbetat inom sinnesfysiologien. 1914
organiserade han Die Jugendbewegung Wiens. Han
har bl. a. utgivit »Ueber den Begriff der
Ju-gend» (1917; doktorsavh.), »Vom
Gemein-schaftsleben der Jugend» (1922), »Sisyfos oder
die Grenzen der Erziehung» (1925),
»Psycho-logie des Säuglings» (s. å.) och »Trieb und
Tradition im Jugendalter» (1931). J. B-m.
Bernfeld [-fält], Simon, judisk lärd och
skriftställare (f. 1860), var 1886—94
överrabbin vid sefardiska församlingen i Belgrad
och är sedan 1894 bosatt i Berlin. Ur hans
rika produktion på hebreiska och tyska
märkas böcker om judisk kulturhistoria och
religionsfilosofi, biogr. över framstående judiska
personligheter, en källsamling över
judeförföljelser från år 70 till 1875. Bland hans
tyska verk märkes »Die Lehren des
Juden-tums» (4 bd, 1920—24; utg. tills, m. Baeck,
El-bogen o. a.). B. har varit ivrigt verksam i
hebreiska, tysk-judiska och jiddiska tidningar
och tidskrifter. I »Judarna» (i serien
Nationernas Bibliotek 1918) har B. skrivit om
judarnas kulturliv i modern tid. D. B-ck.
*Bernhard, G., avgick 1930 som red. för
Vossische Zeitung och redigerar sedan 1933 i
Paris emigranttidningen Pariser Tageblatt.
1927 prof, vid handelshögskolan i Berlin, var
B. 1928—30 led. av riksdagen (demokrat) och
emigrerade vid nazismens genombrott.
*Bernhard, L., har sedermera skrivit om
Nationernas förbund (kritiskt), system
IIu-genberg m. m.
Bernhard [bä’rnhart], Oscar, schweizisk
läkare (f. 1861), sedan 1896 läkare i Engadin.
Har grundat den moderna solljusbehandlingen
av kirurgiska sjukdomar, särskilt tuberkulos.
Bland B:s skrifter märkes »Heliotherapie im
Hochgebirge» (1912).
Bernhard, Waldemar, grafiker (f. 1890
8/4). Var urspr. yrkesmålare, lärde sig skära
träsnitt och har sedan ägnat sig åt denna
konstart. Hans blad med landskapsutsikter
och med motiv från äldre partier av svenska,
norska, tyska m. fl. städer äro utförda i ett
valörrikt maner, som påminner om engelska
tonträsnitt (t. ex. bildsviterna Göteborg, 35
blad omkr. 1923, Östergötland, 100 blad 1926,
Småland, 100 blad 1932, Närke och Skåne).
B. har även utfört etsningar, bl. a. med
motiv från Sigtuna. E. L-k.
*Bernhard av Clairvaux. Litt.: Monogr. på
fr. av P. Miterre (1932) och på ty. av H.
Fechner (1933).
*Bernhardi, F. v., dog 1930. Utgav »Vom
Kriege der Zukunft» (1920) och
»Denkwürdig-keiten aus meinem Leben» (1927). C. A. E.
*Bernheim, E., avgick från professuren 1920.
*Bernkonventionen reviderades senast 1928;
se vidare Äganderätt, sp. 1360.
*Bernshammar äges sedan 1932 av staten.
*Bernstein, E., lämnade tyska riksdagen
1928 och dog 1932. Bland hans arbeten må
ytterligare nämnas en kort självbiogr. i
samlingsverket »Die Volkswirtschaftslehre in
Selbstdarstellungen» (1924) samt memoarerna
»Aus den Jahren meines Exils» (1918), »Von
1850 bis 1872» (1926) och »Sozialdemokratische
Lehrjahre» (1928). Biogr. skiss av P.
Kampff-meyer (1930).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
