Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Bernstein, H. - *Bernstorff, J. H. v. - Bernström, Erik Andreas - *Bernström, J. P. F. - *Berntsen, K. - *Bernunionen - Bernus, Alexander von - Beromünster - Berrettini - Berry, sir James Gomer - *Bersaglieri - *Bersbo - Bersell, Petrus Olof Immanuel - *Bertelmaskin - Bertel-Nordström, B. G. A. E. - *Berthelot, H. M. - *Berthelot, M. P. E. - *Berthelot, Ph. - Bertholet, Alfred - Bertil Gustav Oscar Carl Eugen - *Bertillon, J. - *Bertram - Bertram, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
501
Bernstein, H.—Bertram, E.
502
*Bernstein, H., är efter H. Batailles död
bulevardens obestridde mästare i den på en
gång realistiska och melodramatiska genre,
vari han sedan årh:s början inhöstat årliga
framgångar på sin egen teater, Gymnase, men
han har också odlat en freudianskt, betonad,
mera intim psykologisk problemdramatik i
verk som »La galerie des glaces» (1924;
»Spegelgalleriet», 1926), »Félix» (1926) och »Le
venin» (1927). Till melodramen har han
återvänt i »Mélo» (1929), »Bonheur» (1932) och
»Espoir» (1934; »Trots allt», övers, av Hj.
Söderberg, 1935, uppf. i Sthlm s. å.). — Se
monogr. av P. Bathile (1931) och Kj. Strömberg,
»Paris i närbild» (1934). Kj. S-g.
♦Bernstorff, J. H. v., var efter Tysklands
inträde i N. F. (1926) en av dess mest
anlitade representanter hos förbundet.
Bernström, Erik Andreas, industriman
(f. 18 7 5 27/a), brorson till J. P. F. B. Var urspr.
sjöofficer, verkst. dir. för a.-b. Separator 1915
—22 och statens jourhavande dir. i a.-b.
Vin-och spritcentralen 1924—30. B., som var
Sveriges generalkommissarie vid
världsutställningen i Rio de Janeiro 1922, har ofta tagits
i anspråk för statliga utredningsarbeten
(ar-betslöshetsförsäkringsutredningen 1926,
rus-dryckslagstiftningsrevisionen 1930—34 m. m.)
samt tagit livlig del i bl. a. Kungi.
automo-bilklubbens verksamhet. E. Hlr.
♦Bernström, J. P. F., dog 1925 io/io.
♦Berntsen, K., dog 1927. Han avslutade
sina minnen med »Erindringer fra
rigsdags-og ministeraar» (1925) och lämnade 1926
folketinget. P. E-t.
♦Bernunionen, se Ä g a n d e r ä 11, sp. 1360.
Bernus [bä’rnos], Alexander von, frih.,
tysk skald (f. 1880), har gett ut
diktsamlingarna »Aus Rauch und Raum» (1903),
»Le-ben, Traum und Tod» (1904), »Liebesgarten»
(1913), »Gesammelte Gedichte» (1917), dramer
m. m. och utmärkta övers, av engelsk lyrik.
B:s fina och formsäkra poesi har sina rötter
i nyromantiken och den tid, då man kunde
odla det själfulla i lugn och ro. Han vill
återuppväcka sinnet för kulturen genom att
anknyta till traditionen. R-n B.
Beromü’nster, kloster i schweiz. kant.
Lu-zern, i kommunen Münster, 19 km n. n. v.
om staden Luzern. Vid B. ligger Schweiz’
tyskspråkiga huvudstation för
rundradiosändning.
Berretti’ni, se C o r t o n a, P. da.
Berry [be’ri], sir James Gomer, engelsk
tidningsmagnat (f. 1883). Förvärvade 1927
stora intressen i Daily Telegraph och
kontrollerar genom en serie holdingbolag (Allied
newspapers, Amalgamated press m. fl.) en rad
andra tidningar och tidskr., ss. Daily Sketch,
Financial Times och Sunday Graphic, samt
adresskalendrar (Kelly’s Directories). Till
Berrygruppen höra även stora pappersbruk
o. a. industrier. A. A-t.
♦Bersaglieri. Numera äro de 12
bersaglieri-reg:tena sammansatta, utrustade och
utbil
dade för att ingå bland fälthärens »lätta
trupper» (se Italien, armén, suppl.). Ett
bersaglierireg:te består i fredstid av stab,
2 bataljoner (om 3 gevärs- och 1
kulsprute-kompani, samtliga på velociped) samt 1
motorcykelkompani (det sistnämnda försöksvis).
Beväpningen utgöres av karbin,
kulsprute-gevär och kulsprutor. C. A. E.
♦Bersbo säteri och gruvfält samt Grönhögs
gruvfält tillhöra nu Adelswärdska baroniet.
Berse’ll, Petrus Olof Immanuel,
svenskamerikansk lutersk präst och skolman (f. 1882).
Efter studier vid Augustana college blev han
prästvigd 1906, tjänstgjorde i Chicago, tills
han 1913 flyttade till Ottumwa, lowa. Han
blev 1923 vice president och 1928 president i
Augustana-synodens lowakonferens och 1930
generalsekr. i den amerikanska luterska
konferensen. Juni 1935 valdes han till
Augustana-synodens president.
*Bertelmaskin, se Bleck
varutillverkning, sp. 485 f.
Bertel-Nordström, B. G. A. E., se
Nordström, B. G. A. E., även i suppl.
♦Berthelot, II. M., dog 1931. Var guvernör i
Metz 1919—21 och i Strassburg 1922—27.
♦Berthelot, M. P. E. Hundraårsminnet av
B:s födelse firades i Paris i okt. 1927.
Samtidigt grundades där till B:s minne Maison
de la chimie, till vars uppförande medel
insamlats i flera länder, bl. a. Sverige.
♦Berthelot, P h., vars suspension 1922 till
stor del tillskrevs politisk animositet,
återinsattes 1925 på sin post som generalsekr. i
franska utrikesministeriet, och han var sedan
en oumbärlig medhjälpare åt Briand under
Locarnopolitikens epok. Med undantag för
en kort tid 1932 innehade han sin tjänst till
febr. 1933, då han avgick av hälsoskäl. Han
dog nov. 1934. L-ts.
Be’rtholet, Alfred, tysk teolog (f. 1868),
prof, i Berlin. Sysslar främst med G. T.
(»Biblische Theologie des Alten Testaments»,
1911; »Kulturgeschichte Israels», 1919) men
har även givit många bidrag till den
allmänna religionshistorien, särskilt primitiv och
semitisk religion. B. utgav 1923 Kautzschs
övers, av G. T. i 4:e uppl. och 1925
Chan-tepie de la Saussayes religionshistoria i 4:e
uppl. A. Fr.
Bertil Gustav Oscar Carl Eugen,
arvfurste, hertig av Halland (f. 1912 28/2),
tredje son till kronprins Gustav Adolf. Prins
B. har genomgått Sjökrigsskolan och blev 1934
fänrik i flottan.
♦Bertillon, J., dog 1922.
♦Bertram, »Meister B. von Minden», se
också Gotik, bild 22.
Be’rtram, Ernst, tysk litteraturhistoriker
(f. 1884), prof, i Köln, har skrivit »Studien
zu Adalbert Stifters Novellentechnik» (1907),
»Nietzsche. Versuch einer Mythologie» (1918;
7:e uppl. 1929), »Heinrich von Kleist» (1925)
m. m.; han tillhör det släktled, som övergav
Scherers historiska och filologiska metod och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
