Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bertram, Ernst - Bertram, Georg - *Bertrand, L. - Bertrand, Louis (Aloysius) - Bertrand, Marcel - Bertrand-Thielprocessen - *Berwald, F. A. - Berven, Elis Gustaf Emanuel - Berwyn - *Beryll - *Beryllium - *Berzelius, J. J. - Berzeliusmuseet - Berått mod - Beröringsskydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
503
Bertram, G.—Beröringsskydd
504
i stället tillämpar ett systematiskt filosofiskt
betraktelsesätt på litteraturen. B. är även
uppskattad som skald (»Gedichte», 1913,
4:e, tillökade uppl. 1924, »Strassburg», 1920,
»Der Rhein», 1927, »Wartburg», 1933,
»Grie-cheneiland», 1934, m. m.). Hans senaste
arbete är »Deutsche Gestalten» (1934). R-n B.
Be’rtram, Georg, tysk teolog (f. 1896),
prof, i Giessen. B. hävdar, att evangelierna
äro traditionen om Jesus, så som den
gestaltades under inflytande av urförsamlingens
uppbyggelsebehov (»kulthistorisk» synpunkt,
»Die Leidensgeschichte Jesu und der
Christus-kult», 1922). Han bekämpar den
evolutionis-tiska historieskrivningen (»Neues Testament
und historische Methode», 1928). A. Fr.
*Bertrand, L., blev led. av Fr. akad. 1925. Av
B:s senare arbeten må nämnas »Louis XIV»
(1923), »Histoire de Napoléon» (1929),
»Phi-lippe II» (s. å.), »Le roman de la conquète
1830» (1930; om Algeriet), »Saint-Augustin»
(1925) och »Histoire d’Espagne» (1932). B. har
även skrivit om »La fin du classicisme» (1897)
och Flaubert (1912). Kj. S-g.
Bertrand [bärträ’], Louis, vanl. kallad
A 1 o y s i u s, fransk skald (1807—41). Okänd
under sin livstid och död i misär, vann B. en
hastig postum berömmelse med »Gaspard de
la nuit» (1842; med inl. av Sainte-Beuve), en
samling prosaballader, som delvis inspirerats
av E. Th. A. Hoffmann. B. har i sin tur givit
Baudelaire viktiga uppslag. — Monogr. av G.
Sprietsma (1926); övers, av G. Ekelöf i »Fransk
dikt» (1935). Kj. S-g.
Bertrand [bärträ’], M a r c e 1, fransk geolog
(1847—1907), son till J. L. F. B. Inträdde
1878 som medarb. vid Frankrikes geol.
undersökning och blev 1886 prof, vid École des
mines i Paris. B. var den förste, som betr.
Alperna (se d. o., sp. 630—632) framställde
teorier om överskjutningar och överveckningar
av lagren vid bergskedjebildningen. Hans
arbeten äro grundläggande för de moderna
teorierna om Alpernas (och bergskedjornas)
byggnad, som senare förts vidare av bl. a. Lugeon,
Schardt, Argand och Staub. B:s arbeten,
vilka behandla ämnen från olika delar av
Frankrikes geologi, framför allt tektoniken i
Jura-bergen samt Nordfrankrikes och
Centralplatåns stenkolsfält, utgåvos 1927—31 av E. de
Margerie i en samlad uppl. K. A. G.
Bertrand-Thielprocessen [bärtra’i)-ti’l-], se
M a r t i n p r o c e s s e n, suppl.
*Berwald, F. A. Utom de i bd 3 nämnda
symfonierna förelåg en femte sådan nästan
färdig vid B:s död och har sedan blivit
avslutad av E. Ellberg; benämnd »Sinfonie
capri-eieuse», titeln på en tidigare fullbordad men
förkommen symfoni, spelades den f. ggn 1914
i Stockholm och Göteborg. Musiken till den
på. scenen aldrig givna operan »Drottningen
av Golconda» framfördes f. ggn vid en konsert
i Göteborg 1933. — B:s sondotter A s t r i d B.
är sedan 1935 föreståndarinna för Richard
Anderssons musikskola. H. G-t.
Berven, Elis Gustaf Emanuel,
läkare (f. 1885 4/3). Blev med. dr i Stockholm
1931 och docent i radiologi vid Karol. inst.
1935. B. är sedan 1928 överläkare vid
Radiumhemmet. Hans främsta vetenskapliga insats
berör »teleradiumbehandlingen», d. v. s.
radiumbehandling på avstånd, samt
radiumbehandlingen av svalgets och munhålans
svulster. Ljd.
Berwyn [bö’cmn], stad i Illinois, U. S. A.,
snabbt uppväxande förstad till Chicago;
47,027 inv. (1930).
*Beryll, se också Kristall, bild 8, 9, ocb
Ädelstenar, pl. 2, bild 16.
*BeryIlium, framställt genom elektrolys av
bariumfluoberyllat, BaBeF4, begagnas som
tillsats i vissa metallegeringar, främst sådana på
koppar- och nickelbas. En halt av 2 % b. i
koppar höjer hållfastheten till 100—125
kg/mm2 och hårdheten till 350—400 Brinell.
Dylik b e ry lliumb r on s har därjämte
hög utmattningshållfasthet, särskilt
beträffande korrosionsutmattning, samt god
elektrisk ledningsförmåga. Till spiralfjädrar i ur
begagnas en legering, n i v a r o x, av nickel,
molybden och järn med 1 % b. Legeringen
har samma elastiska egenskaper som härdat
stål, varjämte dess elasticitetsmodul är föga
beroende av temp. Den är dessutom
omagnetisk. Till drivfjädrar begagnas en legering av
nickel, krom, molybden och b., vilken är
omagnetisk och korrosionsbeständig. E. Hlr.
*Berzelius, J. J. Av B:s brevväxling utgav
H. G. Söderbaum inalles 6 bd i 14 vol. (1912
-—32); härtill kom 1934 ett supplementhäfte,
utg. av A. Holmberg. Om B. se vidare
Söder-baums monogr. i 3 bd (1929—31) och A.
Holmberg, »Bibliografi över J. J. B.» (hittills 1 bd,
1933). B. Il-d.
Berzéliusmuseet, innehållande föremål, som
tillhört J. Berzelius el. på annat sätt erinra
om honom och hans gärning, tillhör
Vet.-akad. och är inrymt i dennas huvudbyggnad
vid Freskati, Stockholm. B. daterar sig från
1897, då prof. Hjalmar Sjögren ställde
nödiga medel till förfogande. N. Zn.
Berått mod, jur., det medvetenhetstillstånd
vid förövande av uppsåtligt brott (se D o 1 u s),
som utmärkes därav, att förbrytaren
verkställt brottet efter jämförelsevis längre
överläggning eller åtm. med bibehållen
självkontroll, d. v. s. utan starkare påverkan av
upprörda känslor. Motsatsen till b. är hastigt
mod (se d. o.). — B. är en försvårande
omständighet och föranleder ibland gärningens
bedömande som en särskild, strängare
bestraffad brottsart, t. ex. mord (se d. o.), till
skillnad från dråp i hastigt mod. R. B-l.
Beröringsskydd, sådant skydd över de
spän-ningsförande delarna av elektriska maskiner,
apparater, installationsdetaljer el. dyl., som
enl. gällande föreskrifter fordras för att hindra
oavsiktlig beröring av dessa delar. B. består
alltefter förhållandena antingen av ledande
material, vilket då skall fylla samma villkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
