Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betelföreningen, Svenska - Betesförbud - Beteskultur - Betes- och vallföreningen, Svenska - Betesreglering - Betesväxter - *Betflugan - Bethe, Erich - Bethge, Hans - Bethlen, Margit - *Bethlen, S. - *Bethmann-Hollweg, Th. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Betesförbud—Bethmann-Hollweg
514
verksamhet i såväl inhemska som utländska
hamnar huvudsaki. genom upprättande av
läsrum och bibliotek. Organisationen, som
innefattar ung. 1.000 medl., utger tidningen
Brevduvan två ggr i mån. G. S-t.
Betesförbud. Enl. § 11 i 1933 års lag om
ägofred (se d. o.) kan K. m:t för
skogsåter-växtens skyddande inom visst län eller del
av län — på framställning av vederbörande
landsting och hushållningssällskap — helt
eller delvis förbjuda bete på sådan ohägnad
skogs- eller utmark, som anges i lagen. Å. M.
Beteskultur, åtgärder för åstadkommande
av gott produktionsresultat från
betesmarkerna: röjning, planering, dränering, insådd och
hjälpsådd, indelning av betesmarken i
lämpliga fållor, gödsling, utspridning av kompost,
halmtäckning, lämplig avbetning eller i v?ssa
fall avhuggning, spridning av fallen gödsel
o. s. v., inrättande av goda vattningsställen
och solskydd för betesdjuren etc. I Sverige
har framför allt Svenska betes- och
vallföreningen (se d. o.) med framgång gjort
propaganda för god b., vilken är av avgörande
betydelse för avkastningen från betena.
G. N.-L.
Betes- och vallföreningen, Svenska,
se Svenska betes- och
vallföreningen.
Betesreglering, se Ä g o f r e d.
Betesväxter, växtarter, som äro särskilt
lämpade för upprepad avbetning av vanliga
husdjur. Utom de odlade betesgräsen och
baljväxterna (se V a 11 v ä x t e r) räknas även
en del andra växtarter hit, som på naturliga
eller äldre kulturbetesmarker även kunna bli
av betydelse för avkastningen. Bland
sådana kunna nämnas diverse mera lågväxta
vilda gräsarter, rölleka, maskros, fiblearter
m. fl. Av utpräglade b. fordras ett helst
krypande växtsätt, så att en tät och fast betes
-matta bildas, förmåga att uthärda avbetning
och att därefter snabbt återväxa samt
smaklighet och ej alltför lågt näringsvärde för
betesdjuren. B., som först under de senaste
årtiondena tagits i verklig kultur, få år från
år allt större betydelse för lanthushållningen.
Då de alltid avbetas eller huggas på ett
tidigt utvecklingsstadium, ha de en mycket hög
halt av smältbar äggvita och kunna därför,
antingen direkt förtärda eller konserverade
(som hö eller ensilage), ersätta äggviterikt
kraftfoder, som annars i stor utsträckning
måste importeras. Vid god beteskultur blir
dessutom b:s foderproduktion synnerligen
billig. G. N.-L.
♦Betflugan, se Lantbrukets
skadedjur, pl. 1, bild 6.
Bethe, E r i c h, tysk klassisk filolog (f.
1863), prof, i Rostock 1893, i Basel 1896, i
Giessen 1903, i Leipzig 1906, emeritus 1928.
B. har från början ägnat sig särskilt åt
my-tografiska forskningar (»Quaestiones
Diodo-reae mythographae», 1887; dissertation;
»The-banische Heldenlieder», 1891), kulminerande
i hans stora verk »Homer» (3 bd, 1914—27).
Han gjorde ett uppmärksammat inlägg i
striden om den antika teaterns gestaltning,
»Pro-legomena zur Geschichte des Theaters im
Al-terthum» (1896), har givit en förträfflig
översikt över den grekiska litteraturen. »Die
grie-chische Dichtung» (i O. Walzels »Handbuch der
Literaturwissenschaft», 1924—28), och utgivit
en standarduppl. av den grekiske lexikografen
Pollux (2 bd, 1900—31). M. Pn N-n.
Be’thge, Hans, tysk författare (f. 1876),
har framträtt som finkänslig lyriker,
påverkad av den återupptäckte Eichendorff
(»Die stillen Inseln», 1898, »Saitenspiel», 1909),
men har gjort en vida större insats genom
sin mycket omfattande verksamhet som
översättare. Han har med stor skicklighet tolkat
österländsk diktning: »Die chinesische Flöte»
(1907), »Hafis» (1910), »Japanischer Frühling»
(1911), »Das türkische Liederbuch» (1913),
»Die indische Harfe» (1914), »Die armenische
Nachtigall» (1924) o. s. v., och en samling
»Lyrik des Auslandes in neuerer Zeit» (1907).
Stor spridning har hans antologi »Deutsche
Lyrik seit Liliencron» (1905) fått. R-n B.
Be’thlen, Margit, ungersk författarinna
(f. 1882), g. m. S. B. Ger sina tankar i form
av korta sagor med symbolisk betydelse, vilka
uttrycka den melankoli och smärta, som
drabbat den urgamla familjen B:s hemland,
Sie-benbürgen (»Impressziök», 1916, »Egy élet»,
1921, »Mese a szomorti värosröl», 1916, etc.).
Ett av B:s dramer, »Szürke ruha» (Den grå
klänningen; 1929), har uppförts i Budapest
och Milano. B. L-r.
♦Bethlen, S., avgick som ministerpresident
1931 men trädde likväl icke tillbaka från det
politiska livet utan är fortfarande en av de
ledande männen i Ungern. Under de senaste tre
åren har han även
utvecklat en livlig
publicistisk verksamhet.
Vid slutet av 1934
uppstod schism
mellan B. och nuv.
ministerpresident Gömbös
beträffande
regeringens reformprogram,
vilket ledde till B:s
utträde ur partiet
efter parlamentets
upplösning (mars 1935).
Se vidare Eckhardt,
Gömbös (båda i suppl.) samt Ungern,
sp. 1076. — Monogr. av E. von
Schmidt-Pauli (1931). B. L-r.
*Bethmann-Hollweg, T h. v. Diskussionen
om B:s ansvar i den utveckling, som ledde
fram till världskrigets utbrott och det tyska
sammanbrottet 1918, har under senare år fått
många viktiga tillskott. Särskilt i Tirpitz’
(se d. o.) skrifter och Biilows memoarer har B.
utsatts för en häftig kritik, vilken
emellertid endast i stort sett ökar intrycket av hur
bunden B. var av sina företrädares politik
XXI. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
