Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Bethmann-Hollweg, Th. v. - Betjäningsavgift - *Betlehem - Betlyftare - *Betning - *Betong - Betongfartyg - Betrotbrand - Betsan, Beth-Shan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515
Betjäningsavgift—Betsan
516
och hur han i sina strävanden att få till
stånd en uppgörelse med England förlamades
av intriger från det tyska militära lägret
samt av kejsarens misstroende och ovilja.
Engelska källor från senare år visa tydligt,
att B. kanske var den ende av förkrigstidens
tyska politiker, som verkligen ägde de
engelska statsmännens förtroende. R. Sv-m.
Betjäningsavgift, se Trunksystemet.
♦Betlehem. Svenska Jerusalemsföreningens
sjukhus är sedan 1932 uthyrt på fem år till
en engelsk organisation.
Betlyftare, se Rot frukts uppta
g-ningsmaskiner, suppl.
♦Betning av utsäde har på senare tid
undergått hastig utveckling. Två nya metoder
ha kommit i allmännare bruk: t o r r b e
t-n i n g, varvid säden blandas med det fint
pulverformiga betningsmedlet, och f u k
t-ningsbetning, varvid en mindre mängd
starkare koncentrerad lösning av
betningsmedlet inarbetas i säden. Blandningen sker i
båda fallen i särskilt konstruerade apparater.
Genom dessa metoder vinner man, att sädens
vattenhalt icke alls eller i endast ringa grad
ökas, varför det besvärliga arbetet med
torkning efter behandlingen bortfaller eller
reduceras. Om lämpliga betningsmedel användas
och behandlingen utföres med omsorg,
erhållas med båda dessa metoder fullt pålitliga
resultat. Nya och förbättrade betningsmedel
föras efter hand i marknaden. Statens
växt-skyddsanstalt prövar sådana och lämnar
upplysningar om deras användbarhet. Th. Lfs.
♦Betong har under senare år fått en
alltmer ökad och mångsidig användning, bl. a.
till hus, vägar, broar, dammar, grunder,
cisterner och rörledningar. Till ett av världens
största byggnadsverk, Boulderdammen (se
d. o., suppl.), åtgingo omkr. 3 mill. m3 b. Om
moderna betongbroar se Bro, suppl.
Kvalitetsfordringarna på b. ha successivt
stegrats. För vanlig b. gäller, att massan
skall vara så kompakt som möjligt, vilket är
till fördel för hållfastheten, tätheten o. s. v.
Vid beredningen lägger man därför alltmer
vikt vid proportioneringen av sten- och
grusmaterialen, vilka böra väljas eller sållas så,
att volymvikten hos de sammanblandade
materialen blir hög. Därjämte har man att ta
hänsyn till möjligheten att arbeta
betongmassan i formen.
Cementmängden i b. måste väljas med
hänsyn till sten- och grusmaterialens
beskaffenhet, gjutningsmetoderna och byggnadsverkets
art. Är vattenhalten hög och skall massan
bearbetas för hand i formen, kräves större
cementmängd, än då torrare massa användes
eller vid maskinell bearbetning, ss. vid
gjut-ning med betongvibratorer. För
byggnadsverk, utsatta för ensidigt vattentryck,
främst dammbyggnader, äro anspråken på
b:s täthet särskilt stora. För sådana
byggnader föreskrivas höga cementhalter, t. ex.
350 kg per m3 b.
Förr brukades en mycket låg vattenhalt
vid beredning av b., som stampades i
formarna (stampbetong). Senare har man
övergått till b. med högre vattenhalt och blöt
konsistens, gjutbetong, som på arbetsplatsen
kan transporteras i lutande rännor och rör.
När man på senaste tiden börjat bearbeta
massan i gjutformen maskinellt med
vibra-torer, har man återgått till torrare
betongblandningar. Den på så sätt framställda v
i-brobetongens högre kvalitet beror på
möjligheten att hantera och bearbeta b. med
lägre vattenhalt.
Inom begränsade områden med stor
förbrukning förekommer, att b. proportioneras och
blandas vid en stationär fabrik, varifrån den
»färdigblandade» b. distribueras i bilar med
roterande behållare. För b., som skall
uppfylla särskilda krav, ha speciella
cementsorter förts i marknaden (se Cement, suppl.).
I avsikt att öka b:s värme- och
Ijudisole-ringsförmåga har man framställt porös b.
(lättbetong) av olika slag. Härvid kan
man jäsa upp själva betongmassan
(gasbetong) eller begagna lätta, porösa
tillsatsmaterial, antingen naturliga sådana, t. ex.
pimsten (bims), eller med konst framställda,
t. ex. porös klinker, erhållen genom bränning
av rå lera. Produkter av detta slag äro
bims-tegel och klinkerbetong.
Om forskningsinstitut pä betong- och
cementområdet se Cement, suppl. För
statliga arbeten gälla normalbestämmelser för
byggnadsverk av b. och armerad b. (Statens
Offentliga Utredningar 1934: 17). D. W-r.
B:s användbarhet inom befästningskonsten
har under de senaste åren väsentligt ökats,
främst på grund av förbättrad kvalitet på
det i b. ingående cementet. Genom
användning av högvärdigt cement samt genom
lämplig armering kunna täckningarna minskas
och konstruktionerna förenklas. För skydd
mot enstaka fullträff från 15 cm haubits
fordras en täckning av 1,1 m armerad b.
3,5 m armerad b. skyddar mot fullträff från
en 42 cm haubits. För skydd mot de tyngsta
nu förekommande flygbomberna fordras en
täckning av 2,5—3,o m armerad b. O. E. S.
Betongfartyg, av armerad betong byggt
fartyg, se Betong, sp. 160. Byggandet av
b. har efter världskriget gått avsevärt
tillbaka, beroende bl. a. på att b. äro för tunga i
förhållande till trä- och järnfartyg och därför
dyrare i drift. Ax. L.
Betrotbrand, se Växtsjukdomar, med
bild 2 på pl. 3.
Betsa’n, Beth-Shan, ort i Jordans
dalgång, n. om Gilboa berg, där vägen från
Jis-reelsslätten över en höjd går ned i
Jordandalen. Utgrävningar, företagna av en
amerikansk, av univ. i Filadelfia utsänd expedition,
visa, att B. varit egypternas förnämsta
stödjepunkt under den tid i 2:a årtusendet f. Kr.,
då de behärskade Palestina. Man har funnit
sex tempel. Två härstamma från Thotmes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
