Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Betsan, Beth-Shan - Bett - Bettelmaskin - Betterton, sir Henry Bucknall - *Bettna - Betydelselära, Semantik, Sem(asi)ologi - *Betyg - *Betäckta vägen - *Betänkande - Beumelburg, Werner - *Beurreus, D. - *Beuthen - Bevan, Anthony Ashley - Beveridge, sir William Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Bett—Beveridge
518
III:s tid (se Egypten, sp. 384). Två andra
byggdes under Ramses II (se Egypten, sp.
385), av vilka det ena säkerligen är Dagons
tempel, på vars vägg Sauls avhuggna huvud
uppspikades enl. 1 Krön. 10: 9, medan det
andra torde vara Astartes tempel, där Sauls vapen
nedlades enl. 1 Sam. 31: 10. Lösa fynd äro
talrika och viktiga, bl. a. en inskrift, i vilken
Ramses II säger, att han sammanfört
semiterna för att bygga staden Ramses. Detta
ger stöd åt den gamla åsikten, att
israeliternas träldom i Egypten ägt rum under denne
farao. Fynden visa ett dominerande
egyptiskt inflytande, särskilt i skulpturen, men
också hetitiska och babyloniska
kulturförbindelser. Efter Ramses III:s död 1167 f. Kr.
av-föllo legosoldaterna från Egypten och
bemäk-tigade sig staden i förening med filistéerna,
men den hedniska kulten fortsatte, tills David
drev ut filistéerna. Under den klassiska tiden
blev B. under namn av Skythopolis huvudort
i Dekapolis (se d. o.). Man har funnit rester av
ett Bakchostempel och av en gammal kristen
kyrka med mosaiker. Under korstågen
byggdes på platsen en fästning, av vilken lämningar
påträffats. — Vid B. ligger nu den moderna
staden Besan (el. Beisan; 3,038 inv. 1931),
station på järnvägen Haifa—Derat.
Litt.: Kort översikt i G. Blomberg, »De
senaste utgrävningarna i Palestina» (1932), s.
91 ff. Rapporter över grävningarna i de
senare årg. av Quarterly Statement of the
Pa-lestine Exploration Fund. Av det stora, av
Pennsylvaniauniv:s museum utg. verket ha
utkommit 3 dir: A. Rowe, »The topography
and history of Beth-Shan» (1930), G. M.
Fitz-gerald, »The four canaanite temples of
Beth-Shan», d. 2 (s. å.), och »Beth-Shan excavations
1921—23» (1931). M. Pn N-n.
Bett, se Betsel.
Bettelmaskin, se
Bleckvarutillverkning, sp. 485 f.
Betterton [be’toton], sir Henry B u c
k-n a 11, engelsk politiker (f. 1872). Konservativ
led. av underhuset 1918—34, var B.
parlamentarisk sekr. i arbetsministeriet 1923—24
och 1924—29 samt blev arbetsminister i
MacDonalds nationella ministär 1931. Från
denna post avgick han juni 1934 för att
övertaga ledningen av The unemployment
assi-stance board. L-ts.
♦Bettna skall enl. k. resol. 1917 framdeles
ingå i B., Vrena och Halla pastorat i
Opp-unda ö. kontrakt.
Betydelselära, Semantik, Se m(a s i)
o-1 o g I, läran om ordens betydelse och
betydelseförändringar. Ett ords betydelse kan
vidgas (t. ex. sak, urspr. endast om rättssak),
förträngas (t. ex. fienden, använt om
djävulen; lat. pacare > fr. payer, tillfredsställa,
sedan betala), försämras (t. ex. kona, madam)
etc. Till b. hör bl. a. även studiet av
synonymer, metaforer och eufemismer (jfr dessa
ord). — Litt.: A. Noreen, »Vårt språk», V
(1904); H. Falk, »Betydningslære» (1920); M.
Bréal, »Essai de sémantique» (5:e uppl. 1921);
H. Sperber, »Einführung in die
Bedeutungs-lehre» (1923); H. Hatzfeld, »Leitfaden der
vergleichenden Bedeutungslehre» (2:a uppl.
1928); K. Nyrop, »Ordenes liv» (5 dir, 1901
—32). A. Lbd.
♦Betyg. B. för flit ges ej längre vid
läroverken; i stället utdelas b. för ordning. —
Avgångsbetyg, över undergången
real-examen ges b., som kan utgöra avgångsbetyg
men även berättigar till fortsatta
läroverks-studier. B. ges även över fyllnadsprövning
efter avlagd real- eller studentexamen. —
Provårsbetyg avse
undervisningsskicklighet i de särskilda ämnena, allmän
undervisningsskicklighet, flit och fallenhet för
lärarkallet. — Tjänstgöringsbetyg för
lärare vid läroverk upptaga för nit,
skicklighet, sätt att behandla lärjungarna och
förmåga att uppehålla ordning fem
betygsgra-der: utmärkt (4), mycket berömvärd (3),
berömvärd (2), nöjaktig (1) och mindre
nöjaktig (0). — Orlovssedel. Legostadgan
upphävdes 1926. Orlovssedel ersättes nu vanl.
av ett vid tjänarens avflyttning av
husbonden lämnat b. av liknande art. Fr. Sg.
♦Betäckta vägen, se Fästning, bild 2.
♦Betänkande. Bevillningsutskottets
utlåtande kallas b., ej utlåtande.
Beumelburg [båi’melbork], Werner, tysk
författare (f. 1899), deltog i världskriget från
1917, har skrivit krigsböcker, av vilka
märkas »Douaumont» (1925) och »Sperrfeuer um
Deutschland» (1930), samt »Die Gruppe
Bose-müller» (s. å.), »Der Strom» (1925; ur
Rhen-landets historia) och »Der Kuckuck und die
zwölf Apostel» (1931). Han har gett ut
politiska verk (bl. a. »Deutschland in Ketten»,
1931) och redigerar »Schriften an die Nation»
(1933 ff.). Led. av tyska diktarakad. R-n B.
♦Beurreus, D. Se S. Kjöllerström, »Striden
kring kalvinismen i Sverige under Erik XIV»
(1935; akad. avh.).
♦Beuthen har vuxit betydligt, främst
genom inkorporering av Rossberg o. a.
grannkommuner, och hade 100.584 inv. 1933. Ett
katolskt seminarium inrättades 1930.
Bevan [be’ven], Anthony Ashley,
engelsk orientalist (1859—1933), lärare i
arabiska vid Trinity college i Cambridge. B.
utgav bl. a. »A short commentary on the
book of Daniel» (1892), »The Nakä’id of Jarir
and al-Farazdak» (arabisk text i 3 bd, 1905
—12). ’ P. L.
Beveridge [be’vorid$], sir William Henry,
engelsk socialpolitiker (f. 1879). B. blev
docent i civilrätt i Oxford 1902 och doktor i
statsvetenskap vid univ. i London, inom vars
förvaltning han även intagit en ledande
ställning, liksom tidigare vid Toynbee hall. Han
var ledarskribent i Morning Post 1906—08,
medlem av arbetslöshetskommittén i London
under krisen 1907—09 och utgav 1909 ett
standardarbete om arbetslösheten och därmed
sammanhängande problem, »Unemployment, a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
