Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibelkommentar - Bibelkonkordans - Bibelkvinna - Bibelläsningsförbundet, Svenska - *Bibelöversättningar - Biber, Heinrich Ignaz Franz - *Bibiena, G. da - Bibik, Aleksej Pavlovitj - *Bibliografi - *Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
Bibelkonkordans—Bibliotek
524
ter reformationen och humanismen och i
samband med den moderna filologiens
utveckling. 1800- och 1900-talen ha alstrat en
omfattande och högt kvalificerad
kommentarlitteratur till både G. T. och N. T., de flesta
ingående i stora kommentarverk av många
olika författare. Nyaste tiden har även
fram-bragt gedigna populära b. De viktigaste b.
finnas angivna i olika forskares inledningar
till de bibliska böckerna (G. T. t. ex. av O.
Eissfeldt 1934, N. T. av A. Jülicher 1894, 7:e
uppl. 1931). — Jfr även F. Torm,
»Nytesta-mentlig hermeneutik» (1928). A. Fr.
Bibelkonkordans, se Konkordans 1.
Bibelkvinna, benämning på för arbete inom
inre eller yttre mission engagerade kvinnor,
som efter kort utbildning vid bibelinstitut
eller missionsskola ägna sig åt bibel- och
skriftspridning, sjuk- och fattigvård. B.
användas särskilt på missionsfälten, t. ex.
Indien. I Sverige utbildas de bl. a. vid Elsa
Borgs bibelkvinnohem och Evangeliska
fosterlandsstiftelsens bibelinstitut. G. Lbrg.
Bibelläsningsförbundet, Svenska, bildades
1900 som svensk avd. av Internationella
bibelläsningsförbundet (gr. i London 1882) och
har till uppgift att verka för daglig,
planmässig bibelläsning. 1921 erhöll B. sitt nuv.
namn, i och med att det övergick från den
internationella textserien till en svensk i
anslutning till de gemensamma
söndagsskoltex-ter, som de större frikyrkosamfunden och
Evangeliska fosterlandsstiftelsen s. å. antogo.
Jämte textlistan utger B. en kvartalstidning,
som 1934 ändrade sitt dittillsvarande namn,
Solskenet, till Bibelläsaren. 1934 hade B.
21,728 medl. i mer än 700 föreningar.
Historik av K. Jäder i Solskenet 1932—33. N. Km.
*Bibelöversättningar. Bland moderna övers,
märkas: på eng. av J. Moffatt och E.
Good-speed; på fr. av A. Loisy samt av M. Goguel
och H. Monnier (1929); på norskt landsmål
av A. Seippel, på riksmål en vetenskaplig
övers, av G. T. (av S. Mowinckel o. a.;
hittills bd 1); på danska av Det danske
bibelsel-skab (1923). Island fick reviderad bibeltext
1913; på grönländska utkom N. T. 1766
(övers, av P. Egede), G. T. 1822—32; en övers,
till lapska utgavs av J. N. Skaar 1895. —
1925 var bibeln eller delar av den övers, till
835 språk och dialekter; jfr R. Kilgour, »The
gospel in many years» (2:a uppl. 1929). A. Fr.
Biber, Heinrich Ignaz Franz, bömisk
tonsättare och violinvirtuos (1644—1704),
kapellmästare i Salzburg. Av B:s
kompositioner ha i »Denkmäler der Tonkunst in
öster-reich» bl. a. utkommit förut okända
violinsonater, som av R. Reitz under titeln
»Fünf-zehn Mysterien» utgivits för nutida bruk och
i studieuppl. av H. Marteau. B. skrev även
annan kammarmusik, kyrkomusik,
skoldra-mer och operor. H. G-t.
*Bibiena, G. da, se Teater, bild 14
Bfbik, Aleksej Pavlovitj, rysk
för
fattare (f. 1878), en av de första arbetare, som
gjorde sitt inträde i ryska litteraturen. Vari
tjugufem års tid anställd vid
järnvägsverk-städerna i Charkov och tidigt ivrig deltagare
i den ryska arbetarrörelsen. B. framträdde
från början av 1900-talet med vederhäftiga
och intressanta skildringar av arbetarklassens
liv. I en stor roman 1912 (Till den breda
vägen) gav han bilder dels från arbetarmiljön
under åren omkring den första ryska
revolutionen 1905, dels från den ryska förvisningen;
särskilt interiörerna från den förrevolutionära
ryska fabriken och porträtten av en del av
dess arbetartyper äro värdefulla och
samtidigt rätt habilt utförda. I en annan stor
roman 1921 (I det mörka skedet) följer
han arbetarklassen genom reaktionsåren efter
första revolutionen och återger dess
depres-sionsstämningar, även detta ett verk, som
utan att äga högre litterärt värde utgör en
givande tidsskildring. Under bolsjeviktiden
har B. som proletärförf. fortsatt att, dels i
noveller, dels i dramatiska försök, ge bilder av
mest förrevolutionärt arbetarliv. A. Kgn.
*Bibliografi. De allmänna b. äro
förtecknade i G. Schneider, »Handbuch der
Biblio-graphie» (4:e, omarb. uppl. 1930), ett urval
av de viktigaste i L. Nielsen,
»Biblioteksbe-nyttelse og almindelig bibliografi» (1931) och
i »Om studier», utg. av K. Tynell (1934). Den
nya bibliografiska litteraturen är upptagen i
Internationaler Jahresbericht der
Bibliogra-phie, utg. av J. Vorstius (fr. o. m. 1930), och i
Internationale Bibliographie des Buch- und
Bibliothekswesens 1926 ff. (årlig). Om de olika
ländernas nationalbibliogr. se J. Vorstius.
»Der gegenwärtige Stand der primären
Na-tionalbibliographie in den Kulturländern»
(1930). De fackbibliogr., som förekomma i
löpande tidskr., äro förtecknade i »Index
bib-liographicus» (2:a, utvidgade uppl. 1931).
Den av G. E. Klemming påbörjade
»Sveriges bibliografi 1481—1600», som avbröts
med bd 1, har avslutats av I. Collijn, bd 2—3
(1927—33), som även utger en ny uppl. av
bd 1 (1934 ff.). En Ärsbibliografi över
Sveriges Offentliga Publikationer, utg. av
Riks-dagsbibl., bd 1, omfattande åren 1931—33,
utkom 1934. Till den danska Bibliotheca
Da-nica utkom 1931 ett register av L. Nielsen.
Om b:s principer och teknik se inl. till G.
Schneider, »Handbuch der Bibliographie» (3:e
uppl. 1926), och samme förf, i »Handbuch der
Bibliothekswissenschaft», utg. av F. Milkau,
bd 1 (1931); se även M. Conner, »Practical
bibliography making» (s. å.). C. Bjm.
*Bibliotek. Samarbetet mellan olika b.,
särskilt genom interurbana och
internationella låneförbindelser, har under senaste tiden
ytterligare utvecklats. Av betydelse har
härvid varit grundandet av en internationell
bibliotekssammanslutning, Fédération
inter-nationale des associations de bibliothécaires
(se Biblioteksförening, suppl.).
Inrättandet av nationella bibliografiska upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
