Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Bibliotek - Biblioteksavgift - *Biblioteksbyggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
525
Biblioteksavgift—Biblioteksbyggnader
526
lysningscentraler, som lämna underrättelse
om i vilket b. en viss bok är att finna, har
varit av största vikt för den internationella
lånerörelsen. Dylika upplysningscentraler
förekomma nu i 33 länder (förteckning utg. av
Institut de coopération intellectuelle, 2:a uppl.
1930), och vid många bland dem finnas
sam-kataloger, upptagande bokbeståndet i flera b.
En av de äldsta och viktigaste av dessa
kataloger är »Gesammtkatalog der preussischen
Bibliotheken» i Berlin (gr. 1899), vilken fr.
o. m. 1930 börjat utges av trycket (av
planerade 150 bd ha hittills 6 utkommit). Även
i Frankfurt a. M., Haag och Bern finnas
nationella samkataloger. Vid Bibliothèque
na-tionale i Paris har upprättats en förteckning
över specialsamlingar, värdefullare böcker och
handskrifter i franska offentliga b. tutg.
1932 under titeln »Les richesses des
biblio-thèques de France»). Vid Library of congress
i Washington påbörjades 1927 med
understöd av John D. Rockefeller ett omfattande
katalogarbete, som skall upptaga icke blott
bokbestånden i amerikanska b. utan även
viktigare bestånd i de utomamerikanska.
Vidare kan nämnas »Gesammtkatalog der
Wie-gendrucke» (se Inkunabler, suppl.). Om
bibliografiska upplysningsbyråer och
samkataloger se C. Björkbom i Biblioteksbladet 1935.
De nya billiga metoderna för fotografering
av böcker och handskrifter (fotostater,
kino-film m. m.) komma med säkerhet att få den
största betydelse för biblioteksväsendets
utveckling. Utan större kostnader kunna
därigenom anskaffas kopior av arbeten från
främmande b. I viss utsträckning kan
fotograferingen ersätta lån av böcker mellan b.
I Frankrike grundades 1930 Société des
édi-tions sur films des bibliothèques nationales de
France, som för försäljning fotograferar
hnnd-skrifter och unika tryck i franska b. Vidare
kunna b. genom fotografering av böcker i
de egna samlingarna skaffa sig
reservexemplar; med hjälp av dylika kan man även
spara originalen och förhindra, att de
förstöras genom alltför flitig användning. I U.S.A.
har man nyligen gjort försök att fotografera
hela tidningsårgångar på kinofilm; med en
projektionsapparat göras kopiorna
tillgängliga för allmänheten (se C. Björkbom i Nord.
Tidskr. för Bok- och Biblioteksväsen 1934).
En ny organisation av de svenska
folkbiblioteken fastställdes 1930 (se K. Tynell,
»Den nya biblioteksförfattningen», 1930),
varvid föreskrevs upprättandet av
centralbibliotek (se d. o., suppl.), efter mönster
från Danmark och Holland. Se K. Tynell,
»Folkbiblioteken i Sverige» (1931), och E.
Ackerknecht, »Skandinavisches
Büchereiwe-sen» (1932).
I Danmark har univ.-bibl. i Köpenhamn
1927/28 genomgått en viktig omorganisation.
I den nya lagen om arkivleverans 1927
bestämdes, att univ.-bibl. skulle mottaga den
inhemska bokproduktionen endast genom
re
kvisition hos förläggare och utgivare. 1928
överfördes detta b:s bestånd av
humanistisk litteratur till Det kongelige bibliotek samt
största delen av dess tekniska litteratur till
Teknisk bibliotek vid Polyteknisk læreanstalt.
Samtidigt gjordes omfattande kasseringar
bland b:s samlingar av för dess ändamål
värdelöst tryck, som tidigare inkommit genom
tryckleveranser. Univ.-bibl. kan hädanefter
anses som ett fackbibi, för naturvetenskap
och medicin. Ny byggnad är under
uppförande. 1926 inrättades vid Statens
bibliotekstil-syn i Köpenhamn ett Bibliotekernes
oplys-ningskontor med uppgift att förmedla boklån
till folkbiblioteken i landsorten, som de ej
kunna erhålla från centralbiblioteken.
Nyare litt.: Internationale Bibliographie
des Buch- und Bibliothekswesens 1926 ff.;
Accademie e Biblioteche dTtalia 1927 ff.;
Year’s Work in Librarianship 1928 ff.;
Library Quarterly 1930 ff.; Minerva Zeitschrift
1924—32. Den norska bibliotekstidskr. For
Folkeoplysning ersattes 1935 av Bok og
Bibliotek, den tyska Bücherei und
Bildungs-wesen 1932 av Die Bücherei;
Minerva-Hand-bücher, avd. 1: Bibliotheken (1929 ff.; hittills
3 bd, behandlande b. i Tyskland, Österrike
och Schweiz); »Svend Dahls
bibliotekshand-bok», övers, och bearb. av S. E. Bring (2 bd,
1924—31); »Handbuch der
Bibliothekswissen-scbaft», utg. av F. Milkau (3 bd, 1930 ff.);
»Lexikon des gesamten Buchwesens» (1934
ff.); »Om studier och hjälpmedel vid studier»,
utg. av K. Tynell (1934); P. Ladewig,
»Politik der Bücherei» (3:e, omarb. uppl. s. å.);
»Betänkande och förslag ang. läroverks- och
landsbibliotek 1923» (1924); bibliogr. över
bibliotekslitt. (huvudsaki. den
engelskspråkiga), utg. av H. G. T. Cannons (1927; suppl.
av L. M. Morsch 1934). C. Bjm.
Biblioteksavgift, avgift i en eller annan
form för hemlån av böcker från
folkbibliotek, har tidigare på vissa håll förekommit i
Sverige, liksom dylik alltjämt är gällande på
några håll utomlands, framför allt i
Tyskland, vars folkbiblioteksväsen i väsentliga
avseenden har en annan karaktär än
Sveriges. Enl. nu gällande författning får b. ej
upptagas av de svenska folkbiblioteken.
Under de senaste åren har dock b. åter föreslagits
från författarhåll, medan man bland
bibliotekens målsmän i allmänhet ställer sig
avvisande häremot. En av K. m:t 1935 tillsatt
kommitté har avstyrkt införande av b. H. K.
*Biblioteksbyggnader. Sin största
utveckling ha b. haft i U. S. A. Bland nyheter,
som härifrån tillförts arkitekturen på detta
område, märkes boktornet. Sterling
memorial library vid Yale university har ett
bokmagasin med 16 våningar, Rochester
university library har ett med 19, den
planerade nybyggnaden för Princeton university
library skall omfatta ett med 22. — Carrels
(urspr. beteckning för studienischerna i de
gamla engelska klosterkyrkorna) utgöras av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
